Tillbaka till senaste
#351 - Skjut mot alla som ser ut som de kör
God Ton™ TV 29 aug. 2025 06:00

#351 - Skjut mot alla som ser ut som de kör

Hanif Bali och Per Lindgren diskuterar aktuella samhällsfrågor, från personliga livsändringar och försvunna katter till en kritisk granskning av masspsykoser i migration- och Israel-Palestina-debatten. Huvudfokus ligger på mediernas bristande självkritik och oetiska branschkultur, där journalister och chefer undviker personligt ansvar genom att prioritera lojalitet inom kåren framför objektiv sanning.

Medverkande: Hanif Bali (Programledare), Per Lindgren (Programledare)

Välkommen till Godton och personliga reflektioner

Programledarna Hanif Bali och Per Lindgren inleder programmet med att prata om Pers nya tillvaro som egenföretagare och hans familjs anpassning till en "ny normal" med barn som börjar skola och förskola. De diskuterar vikten av rutin och en lugnare vardag efter en kaotisk period.

Barn, karriär och livsprioriteringar

Samtalet fördjupas kring hur valet av tidpunkt för att skaffa barn påverkar karriären, med Per som uttrycker en önskan att kunna arbeta mer nu när han är i en mer kompetent fas av livet. Hanif reflekterar över par som prioriterar resor och självutveckling före barn, men ångrar inte sina val.

Saknad katt och familjedynamik

Per berättar om sin katts, Sirap, försvinnande och den sorg det medför, trots kattens vresiga personlighet. Hanif skämtar om sin egen svaghet för personer som gillar honom, och hur Pers barn nu "idoliserar" honom, vilket Per tycker är märkligt.

Ulf Kristersson, Israelpolitik och masspsykos

Diskussionen svänger till politik, där Hanif kommenterar Ulf Kristerssons opinionssiffror och agerande i en Agenda-intervju om regeringens Israelpolitik. Han introducerar sedan idén om en "masspsykos" med anledning av tioårsjubileet av migrationskrisen 2015 och hur opinionen då svängde mot mer invandring.

2015 års migrationspsykos och politiska vändningar

Hanif fortsätter analysen av "masspsykosen" kring migrationskrisen 2015, då opinionen nådde en topp i invandringsvänlighet trots varningar från myndigheter. Han beskriver hur politiker som Fredrik Reinfeldt och Anna Kinberg Batra uppmanade till öppenhet, men att det sedan skedde en abrupt vändning i retorik och policy, vilket Moderaterna kämpade med internt.

Migration som sanningsfråga och partiledarförtroende

Hanif argumenterar för att migrationsfrågan behandlades som en moralisk fråga istället för en materiell fråga om vad som är sant eller falskt gällande Sveriges kapacitet. Han jämför Jimmie Åkessons konsekventa hållning, som nu ger avkastning i förtroendesiffror, med Ulf Kristerssons sjunkande siffror i en ny opinionsmätning.

Kärlek till Sverige och nationalistiska dubbelmoraler

Politisk diskussion fortsätter med en analys av Simona Mohamssons och Jimmie Åkessons syn på kärlek till Sverige. Hanif kritiserar medielogiken som tillåter nationalism baserad på "offerskap" (t.ex. kurder, samer) men inte en svensk nationell stolthet, vilket han menar liknar retorik från 1930-talets Tyskland.

Mediernas roll i "masspsykoser" och Israel-Palestina

Hanif breddar sin kritik mot medierna, hävdar att de bidrar till "masspsykoser" genom att fokusera på moral snarare än fakta, särskilt i Israel-Palestina-konflikten. Han lyfter bristen på opartisk datainsamling och att båda sidor bedriver propaganda, vilket gör det svårt att fastställa sanningen om exempelvis nödhjälp till Gaza.

Journalistisk opartiskhet och Hamas-kopplingar

Hanif ifrågasätter journalisters opartiskhet, med hänvisning till en Sveriges Radiomedarbetare som hyllade en Hamas-kopplad kusin som "martyr", och hur media tenderar att rapportera narrativ utan att gräva i premisserna. Han understryker svårigheten att få "reell data" om konflikter när journalister inte söker sanningen utan fokuserar på moraliska aspekter.

Kritik av telemarketingförbud och oärliga argument

Hanif återvänder till temat "masspsykoser" och det svenska samhällets oförmåga att dra lärdomar från tidigare händelser. Han kritiserar Konsumentverkets förslag om förbud mot telefonförsäljning, inte mot förbudet i sig, utan mot de svaga argumenten som framförs, som att det skulle vara "viktiga första jobb för nyanlända".

Oseriösa argument och journalistkårens tystnadskultur

Hanif fortsätter att kritisera argumenten för telefonförsäljning och ifrågasätter hur "nyanlända" skulle kunna arbeta som telefonförsäljare med god svenska. Han övergår sedan till sin huvudfråga om den osundaste branschkulturen, journalistiken eller den kriminella världen, och belyser journalistkårens "tystnadskultur" och bristande personliga ansvarstagande.

Journalistisk oansvarighet och "gör din grej"-mentalitet

Hanif illustrerar journalistbranschens osunda kultur med exempel som Alexander Ernst Bergers (Allra-skandalen) "gör din grej"-mentalitet i fängelset. Han kritiserar hur journalister undviker personligt ansvar genom anonyma rubriksättare och chefers skydd. Linda Skugges kontroversiella recension av Björn Ranelid, som mobbade Ranelid på samma sätt han själv mobbats för, används som ett flagrant exempel på bristande etiskt ansvar.

Public service och journalistikens brutala metoder

Hanif kritiserar public servicechefer för att skydda journalister som bryter mot etiska riktlinjer, exemplifierat med Ekot-chefen Klas Wolf-Watts hantering av aktivistiska journalister. Han liknar journalistikens metodik med att "skjuta mot alla som ser ut som de kör," och anser att branschen uppvisar en farlig brist på självkritik och ansvarstagande, vilket skadar allmänhetens förtroende.

Källinformation

Utgivare:
God Ton™
AI-genererad 13 april 2026 21:25
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1