Är franska fregatter rätt val för Sverige?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Hans Liwång (professor i försvarssystem och gästprofessor i marinasystem), Linus Fast (forskare)

Sverige köper franska fregatter – bakgrund och frågor🕓00:00:00 - 00:01:12

Programledaren introducerar avsnittet om Sveriges köp av fyra nya franska fregatter, kallade Luleåklass. Fartygen ska levereras från 2030 och har ett beräknat ordervärde på 40 miljarder kronor. Avsnittet syftar till att diskutera om beslutet var klokt, hur fartygen ska användas i fred och krig, samt deras förmåga i det moderna drönarkriget.

Experter bedömer beslutet att köpa Luleåklass🕓00:01:12 - 00:03:02

Andreas Eriksson välkomnar Hans Liwång, professor vid Försvarshögskolan, och Linus Fast, forskare på FOI. Båda experterna instämmer i att beslutet att köpa de franska FDI-fregatterna var ett bra val, med betoning på att beslutet behövde fattas snabbt och att fartygen har en beprövad luftsvarsförmåga. Det framkommer att fregatterna är betydligt större än dagens Visbykorvetter och att Sverige senast hade fregatter för nästan 50 år sedan.

Hur NATO förändrar marinens strategiska roll🕓00:03:02 - 00:06:18

Linus Fast förklarar att Sveriges NATO-medlemskap utgör en stor förändring för marinens roll. Rollen skiftar från att hindra andra från att komma hit ("sea denial") till att aktivt kunna använda havet för logistikförsörjning ("sea control") över Östersjön, exempelvis till Baltikum och Finland. Hans Liwång tillägger att fartygen är tänkta att passa in i hela NATO:s operationsområde, inklusive Nordatlanten, och att en trend mot större fartyg redan fanns innan NATO-inträdet.

Avtalet och fregatternas avancerade förmågor🕓00:06:18 - 00:11:28

Det diskuteras att avtalet för fregatterna ännu inte är undertecknat, men att det är mycket troligt att det kommer att gå i mål. Hans Liwång förklarar att fregatternas stora volym möjliggör installation av långräckviddigt luftförsvar, en ny och unik förmåga. Linus Fast kompletterar med att denna områdesluftförsvarsförmåga är avgörande för att skydda konvojer från hot i alla dimensioner, från rymden ner till havsbotten.

Stor utmaning att bemanna de nya fartygen🕓00:11:28 - 00:14:15

Hans Liwång och Linus Fast beskriver bemanningen och utbildningen av besättningar som en enorm framtida utmaning. Det handlar inte bara om att hantera större fartyg, utan om att lösa helt nya uppgifter och integrera sig i NATO:s gemensamma strukturer. Uppskattningsvis behövs 120-130 personer per fartyg, plus reservbesättningar, vilket ställer höga krav på marinens personalförsörjning och kompetensutveckling.

Fregatternas operationsområde och leverantörsval🕓00:14:15 - 00:17:16

Det framkommer att fregatterna kommer att operera utanför skärgårdsområdena, långt ut på havet, medan Visbykorvetterna fortsatt kan verka kustnära. Experterna diskuterar om Sveriges flotta nu kan betraktas som en "blue water navy". Valet av franska fregatter motiverades av tre nyckelfaktorer: snabb leverans, möjlighet till kostnadsdelning med andra nationer och ett redan beprövat luftförsvarssystem.

Konsekvenser för svensk försvarsindustri och strategisk räckvidd🕓00:17:16 - 00:22:09

Konsekvenserna för svensk varvsindustri diskuteras, då fartygen inte byggs i Sverige. Det menas att det är rimligt att inte bygga sådana specialfartyg nationellt, men det kräver en genomtänkt plan för vidmakthållande av hela marinens plattformspark. Fregatternas förmåga att ligga ute länge är viktig för deras bredare operativa roll inom NATO, vilket indikerar en strategisk omorientering bortom enbart Östersjön.

Skydd mot ubåtar, kryssningsrobotar och drönarhot🕓00:22:09 - 00:32:57

Fregatterna bedöms vara effektiva mot ubåtar genom att bära helikoptrar och integrera svensk Torped 47. Möjligheten att utrusta fartygen med kryssningsrobotar för markmålsbekämpning nämns som en framtida option. Frågan om fartygen är sårbara för drönarattacker, med paralleller till Ukrainakriget, bemöts med att de har avancerade försvarssystem men att en fiende kan överbelasta dem. Det konstateras att teknik för motmedel mot drönarhot är under utveckling, och att fregatterna fyller en viktig funktion för "sea control", till skillnad från Ukrainas "sea denial".

Stora uppgifter återstår och Sveriges försörjningsbehov🕓00:32:57 - 00:37:44

Avslutningsvis betonas att det nu följer ett omfattande och svårt arbete med att detaljera fregatternas utformning, utbilda personal och utveckla taktik för deras användning inom NATO. Experterna understryker vikten av en tydlig och långsiktig plan för att involvera alla berörda parter, från näringsliv till personal. Det lyfts även fram Sveriges stora beroende av sjötransporter för sin försörjning, en aspekt som dessa fartyg kan bidra till att säkra även på längre avstånd.