Är miljöskatterna för höga?

Medverkande: Lydiah Wålsten (moderator), Jacob Lundberg (rapportförfattare), Runar Brännlund (professor i nationalekonomi), Emil Källström (ekonomisk-politisk talesperson), Jonas Jacobsson Gjörtler (riksdagsledamot)

Introduktion och presentation av rapport samt deltagare🕓00:00:00 - 00:02:50

Seminariet inleds med en välkomsthälsning och en presentation av Jacob Lundberg, rapportförfattare till 'Rött ljus för grön skatteväxling: Därför bör miljöskatterna sänkas'. Därefter introduceras moderator Lydiah Wålsten och panelens deltagare: Runar Brännlund, Emil Källström och Jonas Jacobsson Gjörtler. Målet för seminariet presenteras som att belysa miljöskatternas nivå och skillnader i synen på miljöskatter bland borgerliga partier.

Jacob Lundbergs presentation: Analys av svenska miljöskatter🕓00:02:50 - 00:22:11

Jacob Lundberg presenterar sin rapport som granskar svenska miljöskatter utifrån förorenaren betalar-principen. Det hävdas att dagens koldioxidskatt är betydligt högre än den beräknade samhällskostnaden, vilket leder till för höga bensin- och dieselskatter. Vidare argumenteras det för att energiskatten på el saknar miljömässig motivering och att skatter på vattenkraft och kärnkraft bör sänkas. Ett förslag om att sänka flera miljöskatter samtidigt som en lastbilsskatt och en skatt på konstgödsel återinförs presenteras.

Diskussion om politikers retorik och skatteväxling🕓00:22:11 - 00:24:12

Moderatorn diskuterar med Jacob Lundberg om varför ämnet är intressant, och det framhålls att det finns en diskrepans mellan politikers retorik om förorenaren betalar-principen och deras agerande gällande miljöskatter. Det poängteras att höjda miljöskatter i slutändan kan minska köpkraften och därmed verka som en skatt på arbete.

Runar Brännlunds kommentarer om grön skatteväxlingens historia och ekonomi🕓00:24:12 - 00:37:00

Professor Runar Brännlund ger ett historiskt perspektiv på grön skatteväxling, som han menar har diskuterats sedan 1995. Han kritiserar konceptet om en 'dubbel vinst' med skatteväxling, särskilt i länder med redan höga skatter, och menar att miljöpolitik snarare kostar än genererar extra vinster. Vidare ifrågasätter han hur koldioxidprissättningens osäkerhet hanteras och hur andra regleringar som säkerhetsbälten och hastighetsbegränsningar påverkar kostnadsbilden. Slutligen lyfts frågan om hur ett stort skattebortfall ska finansieras samt miljöpolitikens fördelningseffekter.

Emil Källströms (C) syn på miljöskatter och grön skatteväxling🕓00:37:00 - 00:45:10

Emil Källström berömmer rapportens samhällsekonomiska perspektiv och betonar Centerpartiets ambition att sänka skatter på jobb och företagande. Han föreslår alternativa miljöskatter, som kemikalieskatt och skatt på avfallsförbränning, samt att undantag för gruvindustrin gällande koldioxidskatt tas bort. Det framhålls att den nuvarande regeringen minskar andelen miljöskatter i relation till totala skatter på arbete och företagande. Han nämner även utmaningarna med att höja miljöskatter som inte negativt påverkar jobb, landsbygd eller företagande, särskilt gällande fastighetsskatten på vattenkraft och dieselskatten för bönder.

Jonas Jacobsson Gjörtlers (M) kritik och synpunkter🕓00:45:10 - 00:51:53

Jonas Jacobsson Gjörtler instämmer i att skattetrycket i Sverige är för högt och att granskning av skatter är viktig. Han poängterar att många av de diskuterade skatterna egentligen är fiskala, inte miljöskatter, och att syftet med miljöskatter bör vara att styra bort från utsläpp snarare än enbart att täcka kostnader enligt förorenaren betalar-principen. Han kritiserar förslaget om en kilometerskatt på lastbilar och den föreslagna kemikalieskatten på grund av bristande miljöstyrande effekt. Det betonas också vikten av internationell samordning för miljöregleringar, och att ensidiga skatter som på konstgödsel kan skada svenska bönders konkurrenskraft.

Paneldiskussion och publikfrågor om skatter och diskonteringsränta🕓00:51:53 - 01:02:49

En paneldiskussion följer där Jacob Lundberg svarar på frågor om finansiering av skattebortfallet genom en bredare skattereform och försvarar sin metod för koldioxidprissättning. Publikfrågor berör kalkylräntor för långa kalkyler och om man bör använda en lägre ränta för klimatprojekt. En annan fråga handlar om vilka miljöskatter som skulle vara motiverade om man startade om skattesystemet. Slutligen diskuteras den fiskala motiveringen för elskatten och drivmedelsskatten för hushåll. Panelen avslutar med att nämna en miljöskatt de skulle sänka radikalt.