Programmet diskuterar det kontroversiella förslaget till ett nytt Nobel Center vid Slussen i Stockholm med politiker Nike Örbrink och arkitekturhistoriker Henrik Nerlund. Debatten kretsar kring byggnadens modernistiska estetik, kritiken mot dess utformning som "fyrkantiga lådor" och behovet av mer folkligt inflytande i stadsplaneringsprocesser, där Henrik argumenterar för att förslaget följer befintliga planer och har förtjänster medan Nike kräver omprövning och mer varierade, historiskt inspirerade moderna stilar.
Medverkande: Andreas Eriksson (Programledare), Nike Örbrink (Gäst), Henrik Nerlund (Gäst)
Välkommen till Ledarredaktionen och Nobel Center-debatten
Andreas Eriksson introducerar dagens program från Svenska Dagbladet, som ska handla om stadsplanering, arkitektur och det omdebatterade nya förslaget för Nobel Center vid Slussen i Stockholm. Många har starka åsikter om förslaget.
"Modernistiskt övergrepp" vs. positivt anpassat förslag
Nike Örbrink kritiserar starkt förslaget för Nobel Center, kallar det "förskräckligt fult" och ett "modernistiskt övergrepp" med "fyrkantiga lådor". Henrik Nerlund är betydligt mer positiv och förklarar att dagens förslag följer en redan fastställd detaljplan från 2013 gällande storlek och volym, vilket skiljer sig från den tidigare processen vid Blasieholmen.
Modernism, tråkiga lådor och Minecraft-liknelsen
Nike Örbrink förklarar sin syn på modernism som steril och tråkig, ofta i form av "fyrkantiga lådor", och drar en liknelse till spelet Minecraft. Hon ifrågasätter varför vår tids arkitektur måste se ut så och menar att det går att bygga modernt på andra, mer kreativa sätt.
Modernism – ett brett och avslutat stilbegrepp
Henrik Nerlund förtydligar att modernism är ett brett begrepp som ofta används slarvigt. Han menar att vi snarare lever i en postmodern tid, och att modernismen som epok egentligen är avslutad, vilket gör det missvisande att kritisera dagens byggen som "modernistiska".
Krav på folklig förankring och omprövning av detaljplaner
Nike Örbrink argumenterar för att detaljplaner, särskilt äldre sådana, bör kunna omprövas och att medborgarna bör få större inflytande över utformningen av betydande byggnader. Hon efterlyser en mer öppen och demokratisk process, jämförande med snabba ändringar för att bevara nattklubbar. Henrik betonar dock att det nuvarande förslaget är ett bygglov inom befintlig byggrätt.
Önskemål om inflytande och kritik mot politikers åsiktslöshet
Nike Örbrink önskar att medborgarna får välja mellan flera arkitektoniska förslag och kritiserar den "slutna politiska processen" som leder till att politiker och allmänheten först sent i processen får se konkreta bilder av byggnaderna. Hon menar att politiker borde ha tydligare estetiska åsikter och att den arkitektoniska bilden av en byggnad borde komma in mycket tidigare i processen.
Förbättringspotential för Nobelcentrets kaj och fasader
Henrik Nerlund pekar på specifika områden där Nobelcentrets förslag kan förbättras, som att kajplanet behöver bli mer publikt och att den östra fasaden mot Nacka, som idag är sluten, behöver "mer kärlek". Han menar att huvudspelaren på platsen är Skeppsbroraden och att den nya byggnaden inte ska dominera. Han nämner även att förslaget är lägre och mer indraget än vad byggrätten tillåter.
Var ska Stockholms spektakulära byggnader placeras?
Både Nike och Henrik diskuterar placeringen av spektakulära byggnader i Stockholm. Henrik menar att de mest centrala delarna kanske inte är bäst för detta, utan snarare nya delar av Stockholm. Nike önskar att fler arkitekter skulle bjudas in att rita olika alternativ, men håller med om att ikoniska landmärken inte alltid måste byggas i innerstaden.
En bred och informerad arkitekturdebatt efterfrågas
Henrik Nerlund efterlyser en mer seriös och sakkunnig professionell debatt bland arkitekter och kritiker, som kan hjälpa allmänheten att förstå projekten. Han menar att diskussionen om den stora stadsutvecklingen i ytterstaden ofta saknar "kärlek". Nike håller med om att den professionella debatten, särskilt på kultursidorna, inte alltid är tillräckligt vass.
Kritik mot "lådor" och AI som demokratiseringsverktyg
Diskussionen fortsätter om kritiken mot att det "bara byggs lådor" i modern arkitektur. Nike ser AI-genererade förslag som ett sätt för allmänheten att demokratisera samtalet om arkitektur, medan Henrik ser det som en förenkling när professionella arkitekter använder det istället för gediget arbete. Henrik betonar att en stadsmiljö byggs upp av ett helt ekonomiskt system, inte bara fasader, och att direkta kopior av andra tider sällan är spännande.
Att bygga modernt med historisk inspiration och slutna kvarter
Nike Örbrink förespråkar att bygga modernt utan att nödvändigtvis vara modernistiskt, och att ta inspiration från äldre stilar med "stukaturer". Hon nämner Nacka Grace och Sankt Eriksområdet som positiva exempel. Henrik håller med om behovet av slutna kvarter med lokaler i bottenvåningen för att skapa levande stadsmiljöer och hänvisar till forskning om oanvända "skräpgröna" ytor. Han betonar vikten av att bygga staden med en tydlig slutenhet när det gäller gårdar.
Politik, skönhet och "arkitekturzoner" i innerstaden
Nike Örbrink menar att debatten om arkitektur är en "folklig debatt" och ett "gemensamt vardagsrum". Hon förespråkar en "arkitekturzon" i Stockholms innerstad för att säkerställa att nybyggen harmoniserar med befintlig estetik, med inspiration från Stockholms karaktär. Hon avfärdar kritiken om "Stalinismstil" som orimlig. Henrik pekar på Stockholms befintliga arkitekturpolicy och förespråkar bred diskussion snarare än överdriven stilistisk styrning.
Kvalitetsbrister i nybyggnation och syn på landmärken
Debatten fortsätter om att modern arkitektur ofta anses fulare än äldre, med Nike som kritiserar byggnader som Läkerolhuset som "skitfult" och inte landmärken i folklig mening. Henrik förklarar att landmärken handlar om att orientera sig. De diskuterar hur Stockholm utvecklats genom historien och att en stad aldrig blir "färdig".
Synen på landmärken och betydelsen av byggnaders estetik
Henrik förtydligar begreppet 'landmärke' som något som underlättar orientering i landskapet, snarare än en selfie-punkt. Nike menar att det finns en diskrepans mellan vad medborgarna uppfattar som viktiga och vackra byggnader, jämfört med politikens och delar av professionens definitioner. Hon kritiserar att fula byggnader rivs för att ersättas med nya som inte är bättre, och att viktiga byggnader som stadsbiblioteket borde ges prioritet i stadsbilden.
Framtidens stadsutveckling: ytterstaden och familjevänliga boenden
Henrik lyfter fram att de stora utvecklingsmöjligheterna finns i att bygga ut "innerstaden" utanför tullarna och i trädgårdsstäder, med tätare men grönare miljöer. Nike kritiserar att Stockholm inte bygger det som efterfrågas av barnfamiljer – radhus och villor med trädgård – och att folk flyttar från Stockholm på grund av detta. Hon förespråkar ett "Stockholm hela livet" där man inte behöver flytta för boendealternativ.
Nobelcentrets framtid och vikten av hög byggkvalitet
Nike Örbrink bekräftar att hon skulle stoppa det nuvarande förslaget för Nobel Center om hon satt i styret, men inte bygget på platsen i sig. Henrik betonar vikten av hög kvalitet i all nybyggnation, särskilt i Stockholms ytterstad där han anser att de största kvalitetsbristerna finns. Han tror på Nobelcentret som en förstärkning av Stockholms kulturella landskap vid Slussen.
Källinformation
- Utgivare:
- Svenska Dagbladet
AI-genererad 25 mars 2026 08:48
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1