Är Socialdemokraterna för liberala?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Payam Moula (gäst)

Välkommen till Ledarredaktionen med Payam Moula🕓00:00:07 - 00:01:40

Andreas Eriksson hälsar lyssnarna välkomna till Ledarredaktionen, en podd från Svenska Dagbladet. Han presenterar dagens gäst, Payam Moula, chefredaktör för den socialdemokratiska tidskriften Tiden och aktuell med boken "Det goda". Moula ger en kort introduktion till tidskriften, som är en idétidskrift grundad 1908 av Hjalmar Branting, med fokus på socialdemokratisk idédebatt.

Bokens tema: Existentiella frågor och demokratins kris🕓00:01:40 - 00:03:32

Payam Moula sammanfattar sin bok "Det goda" med att den handlar om varför politiken måste ägna sig mer åt existentiella frågor som det goda livet och samhället. Han menar att demokratin är i kris och att partierna, särskilt Socialdemokraterna, måste uppdatera sig för att lösa samhällsproblem. Moula lyfter fram samtidsfenomen som ökad ensamhet, psykisk ohälsa och skilsmässor, och menar att dessa inte kan lösas med enbart ekonomiska åtgärder som skatteavdrag.

Liberal kritik mot politiskt engagemang i livsfrågor🕓00:03:32 - 00:07:55

Andreas Eriksson presenterar den liberala invändningen mot Moulas synpunkt, att politiken bör ha en begränsad roll i människors liv. Han menar att liberaler ofta är nöjda med en politik som är mer konsultativ och lämnar existentiella frågor till civilsamhället eller individen. Moula bemöter detta genom att hävda att politiken oundvikligen påverkar alla dessa områden, till exempel genom lagstiftning om arbetstid. Han insisterar på att politiken måste våga ta ställning och främja det som är gott för majoriteten av människor.

Föråldrade ideologier och behovet av att definiera 'det goda'🕓00:07:55 - 00:18:17

Moula hävdar att moderna ideologier som socialism, liberalism och konservatism är föråldrade, då de formades i en tid av brist snarare än dagens överflöd. Han kritiserar ideologiernas fokus på "det rätta" – rättvisa processer – istället för "det goda" – de kvalitativa och existentiella aspekterna av livet. Enligt Moula är detta anledningen till att politiken har svårt att hantera många av dagens samhällsproblem. Han menar att det finns en gemensam uppfattning om vad ett gott liv innebär, även om liberaler ofta invänder att livet är för individuellt.

Liberalismens misslyckande och dess bidrag till andlig fattigdom🕓00:18:17 - 00:22:40

Payam Moula kritiserar den liberala vägran att ta ställning i existentiella frågor, vilket han menar bidrar till en "andligt fattig samtid" där många saknar mening och tillhörighet. Han framhåller att liberalismen varit den dominerande ideologin de senaste decennierna, men att detta inte lett till de önskade resultaten i länder som USA och Storbritannien. Moula menar att liberaler måste revidera sin syn och erkänna att deras politik inte alltid skapar ett bättre samhälle, och att de kanske till och med bidragit till auktoritära tendenser genom att inte engagera sig i djupare samhällsfrågor.

Efterfrågan på mening och den liberala epokens slut🕓00:22:40 - 00:29:09

Moula diskuterar varför efterfrågan på mening och tillhörighet inte har lett till en massrörelse mot föreningsliv eller religion, och menar att det delvis beror på brist på tydliga alternativ. Han ser dock nya sociala rörelser växa fram, särskilt bland unga män. Han hävdar bestämt att den liberala epoken nu är över, inte bara på grund av stora geopolitiska händelser, utan också att många liberala idéer är utspelade i dagens svenska samhällsdebatt. Moula menar att det är dags för en ny politisk inriktning.

Politikens ansvar att styra livets förutsättningar🕓00:29:09 - 00:34:05

Moula argumenterar för att politiken aktivt bör ta ställning i hur människor bör leva sina liv, snarare än att bara beskriva verkligheten. Han ger konkreta exempel på hur politik kan främja ett gott liv, såsom att ge småbarnsföräldrar mer tid med sina familjer genom arbetstids- och föräldraförsäkring. Moula kritiserar den nuvarande samhällsordningen där ekonomisk status avgör möjligheten till livskvalitet för familjer och ifrågasätter idén om att alla måste maximera sin arbetstid.

Demokrati i kris och behovet av politisk handlingskraft🕓00:34:05 - 00:41:31

Samtalet går vidare till den upplevda politiska impotensen och att väljare tappar förtroendet för demokratin när politiker verkar handlingsförlamade. Moula menar att politiker ofta frånsäger sig ansvar och hänvisar till externa instanser som EU eller Lagrådet. Han kritiserar att handlingskraft endast tycks uppstå under akuta kriser som pandemin eller gängkriminaliteten, medan långvariga samhällsproblem som bostadsbrist och köer inom sjukvården ignoreras. Enligt Moula är detta en mentalitetsfråga och svenska politiker måste återta sin förmåga att agera.

Historiematerialismens roll och socialdemokratins glömda rötter🕓00:41:31 - 00:44:21

Payam Moula förklarar historiematerialismen som en teori där ekonomisk utveckling driver historien och formar människors värderingar, snarare än tvärtom. Han understryker dess helt avgörande historiska betydelse för den svenska socialdemokratin, som insåg att kollektivt egenintresse driver utvecklingen. Moula menar att socialdemokratin delvis tappat bort denna insikt på 2000-talet, och har fastnat i en mindre effektiv värderingsdriven debatt, till skillnad från Göran Perssons mer materialistiska politik.

Folkhemmet, liberalisering och Sveriges utveckling🕓00:44:21 - 00:48:17

Andreas Eriksson lyfter den liberala kritiken mot "folkhemsepoken" gällande ekonomisk stagnation och "krångelsverige" med begränsad valfrihet. Moula erkänner att det fanns byråkrati och inskränkningar. Han hävdar dock att den socialdemokratiska modellen under 65 år starkt bidrog till Sveriges tillväxt och välstånd, vilket skiljer Sverige från andra länder. Moula menar att liberaliseringen som följde gick för långt, och att även om vissa aspekter av vardagsfriheten förbättrades, har det kommit till ett pris.

Kapitalism, marknadsekonomi och ojämlikhetens hot🕓00:48:17 - 00:52:03

Payam Moula klargör skillnaden mellan marknadsekonomi, som kan fungera med offentliga aktörer, och kapitalism, som innefattar privat ägande och vinstintresse. Han argumenterar att när ojämlikheten, som den tredubbling av den rikaste procentens inkomstandel i Sverige sedan 80-talet, blir för stor, undergräver det tillväxtens syfte. Moula menar att denna koncentration av förmögenheter är irrationell, leder till resurslöseri och ett folkligt missnöje som hotar demokratin, då många unga befarar att de kommer att få det sämre än sina föräldrar.

Den postliberala socialdemokratins två huvudpelare🕓00:52:03 - 00:55:04

Moula beskriver den framtida postliberala socialdemokratin som byggd på två ben: handlingskraft och ett existentiellt fokus. Handlingskraft innebär att politiken aktivt och mindre liberalt tar tag i samhällsproblem som ekonomisk fördelning, lag och ordning, samt integration. Det existentiella benet handlar om att erkänna och åtgärda problem som ensamhet och familjesplittring som samhällsfrågor. Moula menar att dagens socialdemokrati har blivit mer handlingskraftig men fortfarande saknar det existentiella fokus som behövs.

Bokens mottagande och socialdemokratins interna debatter🕓00:55:04 - 01:04:42

Payam Moula reflekterar över det positiva mottagandet av hans bok, särskilt intresset för de filosofiska delarna, och diskuterar socialdemokratins interna åsiktsskillnader som han anser är mer framträdande längs den så kallade Galtan-skalan. Han bemöter en kritik från Mattias Svensson, som Moula menar är en klassisk nyliberal och vars kritik är förväntad. Moula hävdar att det folkliga missnöjet och de auktoritära tendenserna beror på liberalismens misslyckande, inte på för mycket "social ingenjörskonst", och att Mattias Svensson inte skulle ändra sin principiella ståndpunkt även om verkligheten visade negativa effekter av avreglering.