Tillbaka till senaste
Agnes Wold – Om barns könsbyten och aktivism inom vård och vetenskap
Samtal Med Cwejman TV 16 sep. 2025 11:45

Agnes Wold – Om barns könsbyten och aktivism inom vård och vetenskap

Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, och Adam Cwejman diskuterar den kraftiga ökningen av könsbyten bland barn och unga i Sverige, som Wold beskriver som en av Sveriges värsta vårdskandaler. Samtalet belyser bristen på vetenskapligt underlag för tidig intervention, vårdens och myndigheternas passivitet samt den aggressiva debattkulturen som tystar kritiker.

Medverkande: Agnes Wold (gäst), Adam Cwejman (programledare)

Programintroduktion och historik kring transvård

Programledaren Adam Cwejman introducerar Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, och ämnet för samtalet: den snabba ökningen av barn som söker könsbyte under det senaste decenniet. Agnes Wold anser att detta är en av Sveriges värsta vårdskandaler. Adam rekommenderar även tidigare intervjuer för de som finner ämnet intressant.

Bakgrund till Agnes Wolds engagemang i transvårdsdebatten

Agnes Wold beskriver hur hon år 2019 engagerade sig i transvårdsfrågan efter att ha läst om en markant ökning av unga tjejer som sökte könsbyte, ofta med psykiatriska diagnoser. Hon jämför detta med den tidigare, mycket ovanligare, gruppen av transpersoner som studerats av Mikael Landén, vilka uppvisade hög självmordsfrekvens och andra svårigheter. Wold uttrycker oro över att unga tjejer vill genomgå drastiska ingrepp.

Analys av orsakerna bakom transvårdens expansion bland unga

Adam Cwejman tar upp den gängse förklaringen till ökningen, nämligen att tabun fallit bort och samhället blivit mer accepterande. Agnes Wold ifrågasätter denna samhällsvetenskapliga hypotes med medicinska och historiska argument. Hon framhåller att tabun inte var lika starka som många tror och att avskaffandet av steriliseringskrav inte ledde till någon ökning. Wold menar istället att öppnandet av specialiserade kliniker för barn och ungdomar är den mest troliga förklaringen till den exponentiella ökningen.

Vårdens agerande och bristande vetenskapliga underlag

Adam undrar hur politiken kunde styra vården att införa experimentella behandlingar för barn utan tillräckliga studier. Agnes Wold förklarar att initiativet kom från vuxna män som önskade tidig intervention för att bättre 'passera' som kvinnor. Hon kritiserar starkt att denna vård infördes med svagt vetenskapligt underlag, med referens till en bristfällig holländsk studie och en avbruten brittisk kontrollerad studie. Wold understryker hur det står i stark kontrast till den normala noggrannheten inom barnsjukvården.

Tystnad i vården och aktivisters inflytande på myndigheter

Agnes Wold förklarar läkares tystnad med specialisering och arbetsbörda, samt mediers bristande medicinska kunskap. Hon varnar för att ställa irreversibla diagnoser på barn vars psykiatriska tillstånd ofta förändras. Wold kritiserar Socialstyrelsen för att ha förlorat sin medicinska auktoritet och blivit infiltrerad av HBTQ-aktivister, vilket illustreras med exempel på aktivister som formar riktlinjer för medicinska intyg utan medicinsk kompetens.

Nya medicinska riktlinjer och politisk tröghet i transvården

Adam Cwejman pekar på att vissa sjukhus runt 2020 började införa striktare riktlinjer för transvård för barn, grundade i medicinsk forskning. Detta representerade en medicinsk omsvängning från den tidigare politiska viljan att liberalisera vården. Det har skapat en diskrepans mellan vårdens försiktighet och politikens långsammare anpassning.

Fortsatt vårdskandal och myndigheters bristande ansvar

Agnes Wold hävdar att 'galenskapen' kring transvård för barn inte är över, trots uppfattningen om det motsatta. Hon fördömer Socialstyrelsens inkompetens och bristande statistikuppföljning, och kritiserar deras förmåga att värdera vetenskap. Wold menar att rädsla för aktivisters aggressiva reaktioner tystar kritik inom vården och samhället, och hon kallar situationen för den värsta medicinska skandalen i modern tid.

Mediekritik och den polariserade debatten om transvård

Agnes Wold beskriver den ovanligt aggressiva och personliga kritik hon mött från aktivister och kulturskribenter gällande transvården. Hon anklagar journalistkåren för att medvetet undvika kritisk granskning av ämnet och istället publicera okritiska reportage. Wold menar att den svenska konsensuskulturen och rädslan för 'piskan' från aktivister bidrar till tystnaden och den uteblivna granskningen av maktstrukturer inom transrörelsen och vården.

Vetenskapens infiltration och godhetsideologins inflytande

Samtalet behandlar ideologiska drivkrafter och 'godhetsideologi' som präglar debatten, där saklig kritik avfärdas med personangrepp. Agnes Wold påpekar att transrörelsen har infiltrerat vetenskapen, vilket lett till att kritiska studier, som Lisa Littmans forskning om 'rapid onset gender dysphoria', undertrycks av tidskrifter. Hon kritiserar även mediernas bristande förmåga att granska komplexa medicinska frågor vetenskapligt, och lyfter fram en avslutande reflektion om skiftet från 70-talets analytiska vänster till en modern 'godhets'-retorik.

Källinformation

AI-genererad 30 april 2026 20:46
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1