AI, produktivitet och MBL 2.0

Medverkande: Martin Linder (rapportförfattare, tidigare förbundsordförande i Unionen, konsult), Daniel Lind (programledare), Lena Abrahamsson (professor i arbetsvetenskap), Magnus Sverke (professor i arbetspsykologi), Maja Fjaestad (Docent, redaktör för boken ”AI och makten över besluten”), Marcus Dahlsten (förhandlingschef, Teknikföretagen), Martin Wästfelt (förhandlingschef på Unionen)

Inledning och programöversikt🕓00:02:35 - 00:04:24

Seminariet om AI, produktivitet och MBL 2.0 inleds. Martin Linder, rapportförfattare, presenteras som huvudtalare. Programmet inkluderar Martins presentation följt av två paneldiskussioner, varav den första fokuserar på arbetslivsforskning och den andra på AI och partsrelationer. Publikfrågor kan tas om tiden medger, och syftet med rapporten är att sprida diskussionen till arbetsplatserna.

Martin Linders presentation: AI, produktivitet och MBL 2.0🕓00:04:24 - 00:21:04

Martin Linder presenterar sin rapport och belyser paradoxen att AI ännu inte syns i produktivitetsstatistiken, men att implementeringsfasen nu är avgörande. Rapporten bygger på sex utgångspunkter, bland annat att AI:s utveckling går att påverka och att fack och arbetsgivare har tappat förmåga till medbestämmande. Han argumenterar för att AI bör komplettera anställda för att skapa värde, inte bara minska kostnader, för en 'win-win-win' situation. Den svenska modellen med medbestämmande, kollektivavtal och välfärdssystem kan erbjuda de verktyg som behövs för en positiv utveckling.

Frågestund med Martin Linder🕓00:21:04 - 00:28:07

Daniel Lind intervjuar Martin Linder om rapporten. Frågor berör bristen på facklig närvaro på arbetsplatser och hur MBL kan bli ett strategiskt verktyg istället för en administrativ process. Linder framhåller att fokus bör flyttas från juridik till strategisk värdeskapande. Diskussionen tar även upp lönebildningsmodellen och behovet av att inkludera samhällsperspektivet utöver intressenterna anställda, ägare och kunder, även om rapporten avgränsar sig till det praktiska arbetet på arbetsplatsnivå.

Panel 1: Arbetslivsforskningens perspektiv🕓00:28:07 - 00:52:51

Lena Abrahamsson och Magnus Sverke diskuterar rapporten. Lena betonar att AI smyger sig in i arbetslivet och att medbestämmande behöver bli mer aktivt och integrerat i verksamheten, inte bara formella möten. Magnus instämmer och lyfter fram vikten av att MBL tas på allvar och integreras med arbetsmiljö- och lönesättningsfrågor för att gynna verksamheten. Forskarna menar att MBL behöver återuppväckas, och att facken måste kavla upp ärmarna. AI kan även användas för att stärka medarbetares inflytande och relevansen för fackliga organisationer.

Panel 2: AI och partsrelationerna🕓00:52:51 - 01:26:30

Maja Fjaestad, Marcus Dahlsten och Martin Wästfelt deltar i paneldiskussionen. Maja stödjer rapporten men kritiserar regeringens AI-strategi för att vara antireglerande. Marcus framhåller vikten av dialog och att MBL är levande i industriföretag, samt nämner att AI används för att skriva stämningsansökningar. Martin framhåller modellens decentraliserade karaktär och att intresset för inflytande driver medlemskap. Diskussionen rör även lönebildningen och vikten av att mäta produktivitetsutveckling utifrån värdeskapande, inte bara kostnader.

Sammanfattande reflektioner och publikfrågor🕓01:26:30 - 01:34:33

Martin Linder reflekterar över diskussionen och vikten av att se AI-införandet utifrån ett värdeskapande perspektiv istället för enbart kostnadsreducering. Han förklarar rapportens fokus på privat sektor med sin bakgrund, men erkänner behovet av att anpassa intressentmodellen för offentlig sektor. En publikfråga ställs om AI:s potential för övervakning och hur man kan främja gemensam utveckling över arbetsledningens kontroll. Paneldeltagarna ger korta slutord, och vikten av fortsatt dialog och att ta frågorna ut i verkligheten betonas.