Tillbaka till senaste
Arbetslösheten, AI och framtidens vinnare – med Torbjörn Hållö
Epoch Times Svenska TV 18 juni 2026 05:00

Arbetslösheten, AI och framtidens vinnare – med Torbjörn Hållö

I detta avsnitt av "Gröning och Blomgren utanför" gästar LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö för att diskutera arbetsmarknadsfrågor, AI:s påverkan, vikten av yrkesutbildningar, sex timmars arbetsdag och invandringens effekter på löner och villkor. Avsnittet belyser utmaningar och förslag för en välfungerande arbetsmarknad i Sverige.

Medverkande: Torbjörn Hållö (gäst), Gröning och Blomgren (programledare)

Introduktion och LO:s viktigaste frågor

Programmet inleds med en presentation av LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö. Det diskuteras vilka frågor LO anser är viktigast inför den kommande valrörelsen, med fokus på en välfungerande arbetsmarknad och den höga arbetslösheten i Sverige jämfört med jämförbara länder.

Yrkesarbetarens återupprättelse och kompetensbrist

En röst framhåller vikten av att återigen lyfta fram yrkesarbetarens betydelse, då många akademiska yrken är lätta att rationalisera bort med teknikutvecklingen. Det påpekas att Sverige har brist på utbildade yrkesarbetare, delvis löst genom invandring, men att landet nu behöver förbättra sin egen yrkesutbildning.

Tjänstesektorns tillväxt och industrins betydelse

Samtalet rör sig mot tjänstesektorns tillväxt och digitaliseringens påverkan. Det understryks att majoriteten av privat anställda fortfarande är arbetare och att industrin utgör Sveriges ryggrad. En bedömning är att tjänstemannajobb riskerar att minska på grund av AI och utlokalisering, medan många arbetaryrken är bundna till Sverige.

Sex timmars arbetsdag och motståndet

LO driver frågan om en kollektivavtalad arbetstidsförkortning, liknande den utveckling som skett i Danmark. Det finns ett stort folkligt tryck för att sänka standardarbetstiden från 40 timmar. En utmaning är att olika branscher har olika lätt för att implementera en sådan förändring, vilket skapar motstånd från arbetsgivarsidan.

Jigekonomi och invandringens effekter

Jigekonomin och egenanställningar utmanar den traditionella kollektivavtalsmodellen, särskilt i branscher med svaga förhandlingspositioner som transportsektorn. En röst menar att migrationen, trots många positiva effekter som ökad sysselsättning inom välfärden, även har bidragit till en press nedåt på villkoren för vissa branscher inom LO-kollektivet.

Migration, näringsliv och kvinnolöner

En jämförelse görs med USA:s migrationspolitik, där idealister och näringslivet gemensamt driver på för omfattande invandring som kan hålla nere löner. Det påpekas att liknande argument har framförts i Sverige från borgerliga tankesmedjor. Dessutom diskuteras det ständiga dilemmat med de låga kvinnolönerna, särskilt inom offentlig sektor, och varför det är så svårt att få upp dem.

Strategier för kvinnolöner och värderingen av omsorg

En strategi för att höja kvinnolönerna är att införa legitimation för undersköterskor, vilket skulle ställa högre krav på yrket. Det kritiseras att samhället generellt värderar omsorg om människor lägre, både inom tjänstemanna- och arbetaryrken. Dessutom ifrågasätts synen på välfärden som en arena för arbetsmarknadspolitiska insatser.

Orsaker till Sveriges höga arbetslöshet

Den höga arbetslösheten i Sverige analyseras utifrån fyra faktorer: tekniska mätfaktorer, en åtstramande penningpolitik från Riksbanken som bromsat ekonomin, migrationen som lett till en stor grupp utrikesfödda arbetslösa, och utbildningssystemet som överakademiserat en generation. Det framhålls att tiden är en stark integrationsfaktor för invandrare.

AI, jobbflytt och strukturomvandling

En röst menar att AI och telekommunikation påverkar tjänstemannajobben hårt, då många kan flyttas utomlands. Akademiska instegsjobb, som för unga jurister, kan ersättas av AI. Inom industrin sker också en strukturomvandling där färre arbetar direkt i produktionen, men behovet av specialiserade yrken som automationstekniker ökar, ofta genom underentreprenörer.

Omtag för yrkesutbildningar och minskad akademisering

Det argumenteras för en tysk modell av yrkesutbildning där företag involveras mer och att praktisk utbildning flyttats för långt bort från arbetslivet. Det föreslås ett "yrkesarbetarlyft" och en minskning av volymerna för akademisk utbildning, då många utbildningar leder till jobb som inte kräver så lång akademisk bakgrund. Flexibla omställningsstudiestöd framhålls som en bra väg framåt.

Begreppet "arbetare" och avslutning

Avslutningsvis diskuteras begreppet "arbetare" kontra "medarbetare" och att det har blivit "fult" att kalla sig arbetare. Det framhålls att "arbetare" är ett passande uttryck då det speglar en majoritet av löntagarna på den privata arbetsmarknaden.

Källinformation

Utgivare:
YouTube
AI-genererad 18 juni 2026 05:01
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.3