Arvid Hallén: Då kan SD vinna tillbaka väljare från småpartierna

Medverkande: Arvid Hallén (gäst), Programledare (programledare)

Ämnen

• Sverigedemokraternas valresultat och tapp: Diskussion om Sverigedemokraternas tillbakagång i valet, hur dramatisk den var i ett historiskt och internationellt perspektiv, samt jämförelser med valresultatet 2018.
• Regeringspartiernas framgångar: Analys av varför Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna gick framåt trots att de satt i regering och samarbetade med Sverigedemokraterna, vilket går emot traditionella förväntningar och mediekampanjer.
• Orsaker till SD:s väljartapp: Utredning av olika teorier bakom Sverigedemokraternas tapp, inklusive besvikna väljare som gick till soffan, moderata 'turistväljare' som återvände till sitt ursprungsparti, och partiets förmåga att behålla sin väljarbas.
• Småpartiernas påverkan och framtid: Diskussion om hur småpartier som Örebropartiet och Alternativ för Sverige påverkade Sverigedemokraternas röster, och om dessa småpartier kan etablera sig permanent eller om deras väljare kan återvinnas.
• Valets jämnhet och avgörande faktorer: Betoning på att valet var extremt jämnt och att många små faktorer, som nya medborgarskap eller partiernas retorik, var och en för sig kunde ha varit avgörande för valresultatet.
• Högerpartiernas möjligheter att nå förortsväljare: Analys av högerpartiernas utmaningar att attrahera väljare i segregerade områden med invandrarbakgrund, med tanke på socioekonomiska faktorer och politikens skifte mot etniska gruppintressen i mångkulturella samhällen.
• Klanröstning och valsystemet: Granskning av fenomenet klanröstning (etnisk röstning) och dess konsekvenser, samt diskussion om eventuella reformer av valsystemet och partiernas ansvar för att granska sina kandidater.

Positioner

• Arvid Hallén (Sverigedemokraternas tapp var inte så dramatiskt som det framställdes.): SD, som ett outsiderparti som nyligen kommit in i maktens finrum, tappade en mindre andel väljare än vad liknande partier i Norden gjort i motsvarande situationer. Det svenska valresultatet var överlag väldigt stabilt och liknade 2018 års resultat.
• Arvid Hallén (Regeringspartiernas framgångar var oväntade och bröt mot normen.): Trots att regeringspartier ofta straffas i val och att samarbete med SD förutspåddes leda till väljartapp, gick Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna alla framåt. Detta tyder på en bredare acceptans för SD inom det borgerliga väljarblocket.
• Arvid Hallén (SD:s väljartapp beror på en kombination av faktorer.): Vissa väljare kan ha gått till soffan i besvikelse över att förändringar inte skedde snabbare. Andra, som egentligen är moderater men röstat på SD på grund av invandringspolitiken, återvände till Moderaterna när de skärpte sin linje. SD har dock fortfarande en hög andel lojala väljare.
• Arvid Hallén (Småpartierna saknar en unik 'monopolfråga' som SD tidigare hade.): Till skillnad från Sverigedemokraterna, som hade monopol på invandringsfrågan när övriga partier var för en 'ansvarslös och gränslös' politik, har dagens småpartier inte en lika unik fråga som ingen annan driver. Deras mer extrema ståndpunkter saknar ofta brett väljarstöd.
• Arvid Hallén (Valets extremt jämna utgång gjorde att många små faktorer var avgörande.): Eftersom valet var så jämnt kunde enskilda faktorer som ett moratorium för nya medborgarskap eller en tuffare retorik från SD ha avgjort valet. Dock kunde sådana åtgärder också ha haft oönskade sidoeffekter, som ökad mobilisering bland andra väljargrupper.
• Arvid Hallén (Det är svårt men möjligt för högerpartier att vinna fler invandrade väljare.): Högerpolitik, med fokus på arbetslinjen, missgynnar ofta socioekonomiskt de segregerade områdena. I ett mångkulturellt samhälle handlar politik alltmer om etniska gruppidentiteter. Konservativa värderingar kring familj, religion och brottslighet kan dock vara ingångar för att attrahera vissa väljare i dessa grupper.
• Arvid Hallén (Klanröstning är svår att stoppa med lagstiftning; partierna måste ta ansvar.): Det nuvarande personvalsystemet gör det relativt enkelt att kryssa sig in med ett begränsat antal röster. Att avskaffa personvalet skulle ta makt från väljarna. Lösningen ligger i att partierna, särskilt Vänsterpartiet, blir mycket noggrannare med vilka de sätter upp på sina vallistor.

Slutsatser

• Sverigedemokraternas valresultat, trots ett tapp, var inte så dramatiskt som det framställdes, särskilt i ett internationellt perspektiv för partier som går från opposition till regeringssamarbete.
• De borgerliga regeringspartierna (M, L, KD) gick oväntat framåt, vilket tyder på en bredare acceptans för samarbete med Sverigedemokraterna inom högerblocket.
• Sverigedemokraternas väljartapp kan förklaras av en kombination av faktorer, inklusive besvikna väljare som gick till soffan, 'turistväljare' som återvände till Moderaterna, och viss påverkan från små högerpartier som dock saknar SD:s tidigare unika 'monopolfråga'.
• Valet var extremt jämnt, vilket innebär att många små faktorer, som nya medborgarskap eller partiernas retorik, var och en för sig kunde ha varit avgörande.
• Högerpartierna står inför en stor utmaning att nå invandrade väljare i segregerade områden, då deras politik ofta missgynnar dessa grupper socioekonomiskt och politiken i mångkulturella samhällen tenderar att handla mer om etniska gruppintressen.
• Klanröstning är svår att stoppa med lagstiftning; ansvaret ligger hos partierna att noggrant granska sina kandidater för att undvika problem.