Tillbaka till senaste
Arvid Hallén: Nu kan Liberalerna bli höger
Riks TV 24 mars 2026 14:57

Arvid Hallén: Nu kan Liberalerna bli höger

Arvid Hallén analyserar Liberalernas nya inriktning mot en högerliberalism under Simona Mohamsson, dess påverkan på svensk borgerlighet och den interna konflikten i partiet. Han diskuterar Mohamssons ledarskap, partiets roll i Tidö-samarbetet och potentialen för en omstrukturering av det liberala landskapet.

Medverkande: Programledare (programledare), Arvid Hallén (gäst)

Liberalernas vägval och svensk höger

Programledaren välkomnar Arvid Hallén från tankesmedjan Oikos. De inleder diskussionen om Liberalernas dramatiska vägval och hur det påverkar svensk borgerlighet och högersidan. Fokus ligger på partiets acceptans av en Sverigedemokraterna-regering.

Högerblockets förstärkning genom enat agerande

Arvid Hallén menar att högersidan har stärkts betydligt. Han lyfter fram Tidöpartiernas leveransförmåga och att Liberalernas omsvängning återigen skapar ett enat regeringsalternativ. Han avfärdar att mittenväljare skulle skrämmas bort i någon större utsträckning, då många redan har lämnat.

Ökat förtroende för Mohamsson bland sympatisörer

Opinionsundersökningar visar att förtroendet för partiledaren Mohamsson har stigit bland Liberalernas sympatisörer efter omläggningen. Kritiken kommer främst från gräsrötter och grästoppar, medan väljarna i stort verkar acceptera den nya inriktningen.

Framväxten av högerliberalism och omstrukturering

Diskussionen övergår till framväxten av en högerliberalism inom Liberalerna under Simona Mohamssons ledning. Detta ses som ett strategiskt samarbete mellan högerliberaler och konservativa. Det spekuleras i en omfördelning där vänsterliberaler går till Centerpartiet och högerliberaler från Centerpartiet ansluter till Liberalerna, vilket skulle leda till mer sammanhängande politiska block.

Högerliberalismens definition och partiets roll

Arvid Hallén beskriver högerliberalismen som ett försvar för marknadsekonomi, individens rättigheter och rättsstaten. Frågan ställs om Liberalernas unika roll när Moderaterna redan representerar liknande värden. Det konstateras att Liberalerna främst behövs för att möjliggöra Tidö-samarbetet, och att den interna debatten varit anmärkningsvärt fri från sakpolitik.

Identitet och självförverkligande i den interna debatten

Den interna debatten inom Liberalerna har fokuserat lite på konkreta politiska program, som 'Sverigedelöftet'. Istället har den handlat mer om 'liberala värderingar', identitet och självbild, beskrivet som nästan 'metafysik'. Detta tolkas som att vänsterfalangen drivs av ett behov av självförverkligande snarare än att få saker gjorda.

Vänsterliberalernas SD-motstånd och brist på kunskap

Vänsterliberalernas starka motstånd mot Sverigedemokraterna kopplas till en självbild av att stå upp mot totalitära rörelser, med referenser till gamla Folkpartiet-affischer. Arvid Hallén kritiserar detta som en outdaterad bild av SD. Han menar att det finns ett ointresse och brist på förståelse för SD:s faktiska utveckling och principer bland delar av det politiska etablissemanget.

Mohamssons

Den omtalade 'kramen' mellan Mohamsson och Åkesson tolkas som en medveten signal till vänsterfalangen att antingen acceptera den nya riktningen eller lämna partiet. Detta ses som ett smart drag om det var avsikten.

Kravliberalism versus woke-liberalism

Simona Mohamssons politik beskrivs som 'kravliberalism', med fokus på att invandrare ska ställa upp på 'svenska värderingar' och liberala ideal. Detta kontrasteras med en 'woke'-anstruken vänsterliberalism som är mer uppfostrande och avfärdar nationell identitet som förlegad.

Partiledarskap och medlemsdemokrati

Kritiken mot Mohamssons ledarskap som odemokratiskt avfärdas. Arvid Hallén argumenterar att medlemmar väljer en ledare som sätter strategin, och ledaren bör backas upp. Han menar att Liberalernas landsmöte i november, som inskränkte partiledarens handlingsfrihet, var det egentliga demokratiska bottennappet, då det visade brist på förtroende.

Vänsterfalangens passivitet och framtiden för partiet

Den vänsterliberala falangen kritiseras för att inte ha organiserat något motstånd eller utmanat Mohamsson, trots flera års möjlighet. Arvid menar att de som inte vill följa den nya linjen bör antingen leda, följa eller kliva åt sidan. Han förutspår att om Liberalerna klarar riksdagen under Mohamssons ledning, kommer hon att hyllas som en vinnare.

Liberalernas prestationer i regeringen

Programmet diskuterar Liberalernas prestationer i regeringen. Trots att det är ett litet parti nämns framgångar som förbättrade skolresultat, svenskt NATO-medlemskap och framsteg i kärnkraftsfrågan. Arvid Hallén anser att de har 'punched above their weight' givet deras storlek.

Partikupp och ledarskapsbyte i Liberalerna

Tidigare partiledare, som Maria Leisner, har kritiserat Mohamssons ledning som en 'kupp' av externa krafter. Arvid Hallén tolkar detta som att Liberala ungdomsförbundet har tagit över partiet, och drar paralleller till hur Jimmie Åkesson tog över Sverigedemokraterna genom en liknande 'kupp' från ungdomsförbundet.

Medborgerlig Samling och borgerlighetens enande

Arvid Hallén föreslår att medlemmar från mikropartiet Medborgerlig Samling (MS) borde ansluta sig till Liberalerna för att stärka högerliberalismen och hjälpa partiet över riksdagsspärren. Han menar att MS:s strama invandringspolitik och syn på en mindre stat lättare kan slå rot i det nya högerliberala Liberalerna, vilket kan skapa något nytt och intressant i svensk politik.

Behovet av stödröster för Liberalerna

Programmet avslutas med en diskussion om Liberalernas behov av att öka sitt stöd i opinionen till minst 2,5-3% för att undvika att väljarnas röster blir bortkastade. Detta är avgörande för att partiet ska kunna behålla sin plats i riksdagen och förhindra att Socialdemokraterna och Miljöpartiet tar makten.

Källinformation

Utgivare:
YouTube
AI-genererad 2 april 2026 15:50
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1