Arvid Hallén – Om SD och Europas nya höger

Medverkande: Arvid Hallén (expert), Adam Cwejman (programledare)

Introduktion till Arvid Hallén och tankesmedjan Oikos🕓00:01:06 - 00:02:41

Programmet inleds med en diskussion om europeiska högerrörelser. Arvid Hallén presenterar sig som programansvarig för Oikos, Sveriges enda konservativa tankesmedja. Han berättar att han var med och grundade tankesmedjan för fem år sedan tillsammans med Mattias Karlsson från Sverigedemokraterna. Arvid klargör att Oikos är organisatoriskt fristående från SD trots personkopplingar och beskriver sin egen bakgrund inom moderat press och studentföreningen Heimdall.

Svensk konservatismens historia och återkomst🕓00:02:41 - 00:05:53

Arvid diskuterar varför den organiserade konservatismen i Sverige länge varit svag, dominerad av vänster- och liberala tankesmedjor. Han förklarar att den svenska konservatismen i praktiken dog ut under 60- till 80-talet. År 2011 återuppväckte Sverigedemokraterna konservatismen i debatten genom att byta sitt principprogram till socialkonservativt. Detta ledde till ett förnyat intresse för ideologin, som spred sig till partier som Kristdemokraterna och Liberalerna.

SD:s ideologiska utveckling och Roger Scrutons inflytande🕓00:05:53 - 00:11:19

Adam Cwejman reflekterar över SD:s ideologiska utveckling, särskilt William Petzells beundran för den konservative tänkaren Roger Scruton. Arvid Hallén bekräftar Scrutons betydelse för Oikos och konservatismen som helhet. Han förklarar att Mattias Karlsson, som grundade Oikos och skrev SD:s principprogram, har varit drivande i att föra in konservativa tankar. Arvid menar att bilden av SD som enbart högerextrem är felaktig och att de, likt Giorgia Melonis parti, representerar en uppdaterad konservatism snarare än 1900-talets högextremism.

Europeisk🕓00:11:19 - 00:16:26

Arvid håller med om Adams analys av en europeisk 'postpopulism' som en ny konservatism, där partier blir mer seriösa och tar avstånd från högerextrema kopplingar. Han nämner Thibaut Musaeks bok 'Postpopulism' som stöd för detta. Trots gemensamma teman framhåller Arvid den stora komplexiteten och de lokala skillnaderna mellan europeiska högerpartier, särskilt vad gäller synen på Ryssland. Han exemplifierar med AFD i Tyskland, som på grund av radikalitet inte ingår i de bredaste konservativa grupperna i EU-parlamentet.

Samarbetsklimatet i Europa jämfört med Sverige🕓00:16:26 - 00:21:55

Arvid jämför samarbetssituationen i Frankrike, Tyskland och Storbritannien med Sverige. I Frankrike har Rassemblement National (tidigare Front National) rört sig mot mitten och börjar nu komma i fas med Sverigedemokraterna. I Tyskland har AFD rört sig bort från mitten och är isolerat. Arvid menar att en avgörande skillnad är den bristande samarbetsviljan hos partierna i dessa länder, där ingen är villig att kompromissa. Detta står i kontrast till Sverige, där Moderaterna och Sverigedemokraterna aktivt har reformerat sig för att möjliggöra samarbete.

Tidöavtalet som europeisk framgångsmodell🕓00:21:55 - 00:29:41

Samtalet lyfter fram Tidöavtalet som ett unikt framgångsexempel i Europa, där samarbetet mellan partierna har gått oväntat bra. Arvid menar att det internationella intresset för hur Sverige lyckats med detta samarbete är stort. Han pekar på att svenska Moderaterna och Sverigedemokraterna har visat en flexibel och positiv inställning till samarbete, vilket saknas i många andra europeiska länder som Tyskland och Frankrike. Även i Storbritannien, med sitt majoritetsvalssystem, förväntas Tories och Reform behöva samarbeta på något plan för att uppnå stabilitet.

Tidö 2.0: Ett liberal-konservativt reformprogram🕓00:29:41 - 00:35:57

Arvid Hallén diskuterar 'Tidö 2.0', ett liberal-konservativt program han skrivit med Adam Danieli från Timbro. Programmet föreslår reformer inom områden som miljö, kultur och civilsamhälle, bortom regeringens nuvarande fokus på migration och kriminalitet. Målet är att avpolitisera offentlig förvaltning och myndigheter, vilket Arvid menar kritiker missuppfattar som politisering. Han hävdar att syftet är att återställa en neutral och opolitisk förvaltning, fri från ideologiska agendor som jämställdhetsintegrering.

Kritik mot korporativism och civilsamhällets frihet🕓00:35:57 - 00:42:42

Arvid Hallén fördjupar sig i kritiken mot korporativismen i Sverige, där civilsamhället blivit statligt beroende. Han menar att statliga bidrag har koopterat folkrörelser och att organisationerna styrs av avdankade politiker istället för att vara fria. Förslagen i 'Tidö 2.0' att lösgöra folkbildning, ungdomsverksamhet och trosamfund från staten syftar till att återställa ordning och frihet, inte att angripa civilsamhället. Arvid uttrycker frustration över att även liberaler, som borde avsky korporativism, kritiserar dessa reformer.

Reaktioner på🕓00:42:42 - 00:56:29

Arvid diskuterar hur förslag som kopplas till Sverigedemokraterna ofta kritiseras oavsett innehåll, som en del av ett 'renhetstänkande' inom delar av borgerligheten. Han menar att denna taktik länge var effektiv för att stoppa invandringskritik men var kontraproduktiv för SD:s tillväxt, som stabiliserats sedan migrationspolitiken ändrades 2015. Slutligen reflekterar Arvid över de etablerade borgerliga partiernas framtid i Europa och Sverige, där Kristerssons ledarskap och Moderaternas anpassning till invandringskritik har stabiliserat Tidö-samarbetet. Han anser att SD inte sätter prestige i statsministerposten, utan förstår att Kristersson kommer att vara högerns kandidat i nästa val.