Tillbaka till senaste
Bastu som medicin – vad säger forskningen egentligen? – med Hans Hägglund
Epoch Times Svenska TV 21 apr. 2026 05:00

Bastu som medicin – vad säger forskningen egentligen? – med Hans Hägglund

Överläkaren Hans Hägglund diskuterar bastubadandets hälsoeffekter, baserat på modern forskning, och förklarar hur bastu påverkar hjärt-kärlsystemet, minskar blodtrycket och har positiva mentala effekter. Han avfärdar vanliga myter, ger rekommendationer för säker användning och belyser bastuns historiska betydelse för folkhälsan, samt kallbadets liknande stressinducerande fördelar.

Medverkande: Hans Hägglund (Gäst, expert), Johan Holmsäter (Programledare), Mats Jansson (Programledare)

Kortvarig stress och kroppens motståndskraft

Programmet inleds med en diskussion om hormesis, det vill säga hur kortvarig stress som bastubad eller kallbad kan göra kroppen mer motståndskraftig mot kronisk stress över tid. Detta liknas vid träningens positiva effekter på kroppens resiliens.

Välkomnande till Lev Skönare

Programledaren Johan Holmsäter välkomnar Hans Hägglund till podcasten 'Lev Skönare'. De pratar kort om att ha försökt träffas tidigare för att diskutera hälsa i en existentiell mening.

Hans Hägglunds yrkesbana och cancerforskning

Hans Hägglund berättar om sin bakgrund som nationell cancersamordnare och sin långa karriär som hematolog och cancerläkare på Karolinska. Han förklarar sitt arbete med stamcellstransplantationer och hur denna metod har banat väg för nya cellterapier, samt nämner en bok han varit med och skrivit om ämnet.

Intresset för bastubad och 'Bastuboken'

Programledaren styr samtalet mot bastubad, vilket Hans Hägglund bekräftar är ett stort intresse. Han nämner sin bok 'Bastuboken Het fakta om bastuhälsa' som kom ut för fem år sedan, och sitt personliga förhållande till bastu sedan barnsben.

Bastuforskningens uppgång och fall, samt finsk genombrottsstudie

Hägglund redogör för bastuforskningens historia, som startade på 50- och 60-talet men avtog på 90-talet. Han lyfter fram en avgörande finsk studie från 2015 som väckte nytt intresse genom att visa en halverad risk för hjärt-kärlsjukdomar vid regelbundet bastubad.

Falska varningar och bastuns livskvalitet

Hans Hägglund bemöter etablerade medicinska varningar mot bastu vid till exempel högt blodtryck eller hjärtsvikt, och menar att många av dessa saknar vetenskaplig grund. Han betonar att bastun bidrar till livskvalitet och gemenskap för många, och att det vore synd att avstå på felaktiga grunder.

Bastuns sociala roll och en personlig bastuanekdot

Samtalet går in på bastuns sociala funktion som en plats för öppna diskussioner. Johan Holmsäter delar en anekdot om att somna i en bastu efter träning och behöva sjukhusvård, vilket belyser vikten av att inte somna i bastun.

Utmaningar med bastuforskning och standardisering

Hägglund förklarar svårigheten att forska på bastu på grund av de många variablerna som temperatur, fuktighet och tid. Han nämner ett pågående internationellt projekt för att standardisera protokoll, vilket ska presenteras vid en världskongress i Oslo.

Alkohol i bastun – en riskfaktor

Hans Hägglund varnar för alkoholkonsumtion i bastun då det försämrar omdömet, ökar risken för olyckor, kan orsaka oregelbundna hjärtslag och bidra till blodtrycksfall. Han rekommenderar vatten för att bibehålla vätskebalansen.

Kroppens reaktion på värme och blodtryckssänkning

Hägglund beskriver kroppens smarta värmeregleringssystem där svettkörtlar aktiveras och blodkärlen vidgas för att sänka kroppstemperaturen. Han förklarar att bastubad sänker blodtrycket, vilket är lika effektivt som blodtrycksmedicin.

Fysiska hälsofördelar med bastu

Förutom sänkt blodtryck, leder bastubad till ökad kärlelastiskhet, sänkta blodfetter och antiinflammatoriska effekter. Han refererar till den finska studien som visade en halverad risk för att dö i hjärt-kärlsjukdom, plötslig hjärtdöd och kranskärlssjukdom.

Hormesis och fysiologiska effekter

Han förklarar att värme, kyla och träning skapar hormesis – en kortvarig stress som gör kroppen mer motståndskraftig. Bastu frigör 'heat shock proteins' som reparerar cellskador, stimulerar det parasympatiska nervsystemet för lugn, samt frisätter endorfiner, tillväxthormon och serotonin som påverkar välmåendet och immunförsvaret positivt.

Holistisk hälsa och gym med bastu

Johan reflekterar över bastuns bidrag till det mentala välbefinnandet och att gym borde erbjuda spa-liknande miljöer med bastu för återhämtning. Han understryker att bastu är en viktig del av en holistisk syn på hälsa.

Bastuns potentiella effekt på muskeltillväxt

Hans Hägglund berättar om studier som visar att varma våta omslag efter träning kan leda till starkare och större muskler. Han betonar behovet av mer forskning på bastuns effekter i kombination med muskelträning.

Mentala och kognitiva hälsofördelar

Monikastudien, en befolkningsundersökning, visade att bastubadare upplevde bättre fysisk och mental hälsa, mer energi, mindre smärta och var gladare. Detta tyder på att bastu kan minska oro, ångest och milda depressioner.

Bastuns påverkan på fertilitet och graviditet

Hägglund informerar om att bastu kan påverka mäns spermiekvalitet negativt, och rekommenderar därför män att avstå bastubad under kvinnans ägglossning. Han klargör dock att bastubad under graviditet inte är farligt för barnet, vilket tidigare myter antytt.

Frekvens och tid för bastubad – finska studier

En finsk studie visar att bastubad 4-7 gånger i veckan ger störst hälsovinster, inklusive minskad risk för stroke och demens. Även 2-3 gånger i veckan ger signifikanta förbättringar. Studien indikerar också att längre bastupass (över 19 minuter) har större effekt.

Temperatur, fuktighet och bastu i olika klimat

Hägglund förklarar att fuktigheten påverkar hur hög temperaturen kan vara i en bastu, då hög fuktighet hindrar kroppens förmåga att svettas och reglera värmen. Han reflekterar kort över att ett varmare klimat kan underlätta fysisk aktivitet och bidra till ett längre liv.

Björkris och bastuns uråldriga ursprung

Björkris i bastun ger massage, ökar blodcirkulationen och utsöndrar tvål-liknande substanser för hygien. Hägglund spekulerar i att bastuns ursprung är lika gammalt som förmågan att göra upp eld och värma stenar, med influenser från olika kulturer globalt.

Bastuns historiska betydelse för Sveriges folkhälsa

Under 1920- och 40-talen byggdes 10 000 bastur i Sverige, inklusive skolbad, för att förbättra hygienen och minska infektioner. Detta initiativ, influerat av Finland, bidrog sannolikt till en renare och friskare befolkning, vilket i sin tur lyfte Sverige ekonomiskt.

Kallbadets effekter och skillnaden mot kalldusch

Kallbad skapar hormesis, drar samman blodkärlen och stimulerar brunt fett som genererar värme. Många upplever sig friskare och gladare. En svensk kallbadsförening har bildats. Hans Hägglund anser att kallbad är mer kontrollerat än en kall dusch, där vattnet kommer på en gång.

Avslutning och folkbildning om bastu

Programmet avrundas med en rekommendation av boken 'Bastuboken Het fakta om bastuhälsa'. Både Hans Hägglund och programledaren betonar vikten av folkbildning kring bastuns hälsofördelar och ser fram emot att fortsätta sprida kunskapen, eventuellt med fokus på kallbad.

Källinformation

Utgivare:
YouTube
AI-genererad 30 april 2026 17:29
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1