Beatrice Timgren (SD) – EU:s nya klimatmål kommer inte hålla

Medverkande: Beatrice Timgren (intervjuad), Richard Sörman (programledare)

Introduktion och Timgrens roll🕓00:00:00 - 00:00:30

Programledare Richard Sörman välkomnar Beatrice Timgren (SD), EU-parlamentariker. Hon presenterar sin roll i miljöutskottet, som hanterar inte bara klimatmål utan även konkurrenskraft och industri. Hennes arbete är brett och täcker allt från skog och vatten till stora klimatmål och bilfrågor.

Bakgrund till EU:s klimatmål för 2040🕓00:00:30 - 00:01:12

Intervjun fokuserar på EU:s nya klimatmål för 2040, som klubbades i december. Timgren förklarar bakgrunden med Fit for 55 och den gröna given, där mål för 2030 och 2050 (nettonoll) redan satts. Nu har man infört ytterligare ett delmål för 2040.

Kritik mot 2030-målen och negativa konsekvenser av nya mål🕓00:01:12 - 00:02:29

Timgren är skeptisk till att EU kommer att nå 2030-målen, då den nödvändiga politiken inte är attraktiv. Hon beskriver de nya 2040-målen som en förlust för de som är kritiska, då de upplever att det leder till avindustrialisering. Sverigedemokraterna var det enda svenska partiet som röstade nej till målen, som de anser är negativa för Europas ekonomi.

EU:s klimatmål: Avindustrialisering och höga kostnader🕓00:02:29 - 00:03:45

Timgren förklarar att kritiken mot EU:s klimatmål grundar sig i att de driver fram en avindustrialiseringspolitik. Hon menar att besluten i Bryssel drabbar vanligt folk genom högre kostnader för mat och bränsle, samt minskade pensioner. Dessutom flyttar många företag ut från Europa, vilket leder till förlorade jobb och en försvagad europeisk ekonomi.

Ambitiösa mål för ytan, inte för verkligheten🕓00:03:45 - 00:04:51

Timgren anser att 2040-målen sätts för att verka ambitiösa på internationella klimatmöten (COP-möten), snarare än att vara realistiska. Politiker vill visa att de tar klimatfrågan på allvar. Detta skapar en bild av handlingskraft utan att fullt ut överväga de praktiska konsekvenserna.

Orealistiska klimatmål leder till politiskt fall🕓00:04:51 - 00:06:15

Timgren tror inte att de högt ställda klimatmålen kommer att ros i hamn, eftersom de nödvändiga åtgärderna är opopulära. Hon hänvisar till tidigare regeringar som förlorat väljarstöd på grund av impopulära klimatåtgärder, som höjda drivmedelspriser. Hon menar att det finns en klyfta mellan EU-parlamentets visioner och de nationella politikernas ansvar gentemot väljarna.

Missvisande information om ekonomiska konsekvenser🕓00:06:15 - 00:06:40

Timgren kritiserar att EU inte har varit ärligt om konsekvenserna av klimatmålen. Hon menar att man lovade tillväxt och fler jobb, men att verkligheten visat sig vara annorlunda. De alternativa kostnaderna för vanligt folk, som får ta notan, har undanhållits från debatten.

Näringslivets vändning och flytt från Europa🕓00:06:40 - 00:08:11

Timgren bemöter socialdemokratiska kollegors argument om att näringslivet vill ha tydliga klimatmål. Hon säger att företag nu larmar om att det inte går, de tappar ekonomi och tvingas säga upp personal. Många överväger att flytta sin verksamhet från Europa på grund av byråkrati och höga elkostnader, vilket hotar jobben.

Bidragsfällan och industrins larm om konkurser🕓00:08:11 - 00:09:57

Företag lockas av politiska bidrag att ta risker de annars inte skulle ta. Timgren nämner hur den tyska bilindustrin (t.ex. Volkswagen) och kemiindustrin står inför massiva uppsägningar på grund av den snabba omställningen. Verkligheten har hunnit ikapp, och företag larmar om att de måste pausa eller riskera konkurs, vilket påverkar hela kedjan av underleverantörer.

Orealistisk förutsägbarhet skadar näringslivet🕓00:09:57 - 00:12:26

Timgren avfärdar kritiken om att hennes motstånd skulle skapa osäkerhet för näringslivet. Hon menar att EU:s problem är att de sätter orealistiska mål som inte går att uppnå, vilket tvingar företag att be om uppskov. Förutsägbarhet är viktigt, men den måste vara realistisk för att företag ska kunna överleva och Europa behålla sin industri.

Förbränningsmotorer och beroende av Kina🕓00:12:26 - 00:14:31

Beslutet att förbjuda förbränningsmotorer från 2035 ändrades, vilket initialt inte uppskattades av alla företag som redan investerat i omställningen, som Volvo Cars. Timgren förklarar att förbudet hotade Europa med beroende av Kina för batteriproduktion och ökade kostnader. Att tillåta förbränningsmotorer igen gav utrymme att behålla en teknik där Europa låg i framkant och undvika att hela leverantörskedjan kollapsade.

EU:s minskade utsläpp flyttar bara problemet🕓00:14:31 - 00:17:01

Timgren ifrågasätter fokus på EU:s 6% av globala utsläpp, som Socialdemokraterna kallar förnekelse. Hon hävdar att den minskade andelen beror på ökad produktion i Kina och Indien, samt att europeiska företag flyttar ut. Att lägga ner produktion i Europa och importera från länder med högre utsläpp flyttar bara utsläppen, inte minskar dem globalt, eftersom koldioxid inte bryr sig om gränser.

Den🕓00:17:01 - 00:18:02

Timgren kritiserar argumentet att Europa måste ligga i framkant med grön omställning. Hon menar att denna strategi har lett till tillbakagång, då tekniken inte är mogen och politiker har styrt utvecklingen med subventioner istället för att låta innovation växa organiskt. Detta har minskat den breda innovationen genom att fokusera på enstaka tekniker.

Säkerhetspolitik: Ökat Kina-beroende och vikten av egen produktion🕓00:18:02 - 00:21:20

Timgren bemöter argumentet om att grön omställning stärker geopolitiskt oberoende. Hon menar att EU:s politik tvärtom ökar beroendet av Kina, en diktatur med strategiskt samarbete med Ryssland, vilket är farligt i oroliga tider. Hon förespråkar att Europa bygger en starkare ekonomi och blir självförsörjande med egen produktion, särskilt genom satsningar på kärnkraft, för att säkra jobben och öka stabiliteten.

Vändning i synen på kärnkraft🕓00:21:20 - 00:26:31

Beatrice Timgren noterar en viktig vändning i synen på kärnkraft inom EU, då kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nyligen erkände det som ett strategiskt misstag att vända kärnkraften ryggen. Trots von der Leyens tidigare motstånd, öppnar detta upp för nya investeringar och minskar den politiska osäkerheten för kärnkraftsprojekt. Det kan även påverka Sveriges ambitioner positivt genom tillgång till EU-resurser och garantier.

Klimatmål kontra tillväxt: En ohållbar politik🕓00:26:31 - 00:29:09

Trots en tillnyktring i Europa gällande vikten av tillväxt och industrins förutsättningar, fortsätter nya klimatmål som de för 2040 att antas. Timgren tolkar detta som en kompromiss med kvarvarande 'gröna' partier. Hon vidhåller att en fullständig implementering av dessa mål skulle hindra tillväxt, drabba vanliga medborgare hårt ekonomiskt och leda till att politiker blir bortröstade, vilket understryker en ohållbar politisk riktning.