Tillbaka till senaste
Beatrice Timgren (SD) – EU:s nya klimatmål kommer inte hålla
Riks TV 16 mars 2026 14:01

Beatrice Timgren (SD) – EU:s nya klimatmål kommer inte hålla

EU-parlamentarikern Beatrice Timgren (SD) kritiserar EU:s nya klimatmål för 2040 och anser att de är orealistiska samt skadliga för Europas ekonomi och konkurrenskraft. Hon betonar riskerna för avindustrialisering, ökade kostnader för medborgare och ett farligt beroende av Kina, samtidigt som hon välkomnar en förändrad syn på kärnkraft inom EU som ett steg mot energisäkerhet.

Medverkande: Beatrice Timgren (Intervjuad), Richard Sörman (Programledare)

Introduktion av Beatrice Timgren och hennes breda arbetsfält i EU

Beatrice Timgren, EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna, välkomnas till programmet och introduceras som ledamot i miljöutskottet. Hennes arbete omfattar ett brett spektrum av områden, från skog och vatten till klimatmål och fordonsfrågor. Hon bekräftar att hennes ansvarsområden är mycket omfattande.

Bakgrund till EU:s tidigare och nya klimatmål för 2040

Programledaren frågar om de nya klimatmålen för 2040 som EU klubbade i december. Timgren förklarar att dessa följer tidigare beslut som Fit for 55 och den gröna given, vilka satte mål för 2030 (55% minskning från 1990) och 2050 (nettonoll). Hon uttrycker skepticism till om medlemsländerna kommer att uppnå de befintliga målen för 2030.

Kritik mot 2040-målen och risk för avindustrialisering i EU

Timgren kritiserar de nya 2040-målen starkt och förklarar varför Sverigedemokraterna som enda svenska parti röstade nej. Hon menar att politiken riskerar att leda till avindustrialisering och ökade kostnader för vanliga medborgare, såsom pensionärer och ensamstående, genom högre priser på mat och bränsle. Hon lyfter fram hur företag redan flyttar utanför Europa, vilket resulterar i förlorade jobb och en försvagad EU-ekonomi.

Anledningarna bakom orealistiska klimatmål och politisk ambition

Timgren resonerar kring varför EU antar långtgående klimatmål som 2040-målet, och menar att det handlar om att framstå som ambitiös inför internationella klimatmöten. Hon är övertygad om att målen inte kommer att nås eftersom de nödvändiga åtgärderna är opopulära bland väljarna. Som exempel nämner hon hur reduktionsplikten ledde till att politiker blev bortröstade, då ingen ville ha så höga drivmedelspriser.

Klyftan mellan EU:s visioner och nationell politisk verklighet

Timgren betonar att EU-parlamentariker kan sitta i Bryssel och drömma om stora visioner, men att nationella politiker måste svara på väljarnas missnöje med de konkreta konsekvenserna. Hon kritiserar att EU inte varit ärligt med de faktiska konsekvenserna av sin klimatpolitik, såsom avsaknaden av den utlovade tillväxten och de ökade kostnaderna för vanligt folk. De verkliga kostnaderna för medborgarna har aldrig kommunicerats tydligt.

Näringslivets skiftande attityd till EU:s gröna omställning

Programledaren tar upp invändningar från socialdemokrater om att näringslivet vill ha tydliga klimatmål. Timgren hävdar att företag nu upplever att politiken är ohållbar, vilket leder till uppsägningar och överväganden att lämna Europa på grund av byråkrati och höga elkostnader. Hon pekar också på hur politiska bidrag kan få företag att ta oöverlagda risker och exemplifierar med problem inom bil- och kemiindustrin, inklusive Volkwagens uppsägningar.

Behovet av realistisk och förutsägbar politik för näringslivet

Timgren understryker vikten av förutsägbarhet för företag, men menar att EU:s politik med orealistiska och ständigt ändrade mål skapar osäkerhet. Hon nämner beslutet om förbud mot förbränningsmotorer från 2035, som senare ändrades, vilket skapade problem för företag som redan investerat i omställningen. Detta påverkar hela leverantörskedjan och kan leda till konkurser även för de företag som klarar sig själva.

EU:s minskade utsläppsandel och utflyttning av produktion

Sörman ifrågasätter varför Sverigedemokraterna fokuserar på EU:s låga andel av globala utsläpp (6%). Timgren förklarar att denna minskning till stor del beror på att Kina och Indien ökat sina utsläpp, samt att europeiska företag flyttat sin produktion utanför EU. Hon argumenterar att detta bara flyttar utsläpp istället för att minska dem globalt, och att det gör Europa mindre konkurrenskraftigt.

Energisäkerhet och den geopolitiska rollen för kärnkraft

Timgren avfärdar argumentet att den gröna omställningen stärker geopolitiskt oberoende, då hon menar att det skapar ett farligt beroende av Kina. Hon förespråkar istället en stark egen industri och kärnkraft som en stabil energikälla för att öka självförsörjningen och säkerheten. Hon lyfter fram att Ursula von der Leyen nyligen erkänt att det var ett 'strategiskt misstag' att vända kärnkraften ryggen, vilket kan öppna upp för nya investeringar och minska diskrimineringen av kärnkraft inom EU.

Framåtblick på EU:s klimatpolitik och dess framtid

Timgren ser tecken på en viss tillnyktring i EU:s politik gällande tillväxt och industrins förutsättningar, med nya förenklingspaket och fokus på konkurrenskraft. Dock påpekar hon att det fortfarande finns starka krafter som driver en grön linje. Hon förutspår att en fullständig implementering av 2040-målen, om de blir verklighet, kommer att leda till ett svagare Europa, ingen tillväxt och att politiker som driver denna linje kommer att röstas bort.

Källinformation

Utgivare:
YouTube
AI-genererad 8 april 2026 12:15
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1