Beyond Good and Evil: Simon Critchley on Why We Need Tragedy

Medverkande: Simon Critchley (Gäst), Ivar Arpi (Programledare)

Introduktion av Simon Critchley och hans verk om tragedi🕓00:00:03 - 00:02:27

Programledaren Ivar Arpi introducerar filosofen och författaren Simon Critchley. De diskuterar Critchleys bok "Tragedy, The Greeks and Us", där han argumenterar för att tragedin erbjuder en mer sann filosofi än filosofin själv, genom att konfrontera livets avvägningar och det faktum att dygder kan förvandlas till laster. Critchley nämner även sin senaste bok "Jag vill dö, jag hatar mitt liv" och hur tragedi, teater och demokrati är sammankopplade.

Tragedins relevans och filosofiska tolkningar🕓00:02:27 - 00:18:05

Simon Critchley välkomnas och samtalet inleds med en diskussion om varför grekisk tragedi och Shakespeare fortfarande är så engagerande. Critchley menar att dessa verk talar till vår kärna på ett sätt som äldre epos inte gör. De går vidare med att granska hur filosofer som Platon och Aristoteles har försökt inrama och domesticera tragedin, ofta genom att fokusera på en begränsad mängd pjäser och tvinga in dem i specifika kategorier, som till exempel Aristoteles syn på katarsis som en rening.

Critchleys syn på tragedi och ödet🕓00:18:05 - 00:35:58

Critchley utmanar idén om "det tragiskas filosofi" och menar att tragedin inte är till för moralisk undervisning eller att ge lärdomar. Han betonar att tragedi handlar om negativitet, turbulens och förvirring utan försoning, och att vi genom den kan föreställa oss en metamorfos av oss själva. Han omformulerar även synen på ödet, från att vara något som drabbar oss utifrån, till något vi aktivt orsakar oss själva genom våra handlingar, påverkade av arvsmönster och generationsstrukturer.

Gudar, moralisk tvetydighet och historiens betydelse🕓00:35:58 - 00:59:53

Diskussionen fortsätter om gudarnas roll i tragedier och hur Euripides pjäser ofta använder deus ex machina för att visa avståndet mellan människor och gudar. Critchley lyfter fram att tragedi handlar om moralisk tvetydighet, där det finns två motsatta sidor som båda kan ha rätt, till skillnad från monoteistiska synsätt där en högsta princip organiserar världen. Han betonar vikten av att förstå denna komplexitet.

Politik, historia och mediernas roll🕓00:59:53 - 01:21:53

Critchley menar att vår uppfattning om politik, där vi tar ställning, är ett grundläggande missförstånd av historien. Han framhåller historiens betydelse framför filosofin, då historien avslöjar komplexiteten i varje situation. Han använder Perserna av Aischylos som exempel på ett verk som berättar historien ur fiendens perspektiv. Critchley avslutar med att peka på att podcasts, paradoxalt nog, har blivit en plattform för att kommunicera denna komplexitet idag.