Bödeln inom oss

Medverkande: Programledare (Programledare), Ylva Perera (Litteraturvetare, litteraturredaktör och doktorand)

Ylva Pereras bakgrund som litteraturvetare och redaktör🕓00:00:26 - 00:01:45

Programledaren hälsar Ylva Perera välkommen till "Apans Anatomi". Ylva presenterar sig som litteraturvetare, snart disputerande på en avhandling om Mirjam Tuominens antifascism, samt litteraturredaktör på Huvudstadsbladet. Hon nämner även sin bakgrund inom feministisk tidskriftsverksamhet.

Nytt intresse för finlandssvensk kultur i Sverige🕓00:01:45 - 00:04:10

Ylva reflekterar över ett nyvaknat svenskt intresse för finlandssvensk kultur och historia, med exempel som podcasten "Finnjävlar" och hipsterfinsk tango. Hon uttrycker dock en viss ambivalens kring finlandssvenskarnas överentusiasm över svensk uppmärksamhet och oro för att det kan befästa stereotyper. Samtalet kan dock leda till mer utbyte, särskilt inom litteraturen.

Forskningsprojekt om finlandssvensk antifascism och antologin🕓00:04:10 - 00:08:58

Programledaren refererar till ett panelsamtal om antologin "Finlandssvensk antifascism", vilken Ylva varit med och redigerat. Ylva förklarar att projektet undersökte kopplingen mellan språk, minoritetsidentitet och anti-fascism i det svenskspråkiga Finland under åren 1920-1950. Boken är publicerad av Svenska litteratursällskapet i Finland och är open access.

Finlandssvensk fascism, Lapua-rörelsen och språkstriden🕓00:08:58 - 00:19:53

Ylva diskuterar den uteblivna debatten kring antologin i Finland, särskilt från Svenska Folkpartiet. Hon belyser hur fascismen i Finland var kopplad till efterdyningarna av inbördeskriget och rädslan för kommunismen. Jämförelser görs med svensk fascism, där den finlandssvenska fascismen inspirerade den svenska extremhögern.

Språkstriden: Finska nationalismen mot tvåspråkigheten🕓00:19:53 - 00:23:29

Diskussionen fördjupas kring språkstriden i Finland efter självständigheten, där finsk nationalism ville göra Finland enspråkigt finskt. Helsingfors universitet och Akademiska Karelen-Sällskapet var centrala för dessa stridigheter. Svenskspråkiga fascister stod inför dilemmat att försvara svenskan eller anamma den finska nationalistiska rörelsen.

Antifascism bortom vänstern: pluralism och intellektuell debatt🕓00:23:29 - 00:33:25

Ylva beskriver antologins breda definition av antifascism, som inkluderar aktörer från olika politiska håll och inte bara kommunistiska kretsar. Hon nämner exempel som köpmän som vägrade lasta nazistiska fartyg och debatter inom borgerliga kretsar. Debatten i svenskspråkiga Finland var ofta litterär och intellektuell, med en närhet mellan olika åsikter.

Mirjam Tuominen: antifascistisk diktning och bortglömd författare🕓00:33:25 - 00:41:40

Ylva introducerar författaren Mirjam Tuominen, vars verk är grunden för hennes avhandling. Hon beskriver Tuominens författarkarriär, psykiska ohälsa och konvertering till katolicismen. Tuominen var en tidig och konsekvent antifascist, men hennes politiska hållning har tidigare överskuggats av psykologiska tolkningar av hennes texter.

Tio punkter för antifascism: akut relevans idag🕓00:41:40 - 00:46:44

Ylva diskuterar den akuta relevansen av Mirjam Tuominens antifascistiska tänkande, särskilt i ljuset av nutida folkmord som i Gaza. Hon presenterar sin första punkt: fascism handlar om att legitimera förtryck, inte bara om förtryckande strukturer. Denna inblick understryker vikten av individuellt ansvar.

Den inre bödeln och glädje i antifascismen🕓00:46:44 - 01:07:59

Ylva fortsätter med punkterna 2-6: fascismen finns inom oss alla, antifascism är en ständig praktik. Hon betonar vikten av "samvaro" med spädbarn, djur och utsatta, samt glädjen i antifascismen som en kontrast till den fascistiska njutningen. Antifascism kräver också både närhet och avstånd för att upprätthålla en kritisk blick och egen individualitet.

Fantasi, litterär form och inre/yttre praktik🕓01:07:59 - 01:14:32

Ylva diskuterar de sista punkterna: antifascism förutsätter fantasi och förmågan att känna andras känslor, vilket litteraturen kan bidra till. Antifascistiskt skrivande är "bödesutpekande", bön och bot, och är kopplat till litterär form – Mirjam Tuominen övergick till mer fragmentarisk poesi som en reaktion på förintelsen. Slutligen är antifascism en både inre och yttre praktik.