Bödeln inom oss

Medverkande: Programledare (Programledare), Ylva Perera (Litteraturvetare)

Introduktion och Ylva Pereras bakgrund🕓00:00:26 - 00:01:45

Programledaren välkomnar litteraturvetaren Ylva Perera. Ylva presenterar sig som litteraturvetare, snart disputerande på en avhandling om Mirjam Tuominen och hennes antifascism, samt litteraturredaktör på Huvudstadsbladet. Hon nämner också sin bakgrund inom feministisk tidskriftsverksamhet.

Sveriges nyvaknade intresse för finlandssvensk kultur🕓00:01:45 - 00:04:10

Ylva reflekterar över ett plötsligt ökat intresse för finlandssvensk kultur i Sverige, trots att den svensktalande historien i Finland länge varit okänd. Hon diskuterar hur detta intresse, ibland baserat på stereotyper, ändå kan leda till mer utbyte och samtal, särskilt inom litteraturen.

Tove Jansson, finlandssvensk antifascism och utifrånperspektiv🕓00:04:10 - 00:05:50

Programledaren berättar om sitt intresse för Tove Jansson och att han deltog i ett panelsamtal om finlandssvensk antifascism. Ylva menar att ett utifrånperspektiv kan belysa okända aspekter av Jansson, särskilt hennes politiska hållning och samtal med Atos Virtanen.

Forskningsprojektet🕓00:05:50 - 00:08:53

Ylva förklarar hur antologin

Antologins mottagande och Svenska Folkpartiets agerande🕓00:08:53 - 00:10:51

Boken har väckt intresse, men inte debatt. Ylva noterar att Svenska Folkpartiet, som boken också behandlar i sitt motstånd mot fascism, inte har engagerat sig i diskussionen. Detta är anmärkningsvärt då SFP idag sitter i regering med ett högerauktoritärt parti.

Fascismens framväxt i Finland och Sverige i jämförelse🕓00:10:51 - 00:19:50

Samtalet fördjupas i skillnaderna mellan svensk och finlandssvensk fascism och antifascism, med Finlands krigshistoria som bakgrund. Lapporörelsen och språkstriden diskuteras som centrala faktorer som påverkade finlandssvenskarnas ställning och motstånd. Sveriges högerextremism hämtade inspiration från finlandssvensk fascism.

Språkstriden och minoritetsstatusens roll🕓00:19:50 - 00:23:29

Ylva förklarar språkstriden i Finland efter självständigheten, där svenskans ställning ifrågasattes. Detta skapade en komplex dynamik där svenskspråkiga fascister ibland var tvungna att kompromissa med nationalistiska finskspråkiga rörelser, medan andra såg hotet mot minoriteters rättigheter som en anledning att försvara även kommunisternas lagstadgade rättigheter.

Antifascismens breda definition och litteraturens roll🕓00:23:29 - 00:33:25

Diskussionen fokuserar på den breda definitionen av antifascism i Ylvas forskning, som inkluderar allt från hamnarbetare som vägrar lasta nazistiska fartyg till debatter i skolungdomsförbund och litterära uttryck. Hon betonar hur olika aktörer hade varierande motiv men förenades i en kritik mot fascismen, ofta genom skrivna ord.

Mirjam Tuominens antifascism och dess aktualitet🕓00:33:25 - 00:42:25

Ylva presenterar författaren Mirjam Tuominen, vars litterära verk hon analyserar i sin avhandling. Tuominen var en tidig och konsekvent antifascist, vars texter, trots att hon mest hyllats för sin psykologiska skildring, är genomsyrade av politiska tankar. Ylva drar paralleller mellan Tuominens insikter och dagens händelser, som folkmordet i Gaza.

Antifascism som praktik: Inre kamp och medglädje🕓00:42:25 - 00:58:57

Ylva går igenom de första punkterna i sitt

Glädje, närhet, avstånd och litterär form i antifascismen🕓00:58:57 - 01:14:32

Ylva fortsätter med sina punkter, betonande att antifascism är glädje, som en okontrollerbar glädje fri från rädsla, i kontrast till fascistisk njutning. Hon diskuterar behovet av både närhet och avstånd för att se klart, och fantasi och empati för att förstå andra. Slutligen belyser hon skrivandets roll som bödelutpekande, bön och bot, samt Mirjam Tuominens formbyte från berättande prosa till lyrik som ett etiskt val.