I programmet 'Apans Anatomi' diskuterar litteraturvetaren Ylva Perera finlandssvensk antifascism med utgångspunkt i sin avhandling om författaren Mirjam Tuominen. Hon presenterar tio punkter för en inre och yttre antifascism, som belyser fascismens natur, språkstridens roll och vikten av empati, fantasi och litterär form i motståndet.
Medverkande: Ylva Perera (gäst), Programledare (programledare)
Introduktion och Ylva Pereras bakgrund
Programledaren välkomnar litteraturvetaren Ylva Perera. Ylva presenterar sig som litteraturvetare som snart disputerar på en avhandling om Mirjam Tuominen och hennes antifascism, samt litteraturredaktör på Huvudstadsbladet med bakgrund inom feministisk tidskriftsverksamhet.
Nytt intresse för finlandssvensk kultur i Sverige
Samtalet berör ett nyvaknat intresse för finlandssvensk kultur i Sverige, med exempel som podden 'Finnjävlar'. Ylva reflekterar över den finlandssvenska minoritetens ivrighet inför svensk uppmärksamhet och hoppas på ett djupare kulturellt utbyte, särskilt inom litteraturen.
Antologin 'Finlandssvensk antifascism' och forskningsprojektet
Ylva beskriver antologin 'Finlandssvensk antifascism: politik, debatt och litteratur 1920-1950', ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Projektet undersöker kopplingen mellan språk, minoritetsidentitet och antifascism i Finland, eftersom fascism ofta strävar efter likriktning. Boken är open access och finansierades av Svenska litteratursällskapet i Finland.
Debatten om antifascism i Finland och jämförelse med Sverige
Ylva diskuterar bokens brist på politisk debatt i Finland, särskilt från Svenska Folkpartiet. Hon jämför svensk och finsk historia, där Finland upplevde inbördeskrig och allianser med Tyskland, vilket ledde till annorlunda fascistiska och antifascistiska rörelser. Svensk extremhöger hämtade inspiration från finlandssvensk fascism.
Språkstriden och antifascismens mångfacetterade uttryck
Språkstriden, om Finland skulle förbli tvåspråkigt eller bli enspråkigt finskt, förklaras. Ylva framhåller att antifascism i Finland tog sig många uttryck, från borgerliga akademiker som argumenterade mot fascism med förnuft till författare som Hagar Olsson som kritiserade teknikoptimism.
Mirjam Tuominen och hennes föregripande antifascism
Ylva introducerar Mirjam Tuominen, en finlandssvensk författare vars tidiga och konsekventa antifascism länge varit understuderad. Tuominens tänkande, som föregriper senare kontinentala filosofer som Arendt och Deleuze, utforskas som en central del av Ylvas avhandling.
De tio punkterna: Fascismens legitimering och den inre bödeln
Ylva beskriver de första punkterna i sitt antifascistiska manifest, där fascism ses som legitimering av förtryck, inte bara förtryckande strukturer. Hon belyser Mirjam Tuominens insikt om den 'inre bödeln' i varje människa och att antifascism är en ständig praktik, inte en position.
De tio punkterna: Samvaro, glädje och sårbarhet
Ylva fortsätter med punkterna om att antifascism gror ur samvaro med spädbarn, djur och utsatta, samt vikten av 'medglädje' snarare än medlidande. Hon diskuterar hur fascistisk njutning bottnar i rädsla och kontroll, i kontrast till en okontrollerbar antifascistisk glädje.
De tio punkterna: Närhet, avstånd, fantasi och litterär form
Sista punkterna handlar om antifascismens behov av både närhet och avstånd, samt fantasi och förmågan att förnimma andras känslor. Skrivandets roll som 'bödesutpekande, bön och bot' förklaras, och Ylva lyfter fram hur litterär form, som Tuominens skifte från prosa till lyrik, är ett etiskt val i den antifascistiska kampen.
Antifascism som inre och yttre praktik
Den avslutande punkten sammanfattar att antifascismen är en praktik som måste rikta sig både inåt och utåt, en kontinuerlig kamp på flera plan.
Källinformation
- Utgivare:
- Apans anatomi
AI-genererad 14 april 2026 23:52
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1