Tillbaka till senaste
Bra för Sverige – men dåligt för vårt lantbruk?
SvD Ledarredaktionen TV 15 jan. 2026 19:18

Bra för Sverige – men dåligt för vårt lantbruk?

Programmet diskuterar Mercosuravtalet mellan EU och Sydamerika. Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa framhåller avtalets ekonomiska och geopolitiska fördelar för Sverige och EU, medan LRF:s Palle Borgström uttrycker oro för svenska bönders konkurrenskraft och den samlade effekten av flera politiska beslut som lägger kostnader på jordbruket. Debatten berör även livsmedelsberedskap, konsumentval och kontrollen av importerade produkters standarder.

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Palle Borgström (gäst), Benjamin Dousa (gäst)

Introduktion till Mercosuravtalet

Andreas Eriksson introducerar dagens ämne, Mercosuravtalet mellan EU och Sydamerika, som äntligen är på väg att undertecknas. Han nämner att flera jordbruksländer röstade nej och att LRF uttryckt kritik mot avtalet. Programmet syftar till att diskutera avtalets konsekvenser.

Mercosuravtalets ekonomiska och geopolitiska fördelar

Benjamin Dousa förklarar att avtalet är Europas största frihandelsavtal någonsin, vilket öppnar upp för svensk export av varor som fordon och läkemedel. Han framhåller också dess geopolitiska betydelse för att minska beroendet av vissa asiatiska länder och signalera Europas öppna handelspolitik i oroliga tider. Avtalet förväntas skapa jobb och tillväxt i Europa samt vara inflationsdämpande.

LRF:s oro för lantbrukets konkurrenskraft

Palle Borgström bekräftar att LRF förstår avtalets strategiska fördelar men menar att det, i kombination med andra beslut, leder till att bönderna får betala priset. Han förklarar att avtalet skapar högre konkurrenstryck och sänker priserna för svenska bönder. LRF skiljer sig från andra europeiska bondeorganisationer genom att vara mer konstruktiva.

Högre kostnader och bristande kompensation för bönder

Palle Borgström utvecklar kritiken och nämner högre kostnader för gödning på grund av antidumpingavgifter och tullar mot rysk och belarusisk gödning. Han pekar på en potentiell klimatskatt på importerad gödning samt förslag om snabbt stopp för rysk gödning. Dessa åtgärder drabbar bönderna utan kompensation och försämrar deras ekonomiska situation.

Avtalets skyddsåtgärder och begränsade effekter på kött

Benjamin Dousa försvarar avtalet genom att belysa att jordbruket har undantag och att det inte blir frihandel för känsliga produkter som kött och ägg. Han nämner EU:s importförbud mot hormonbehandlat kött och att kvoterna innebär att tullarna sänks för en begränsad del av Mercosur-ländernas export. Benjamin tror att avtalet snarare kommer att konkurrera med billigt irländskt och danskt kött, och att svenska livsmedel har exportmöjligheter.

Tveksamheter kring kontroll och efterlevnad av regelverk

Palle Borgström ifrågasätter Mercosur-ländernas förmåga att efterleva hälsokrav, med exempel på hormoner i kött och olaglig antibiotika som enkelt kunnat köpas. Han menar att även om kontrollerna ökar, kommer produkter producerade på ett icke-EU-kompatibelt sätt att komma in på Europamarknaden. Detta underminerar EU-böndernas ansträngningar att följa stränga regelverk.

Prispress och konsumenters köpkraft

Palle Borgström argumenterar att även om många svenska konsumenter föredrar och betalar mer för svenskt, finns en stor grupp som väljer billigare alternativ på grund av pris. Han menar att import av billiga produkter drar ner hela prispyramiden och minskar möjligheterna att ta mer betalt för premiumprodukter. LRF vill att svenska bönder ska kunna konkurrera på hela marknaden.

Inbyggda mekanismer för att hantera negativa effekter

Benjamin Dousa betonar att farlig mat inte ska finnas i Sverige och att det finns inbyggda mekanismer i avtalet för att justera tullar om importen av kött skulle öka dramatiskt. Han försäkrar att både Sverige och Bryssel kommer att följa utvecklingen noggrant.

Tullar, konsumentval och inflationsdämpande effekter

Benjamin Dousa förklarar att dagens höga köttullar (40-45%) kommer att sänkas till 7,5% för en kvotbaserad del av importen, men tror inte att detta kommer att göra kött billigare generellt. Han menar att avtalet kommer att vara inflationsdämpande för tusentals konsumentprodukter som torkad frukt och kaffe, samt öka valfriheten för konsumenter. Palle menar att konsumenter får sämre och billigare produkter att välja på.

Hot mot sockerproduktion och livsmedelsberedskap

Palle Borgström lyfter fram socker, etanol, kyckling och honung som de mest känsliga produkterna. Han påpekar att socker från Sydamerika produceras med växtskyddsmedel som är förbjudna i Europa, vilket skapar orättvis konkurrens. Han betonar starkt vikten av ökad svensk kött- och livsmedelsproduktion för att stärka nationell beredskap i kristider, då folket saknar tilltro till matförsörjningen.

Handel för självförsörjning och export

Benjamin Dousa medger att det finns olika produktionsstandarder globalt, men att farliga produkter inte ska in på EU-marknaden. Han håller med om behovet av att öka självförsörjningen men betonar också vikten av export för svenska livsmedelsproducenter. Han drar paralleller till försvarsindustrin där export är avgörande för att upprätthålla en stark inhemsk sektor.

Livsmedelsberedskap kontra frihandel

Palle Borgström kritiserar att diskussionen om livsmedelsberedskap ofta blir en ideologisk frihandelsdiskussion, trots att Sverige bara producerar hälften av sin mat i fredstid. Han menar att att stärka försörjningsförmågan i kris är en annan diskussion än fredstida frihandel. Han liknar vikten av inhemsk livsmedelsproduktion vid försvarsindustrin, där ingen skulle ifrågasätta behovet av en stark svensk produktion.

LRF:s konstruktiva hållning och dubbla strategier

Benjamin Dousa ger LRF erkännande för att vara en konstruktiv och frihandelsvänlig bonderörelse. Han menar att Sverige måste göra båda sakerna samtidigt: öka självförsörjningen och öka handeln. Han ser stora möjligheter för svensk livsmedelsexport tack vare frihandelsavtal.

Risk för brist i kris vid importberoende

Andreas Eriksson frågar Benjamin Dousa om riskerna med ett ökat importberoende av livsmedel under en kris, till exempel om hamnar mineras. Benjamin upprepar att Jordbruksverket, regeringen och EU-kommissionen inte bedömer att avtalet kommer att ha dramatiska effekter på svenskt lantbruk, och vidhåller att Sverige ska öka både självförsörjning och handel.

Kumulativ negativ effekt av flera beslut

Palle Borgström vidhåller att Mercosur är en del av en större bild där en kombination av politiska beslut och förslag, såsom högre gödningskostnader och minskad finansiering av jordbrukspolitiken, lägger press på svenska och europeiska bönder. Han nämner LRF:s deltagande i demonstrationer i Bryssel som ett tecken på denna omfattande oro.

Regeringens försök till förenklingar och budgetkritik

Benjamin Dousa erkänner att Sverige och EU infört många kostnadsdrivande regler för lantbruket, och att regeringen försöker förenkla och sänka kostnader. Palle Borgström är nöjd med regeringens arbete på vissa områden, men kritiserar dess hållning till finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken, där man vill banta extra mycket.

Geopolitik kontra europeiskt jordbruk

Palle Borgström diskuterar hur Mercosur påverkar större exportländer som Frankrike och Irland mer intensivt, där avtalet blivit en symbolfråga för en känsla av orättvisa bland bönder. Han betonar att han förstår det geopolitiska argumentet för att etablera nya handelsrelationer, men att kostnaden för detta landar på jordbrukssektorn. Han ser en risk för samma problem med ett eventuellt avtal med Australien.

Avtalets historiska vikt och exportmöjligheter

Benjamin Dousa ser inga tendenser till radikalisering bland svenska bönder och bedömer inga dramatiska effekter för svenskt lantbruk. Han betonar avtalets historiska betydelse som det första med en hel region. Europa är världens största nettoexportör av livsmedel, och tillgång till nya marknader är avgörande för att behålla välståndet.

Sammanfattning: Handel för välstånd kontra lantbrukets utmaningar

Benjamin Dousa sammanfattar att Mercosur är avgörande för att Sverige och Europa ska bli mindre ekonomiskt beroende och hitta nya marknader för export och bibehålla välstånd. Palle Borgström framhåller att Mercosur är en del av en större bild där flera åtgärder drabbar bönderna, och att regeringen måste beakta detta för att minimera de negativa effekterna.

Källinformation

AI-genererad 25 mars 2026 02:43
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1