Tillbaka till senaste
Civilsamhället krokar arm
Apans Anatomi TV 16 sep. 2025 13:05

Civilsamhället krokar arm

Programmet diskuterar hur Sveriges civilsamhälle, folkbildning och bostadskamp attackeras och omdefinieras under nuvarande Tidö-regering, med paralleller till auktoritära regimer. Panelen analyserar den ideologiska drivkraften bakom angreppen och framtida hot mot hyresrätten, betonar att motstånd kräver lokal organisering och direkt handling snarare än att förlita sig enbart på politiska partier.

Medverkande: Mattias Våg (programledare), Anna Ardin (gäst, expert), Steven Kussner (gäst, debattör), Peggy Jönsson (gäst, debattör)

Introduktion och presentation av podden och panelen

Mattias Våg hälsar välkommen och presenterar podden 'Apans anatomi', vars fokus ligger på sociala kamper. Han introducerar sedan panelen bestående av Anna Ardin, Steven Kussner och Peggy Jönsson som ska delta i samtalet om attacker mot civilsamhället och bostadspolitiken.

Anna Ardins forskning om krympande civilt utrymme

Anna Ardin, doktorand i civilsamhällesvetenskap, presenterar sin forskning. Hon fokuserar på det krympande utrymmet för civilsamhällets organisationer, hur de stämplas som extremister och vilka effekter detta får för deras möjligheter.

Steven Kussners bakgrund inom organisering och bostadskamp

Steven Kussner beskriver sin långa erfarenhet av organisering, särskilt inom bostadskampen. Han nämner att han har jobbat med olika sociala kamper under många år.

Peggy Jönssons engagemang i bostads- och folkbildningsfrågor

Peggy Jönsson berättar om sitt engagemang sedan 2009 med bostadsfrågan efter utförsäljningar i Kärrtorp. Hon är även aktiv i hyresgästföreningen och inom folkbildningen, där hon noterar kraftiga nedskärningar från den nuvarande regeringen.

Angrepp på civilsamhället och faran för

Mattias inleder diskussionen om hoten mot civilsamhället och kopplingen till bostadspolitiken. Han refererar till tidigare oro för 'ungerifiering' och menar att 'Tide-regeringen' har intensifierat angreppen på civilsamhället, folkbildningen och lokala mötesplatser.

Demokratins omdefiniering och internationella paralleller

Anna förklarar hur lokalsamhällen påverkas av minskade resurser till folkbildning och det krympande utrymmet för civilsamhället. Hon beskriver hur medel villkoras och organisationer pressas, med paralleller till länder som Ryssland och Israel, där 'demokrati' har vridits från inkludering till exkludering.

Folkbildningens kamp mot nedskärningar och självcensur

Peggy diskuterar folkbildningens utmaningar med nedskärningar och risken för självcensur. Hon understryker vikten av att bibehålla öppna rum där människor kan bilda sig och mötas, oavsett bakgrund eller politisk tillhörighet, och att lokalerna för musikverksamhet är hotade.

Att utmana istället för att bara försvara demokrati

Steven reflekterar över svårigheten att försvara demokratin utan att samtidigt utmana befintliga strukturer. Han menar att arbetarklassens strider alltid har inneburit att ifrågasätta det etablerade och att det är viktigt att inte bara hamna i en försvarsposition för en 'svensk välfärd' som kanske inte är försvarbar globalt.

Kulturstöd och lokalers betydelse för kulturtidskrifter

Mattias berättar hur hans tidning 'Brand' förlorade kulturstöd på grund av anklagelser från Sverigedemokraterna. Han belyser hur detta skapar en gemensam kamp bland kulturtidskrifter, där tillgång till lokaler blir avgörande för överlevnad och möjligheten att arrangera aktiviteter.

Civilsamhällets anpassning och skiftet i demokratins betydelse

Peggy nämner 'replokalskrisen' och nedläggningen av studieförbund. Anna fördjupar diskussionen om hur civilsamhället försöker anpassa sig till nya villkor och inte har förstått hur demokratibegreppet har förändrats från inkludering till att nu innebära att man måste 'hålla med staten' och dess 'grundläggande värderingar', som hon menar bestäms uppifrån och påverkas av 'fascister'.

Bostadskampens nedgång och behovet av närvaro

Steven diskuterar bostadskampens nuvarande läge och jämför med den livaktiga förortsorganiseringen för 15 år sedan. Han konstaterar att den aktiva närvaron i förortscentrum som tidigare gav framgång i Hagsätra nu saknas, och att minnet av kampen nästan är borta, vilket kräver ett återupplivande av lokalt engagemang.

Ideologiska motiv bakom attacker och demokratins dolda sidor

Mattias kopplar attackerna mot civilsamhället till en 'höger-ytterhöger'-syn på 'den djupa staten' och 'aktivism'. Anna hänvisar till Wendy Browns teorier om hur demokratier har en 'dold insida' av marginaliserade grupper och en 'konstitutiv utsida' av hot, där organiserade 'insidor' blir stämplade som 'farliga' för att bevara status quo och koncentrera makt.

Tide-regeringens bostadspolitik och hotet från ägarlägenheter

Peggy noterar att Tidö-regeringen prioriterar ägt boende framför hyresrätter, men den direkta bostadspolitiska strategin är mindre tydlig nu. Anna varnar för förslaget om 'ägarlägenheter', som hon menar underlättar spekulativa fastighetsaffärer och underminerar gemensam organisering kring boende, vilket kan förstöra lokalsamhällen och öka hyrorna drastiskt.

Allmännyttans roll och den otrygga förorten

Peggy understryker allmännyttans betydelse men konstaterar att lagstiftningen tvingar den att agera affärsdrivande, vilket leder till högre hyror för lokala verksamheter. Detta bidrar till tomma lokaler och en otryggare miljö i förorterna, då bostadsbolagen prioriterar att höja bolagets värde snarare än att tjäna pengar på hyror.

Framtidens bostadspolitik och vikten av lokalt självständigt agerande

Mattias undrar vad ett maktskifte skulle innebära för bostadspolitiken, med fokus på ökat utbud och motstånd mot 'NIMBY'-protester. Peggy lyfter fram behovet för hyresgäster att göra sin röst hörd och att skolsystemet måste förändras för att främja integration. Steven menar att gentrifieringsförsöken i förorterna har misslyckats, vilket skapar möjligheter för lokal organisering. Han poängterar att en vänsterregering inte är en universal lösning, utan att direkta stridsformer som hyresstrejk fortfarande kan behövas.

Partiernas avstånd från folkrörelser och uppmaning till handling

Steven konstaterar att politiska partier har distanserat sig från folkrörelserna, och att facket inte längre är en kanal för politik utan ett medel att förmedla beslut. Mattias avslutar med att lyfta fram inaktivitet som det största hotet. Paneldeltagarna uppmanar publiken att organisera sig, delta i möten, använda oanvända lokaler, starta studiecirklar, föra samtal och hitta gemensamma ytor med andra organisationer för att hålla lokalsamhället levande och ha kul under tiden.

Källinformation

Utgivare:
Apans anatomi
AI-genererad 25 mars 2026 00:05
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1