Competition in labor markets: From research to policy

Medverkande: Ioana Marinescu (Gäst, professor i ekonomi och tidigare chefsekonom vid amerikanska justitiedepartementets antitrustavdelning), Daniel (Programledare), Arvid Fredenberg (Paneldeltagare, chefsekonom vid Konkurrensverket), Johan Kreicbergs (Paneldeltagare, chefsekonom vid Sveriges Ingenjörer), Wouter Zwysen (Paneldeltagare, forskare vid ETUI), Joakim Smedman (Paneldeltagare, juridisk rådgivare vid ETUC)

Välkomsttal och introduktion av ämnet🕓00:00:00 - 00:01:42

Seminariet inleds med en diskussion om konkurrenspolitik på arbetsmarknaden, ett ämne som vinner intresse i USA och EU, men är mindre känt i Sverige. Professor Ioana Marinescu introduceras som dagens huvudtalare, med bakgrund som ekonom och tidigare chefsekonom vid amerikanska justitiedepartementet. Praktisk information om förkortad session ges också.

Tre orsaker till ofullständig konkurrens på arbetsmarknaden🕓00:01:42 - 00:08:05

Ioana Marinescu börjar sin presentation om konkurrens på arbetsmarknaden, med fokus på forskningsinsikter. Hon identifierar tre huvudorsaker till ofullständig konkurrens: oligopsoni (begränsat antal arbetsgivare), differentierade jobb (arbetstagares preferenser för vissa jobb, t.ex. närhet till hemmet) och sökfriktioner (svårigheter för arbetstagare att omedelbart hitta nya jobb).

Kvantitativ analys av monopsonimakt och löner🕓00:08:05 - 00:11:03

Marinescu förklarar hur monopsonimakt mäts som skillnaden mellan en arbetares marginella intäktsprodukt och deras lön. Empiriska studier visar att denna 'nedsättning' ligger mellan 15 % och 50 %, vilket indikerar att lönerna skulle kunna öka betydligt om monopsonimakt eliminerades. Hon noterar dock att vissa aspekter av jobbdifferentiering är svåra att helt eliminera.

Politisk verktygslåda för att stärka arbetsmarknaden🕓00:11:03 - 00:13:06

Presentationen övergår till policyåtgärder för att motverka monopsonimakt, indelade i antitrust (fusioner, no-poach-avtal, konkurrensklausuler) och direkta ingripanden (fackföreningar, minimilöner). Antitruståtgärder syftar till att öka konkurrensen, medan direkta ingripanden höjer lönerna som sänkts av bristande konkurrens.

Amerikanska justitiedepartementets arbete med arbetsmarknadsfusioner🕓00:13:06 - 00:20:24

Ioana Marinescu delar med sig av sin erfarenhet som chefsekonom vid DOJ:s antitrustavdelning. Hon belyser Biden-administrationens fokus på arbetsmarknadskonkurrens, exemplet med Bertelsmann-fusionsmålet som blockades enbart på grund av arbetskraftsmonopol, och de uppdaterade fusionsriktlinjerna från 2023 som dedikerar en hel riktlinje till arbetsmarknadskonkurrens.

Straffrättsliga åtgärder mot lönefixering och 'no-poach'-avtal🕓00:20:24 - 00:30:30

Presentationen fortsätter med andra antitrustfall, specifikt brottmål mot lönefixering och 'no-poach'-avtal, vilka klassificeras som grova brott enligt amerikansk lag. Exempel inkluderar fallet VDA (skolsjuksköterskor) och ett McDonald's-franchisefall som etablerade prejudikat för att sådana avtal är olagliga horisontella överenskommelser.

Utmaningar och kontinuitet i arbetsmarknads-antitrust🕓00:30:30 - 00:36:23

Marinescu diskuterar utmaningar som FTC:s försök att förbjuda konkurrensklausuler som möter rättsligt motstånd, och att nya HSR-blanketter (för fusionsanmälningar) inte längre kräver arbetskraftsinformation. Hon noterar dock en intressant kontinuitet i intresset för arbetsmarknads-antitrust mellan Biden- och Trump-administrationerna.

Betydelsen av forskning för policyutveckling🕓00:36:23 - 00:38:00

I en frågestund diskuteras forskningens roll i policyändringar. Marinescu menar att forskningen gav trovärdighet till initiativen, men att politiska krafter ibland kan driva fram förändring även utan. Kombinationen av oro för lönegap och en specifik problemformulering med lösningar gjorde att politiker ville agera.

Intresse från olika sidor och motargument mot ny politik🕓00:38:00 - 00:41:12

Marinescu uttrycker positiv överraskning över kontinuiteten i intresset för arbetsmarknads-antitrust mellan olika administrationer. Hon tar även upp tidigare kritik mot den nya politiken, som brist på bevis och myndighetserfarenhet, men menar att dessa invändningar nu har minskat.

Panelens synpunkter på monopsonimakt och europeisk kontext🕓00:41:12 - 00:45:46

Paneldeltagarna delar med sig av sina första intryck. Johan Kreicbergs lyfter svårigheten att definiera vad som är olagligt i en svensk kontext, där företag förväntas maximera vinst. Arvid Fredenberg ser ökat intresse i Europa och uppmanar till tips om no-poach-avtal. Joakim Smedman framhäver den växande medvetenheten om monopsonimakt i Europa men noterar att EU ligger efter USA.

Monopsonieffekter i Europa och fackliga initiativ🕓00:45:46 - 00:48:21

Wouter Zwysen presenterar resultat från en ETUI-rapport som bekräftar monopsonieffekter i Europa, om än med något lägre löneinverkan tack vare starkare arbetsmarknadsinstitutioner. Han betonar att problemet kvarstår och att ETUI arbetar för att kombinera arbetsrätt och konkurrensrätt för att stärka arbetstagares ställning.

Konkurrensklausuler och 'no-poach'-avtal i praktiken🕓00:48:21 - 00:53:03

Ioana Marinescu belyser att konkurrensklausuler inte bara skadar arbetstagare utan även konkurrerande företag. Johan Kreicbergs diskuterar hur Sveriges Ingenjörer ser en ökning av konkurrensklausuler och misstänker att de används för att återta monopsonimakt, särskilt med ökad distansarbetsförmåga. Arvid Fredenberg nämner Konkurrensverkets fokus på dessa avtal.

Varför Sverige inte fokuserar på fusionsblockeringar på arbetsmarknaden🕓00:53:03 - 00:57:17

Arvid Fredenberg förklarar varför Konkurrensverket inte prioriterar att blockera fusioner på arbetsrättsliga grunder i Sverige. Han nämner svårigheten att bevisa lönesänkande effekter på en trögrörlig arbetsmarknad och generellt låga framgångar i domstol vid fusionsblockeringar. Han nämner dock en framtida möjlighet att kunna blockera lokala sammanslagningar med ändrad lagstiftning.

EU:s strävan efter en social dimension i konkurrenspolitiken🕓00:57:17 - 01:03:23

Joakim Smedman diskuterar EU:s utveckling, inklusive riktlinjer för kollektivförhandlingar för egenföretagare och ett kommande offentligt samråd om fusionsriktlinjer som inkluderar arbetsmarknadsfrågor. Han betonar att konkurrens- och arbetsrätt har liknande mål och att konkurrenspolitiken måste tjäna det allmänna intresset, även ur ett socialt perspektiv.

Fortsatt globalt intresse och potential för framtida åtgärder🕓01:03:23 - 01:04:50

Paneldeltagarna ger sina slutkommentarer. Ioana Marinescu uttrycker entusiasm över den globala utvecklingen. Johan Kreicbergs betonar kopplingen mellan innovation/produktivitet och konkurrensklausuler. Joakim Smedman understryker behovet av en bredare syn på allmänintresset inom EU:s konkurrenspolitik. Arvid Fredenberg ser 'no-poach'-avtal som vägen framåt i EU, med hänvisning till nyliga juridiska utvecklingar. Johan Kreicbergs avslutar med att lyfta den ökade medvetenheten om monopsoni bland medlemmarna och dess påverkan på löneutvecklingen.