Därför pratar alla om Arktis

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Niklas Granholm (forskningsledare på FOI och gäst)

Ämnen

• Arktis som omdiskuterat område: Arktis har blivit alltmer omdiskuterat på grund av klimatförändringar, smältande isar, ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, stormaktskamp och jakt på naturresurser. Även Trump-administrationens agerande kring Grönland har bidragit till ökat intresse för regionen.
• Definition av Arktis: Det finns många definitioner av Arktis, men en vanlig är norr om polcirkeln (66,3 grader nord). En annan definition, som används i den nya svenska strategin, inkluderar Norrbotten och Västerbotten som svenska arktiska län.
• Havsisens beskaffenhet och smältning: Arktis är ett istäckt hav där isen ständigt rör sig på grund av vindar, strömmar och jordrotation, vilket skapar isryggar och öppna områden. Klimatförändringarna leder till en snabbare avsmältning av havsisen, med en genomsnittstemperatur som är 4-5 grader högre än i resten av världen.
• Potentiella följder av klimatförändringarna: Den snabba avsmältningen av havsisen kan leda till ett isfritt Arktis på 2030-talet under sommarmånaderna, vilket kan påverka havsströmmar och havens uppvärmning. Det finns även en diskussion om huruvida den stora havsströmmen AMOC kan stoppas, vilket skulle få stora konsekvenser för klimatet i Nordeuropa och Skandinavien.
• Nya sjöfartsleder: Avsmältningen av isen öppnar nya sjöfartsleder genom Norra ishavet: Nordostpassagen (norr om Sibirien), Nordvästpassagen (genom kanadensiska skärgården) och en nordpolsrutt. Nordostpassagen är den mest aktuella för kommersiell sjöfart, men den är fortfarande begränsad jämfört med traditionella rutter.
• Naturresurser i Arktis: Arktis har stora mängder mineraler på land, bland annat i Grönland, Sibirien, norra Kanada och Nordsverige. Det finns också uppskattningar om betydande fyndigheter av naturgas och olja under havsbotten, men utvinningen är kostsam och svår.
• Infrastruktur och telekommunikation: Det finns planer på att bygga en telekomkabel, Polar Connect, från Nordskandinavien via Svalbard, norr om Grönland, Kanada och Alaska, ner till Japan. Detta skulle skapa redundans för telekommunikation och möjliggöra kontinuerlig forskning i Norra ishavet.
• Det arktiska undantaget och säkerhetspolitik: Det tidigare 'arktiska undantaget', som innebar att Arktis sågs som en region präglad av samarbete trots globala spänningar, har upphört. Nu präglas regionen av ett säkerhetsdilemma med ökade rustningar och misstro, särskilt efter Rysslands agerande i Ukraina.
• Rysslands ambitioner i Arktis: Ryssland ser klimatförändringarna som en möjlighet för ökad sjöfart och utvinning av naturresurser i Arktis. De har en omfattande kunskapsbas och världens starkaste isbrytarflotta. Dock hotas rysk infrastruktur av tinande permafrost och skogsbränder.
• Kinas intresse för Arktis: Kina har ett växande intresse för Arktis, drivet av naturvetenskaplig forskning, sjöfart och potentiella militära intressen. Kina använder sin relation till Ryssland för att få fotfäste i regionen, och relationen mellan länderna är ojämlik till Kinas fördel.
• USA:s Arktispolitik: USA blev en arktisk nation genom köpet av Alaska 1867 och har historiskt haft en 'Monroe-doktrin' som avvisar nya europeiska besittningar i Nordamerika. Trots en kluven inställning till klimatförändringarna, investerar USA i att förnya sin isbrytarflotta och förstärka sitt förvarningssystem i Arktis.
• Sveriges Arktispolitik: Sveriges Arktispolitik har förändrats med ett ökat fokus på den hårda säkerhetsaspekten. Det innebär uppbyggnad av militära styrkor i norr, integrering av nordiska flygvapen och ett större intresseområde för marinen. Det finns dock kritik mot bristen på en sammanhållen och koordinerad politik för de svenska nordområdena.

Positioner

• Niklas Granholm (Arktis har blivit alltmer omdiskuterat på grund av flera faktorer.): Klimatförändringar, smältande isar, ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, kamp mellan stormakter och jakt på resurser har gjort att Arktis hamnat mer i blickfånget. Även Trump-administrationens agerande kring Grönland har bidragit till detta.
• Niklas Granholm (Det finns flera definitioner av Arktis, men en geografisk definition är mest användbar.): Den vanligaste definitionen är polcirkeln (66,3 grader nord), men det finns 14 olika definitioner. En geografisk definition vid 60 grader nord inkluderar alla relevanta frågor och undviker att behöva fundera på klimatförändringar, samtidigt som den inkluderar Norrbotten och Västerbotten som svenska arktiska län.
• Niklas Granholm (Havsisen i Arktis är dynamisk och smälter snabbt.): Havsisen är ett istäckt hav som rör sig ständigt på grund av vindar och strömmar. Klimatförändringarna leder till en snabbare avsmältning, med en genomsnittstemperatur som är 4-5 grader högre än i resten av världen, vilket kan leda till ett isfritt Arktis på 2030-talet under sommaren.
• Niklas Granholm (Klimatförändringarna i Arktis kan få globala konsekvenser.): Avsmältningen av havsisen påverkar havsströmmar och havens uppvärmning. Det finns en oro för att den stora havsströmmen AMOC kan stoppas, vilket skulle ha betydande följder för klimatet i Nordeuropa och Skandinavien.
• Niklas Granholm (Nya sjöfartsleder genom Arktis är en ekonomisk möjlighet men med risker.): Nordostpassagen, Nordvästpassagen och en nordpolsrutt öppnas upp i takt med att isen smälter. Nordostpassagen är den mest aktuella och kan förkorta transporttiderna mellan Kina och Europa avsevärt, men sjöfarten kräver specialiserat tonnage och utbildade besättningar, samt att Ryssland kontrollerar delar av rutten.
• Niklas Granholm (Arktis har stora naturresurser, men utvinningen är utmanande.): Det finns rika mineralfyndigheter på land och uppskattningar om stora mängder olja och naturgas under havsbotten. Dock är utvinningen dyr och svår på grund av de extrema förhållandena, vilket kan göra dem till 'stranded assets' om inte råvarupriserna stiger kraftigt.
• Niklas Granholm (Infrastrukturutveckling i Arktis, som telekomkablar, är viktig för redundans och forskning.): Projekt som Polar Connect, en telekomkabel från Nordskandinavien till Japan, skulle förbättra kommunikationen och möjliggöra kontinuerlig datainsamling för forskning om Norra ishavet.
• Niklas Granholm (Det 'arktiska undantaget' har upphört och regionen präglas nu av säkerhetspolitiska spänningar.): Tidigare sågs Arktis som en region för samarbete, men geopolitiska problem i världen spiller över i Arktis. Rysslands agerande i Ukraina har lett till att Arktiska rådet satts på paus och regionen upplever ökade rustningar och misstro.
• Niklas Granholm (Ryssland ser klimatförändringarna som en fördel för sina arktiska ambitioner, men med stora utmaningar.): Ryssland vill dra nytta av ökad sjöfart och resursutvinning i Arktis. De har en stark isbrytarflotta och lång erfarenhet av regionen. Samtidigt hotas deras infrastruktur av tinande permafrost och skogsbränder, vilket kan leda till enorma kostnader.
• Niklas Granholm (Kinas intresse för Arktis är omfattande och strategiskt.): Kina bedriver naturvetenskaplig forskning, är intresserade av sjöfartsleder och har potentiella militära intressen i Arktis. De använder sin relation till Ryssland för att etablera sig i regionen, där Ryssland är den svagare parten ekonomiskt.
• Niklas Granholm (USA:s Arktispolitik är kluven men med ökade investeringar i militär kapacitet.): Trots att vissa politiker förnekar klimatförändringarna, investerar USA i att förnya sin åldrande isbrytarflotta och förstärka förvarningssystemet i Arktis. Historiskt har USA haft en 'Monroe-doktrin' som avvisar europeiskt inflytande i Nordamerika, vilket återigen har aktualiserats.
• Niklas Granholm (Sveriges Arktispolitik måste bli mer sammanhållen och fokusera på säkerhet.): Sverige, som NATO-medlem, behöver förstå Arktis på ett djupare sätt. Militära styrkor i norr byggs upp, nordiska flygvapen integreras och marinen får ett större intresseområde. Det finns dock en brist på koordinerad politik för de svenska nordområdena, vilket kräver en tydligare planering och eventuellt en minister för Arktisfrågor.

Slutsatser

• Arktis har genomgått en snabb förändring från en region präglad av samarbete till ett område med ökade säkerhetspolitiska spänningar, drivet av klimatförändringar och stormaktsintressen.
• Avsmältningen av havsisen skapar nya sjöfartsleder och möjligheter för resursutvinning, men medför också betydande miljömässiga och infrastrukturella utmaningar, särskilt för Ryssland med dess tinande permafrost.
• Stormakter som Ryssland, Kina och USA har strategiska intressen i Arktis, vilket leder till ökade militära satsningar och en komplex geopolitisk dynamik i regionen.
• Sverige, som en arktisk nation och NATO-medlem, behöver en mer sammanhållen och säkerhetsfokuserad Arktispolitik för att hantera de militära, civila och infrastrukturella utmaningarna i de svenska nordområdena och Norra ishavet.