Dags för euron? 26 minuter med Lars Calmfors

Medverkande: Lars Calmfors (expert)

Inledning och eurodebattens nuläge🕓00:00:00 - 00:02:08

Lars Calmfors introduceras och hans nya rapport om Sverige och euron diskuteras i relation till EMU-utredningen från 1996. Eurodebatten beskrivs som mindre akut än tidigare men med ett växande intresse, särskilt sedan 2022 då kronan försvagades och Ukrainakriget startade. Opinionsstödet för euron har ökat men det är fortfarande ingen brådskande politisk fråga.

Jämförande analys av eurointräde: då och nu🕓00:02:08 - 00:07:52

Den tidigare bedömningen från 1996, som rekommenderade att vänta med eurointräde på grund av dåliga statsfinanser och brist på egen penningpolitik, jämförs med den nuvarande analysen. Det framkommer att positiva effekter på handel och investeringar nu är större. Även om det finns en stabiliseringspolitisk nackdel med att avstå egen penningpolitik, bedöms den som mindre än tidigare på grund av bättre synkroniserad konjunktur och starkare svenska statsfinanser. Sverige har dock förlorat inflytande över EU:s ekonomiskpolitiska regelsystem genom att stå utanför valutaunionen.

Politisk integration och bindning genom euron🕓00:07:52 - 00:13:13

Den politiska integrationen lyfts fram som en allt viktigare aspekt, där ett euromedlemskap skulle signalera en vilja att fördjupa EU-samarbetet. Valutaunionen har lyckats med institutionell fördjupning, bland annat genom stödsystem och bankunionen. Det argumenteras för att eurointräde fungerar som en nästan oåterkallelig bindning som kan minska risken för ett land att lämna EU, med Storbritanniens Brexit som exempel. Dessutom noteras att stödet för euron stärks betydligt när ett land väl har infört den.

Penning- och finanspolitikens utveckling i Sverige🕓00:13:13 - 00:21:20

ECB:s penningpolitik liknar den svenska Riksbankens, med en självständig roll och tydligt inflationsmål, vilket visar på gemensamma tankegångar. Det uppges att Sverige framgångsrikt klarade att sänka inflationen på egen hand efter 1990-talskrisen. Det svenska finanspolitiska ramverket är mer strikt än EU:s, och vikten av att bibehålla en stram finanspolitik i högkonjunkturer betonas för att ha handlingsutrymme i lågkonjunkturer. Ett förslag om att inrätta ett mer rådgivande finanspolitiskt råd presenteras.

Flytande valuta, politik och geopolitiska risker🕓00:21:20 - 00:34:38

Användningen av en fritt flytande valuta, som den svenska kronan, är vanlig bland länder utanför euroområdet. Det diskuteras hur kronans rörelser historiskt har bidragit till konjunkturstabilisering, men även hur dess fall under inflationskrisen 2022-23 försvårade Riksbankens arbete. Den politiska viljan för ett nytt eurointräde i Sverige är komplex, då stödet inte följer traditionella partilinjer och en eventuell ny folkomröstning anses viktig för legitimitet. Programmet avslutas med en diskussion om geopolitiska risker, särskilt risken för att USA:s ekonomiska krigföring skulle kunna påverka små valutaområden som Sverige, och vikten av att vara en del av en större valutaunion i sådana förhandlingar.