Tillbaka till senaste
Demokratin på tillbakagång i världen
SvD Ledarredaktionen TV 26 mars 2026 18:13

Demokratin på tillbakagång i världen

Enligt en ny rapport från V-dem har den globala demokratin försämrats till 1978 års nivåer, en trend som accelererat under de senaste 25 åren. Staffan I. Lindberg, professor vid Göteborgs universitet, diskuterar drivkrafter som antidemokratiska insatser från Kina och Ryssland, ökande socioekonomisk ojämlikhet samt mönster i avdemokratisering som börjar med attacker mot yttrandefriheten.

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Staffan I. Lindberg (gäst)

Demokratins tillbakagång och USA:s fall

Andreas Eriksson inleder med att presentera podcasten och ämnet, den globala demokratins tillbakagång till 1978 års nivå enligt en rapport från V-dem. Han lyfter fram USA:s särskilt snabba försämring till 1960-talets nivåer och ställer frågor om utvecklingen och drivkrafterna bakom minskad demokrati.

Vad är V-dem och hur mäts demokrati?

Staffan I. Lindberg introduceras som dagens gäst. Han förklarar att V-dem står för "Varieties of Democracy", ett stort internationellt forskningssamarbete med över 4200 experter som mäter demokrati med över 600 indikatorer, bland annat liberaldemokratiindex. Han beskriver V-dems ursprung och dess placering vid Göteborgs universitet.

Demokrati kontra autokrati: Definitioner och exempel

Samtalet skiftar till definitioner av demokrati och autokrati. Staffan I. Lindberg förklarar att autokrati är en term för icke-demokratiska system, till skillnad från diktatur som oftast avser de värsta formerna av envälde. Han nämner "elektoral autokrati" som den vanligaste regimtypen idag, där länder som Ungern, Turkiet och Ryssland har val men inte uppfyller demokratiska krav.

Demokrati på samma nivå som 1978 – global trend

Staffan I. Lindberg presenterar rapportens huvudfynd: den 25 år långa autokratiseringsvågen blir värre, vilket resulterat i att den genomsnittliga graden av demokrati globalt är tillbaka på 1978 års nivå. Han betonar att trenden accelererat de senaste tio åren och att datainsamlingen sträcker sig från 1900, med vissa undantag.

Globala krafter som motverkar demokrati

Staffan I. Lindberg diskuterar de globala drivkrafterna bakom demokratins tillbakagång. Han nämner Kinas aktiva motarbetande av demokrati sedan 90-talet, Rysslands inflytande under Putin genom desinformation och stöd till högerextrema partier, samt Saudiarabiens spridning av extrem islam. Dessutom pekar han på ökande socioekonomisk ojämlikhet som en grogrund för antidemokratiska rörelser.

Mönster i avdemokratisering: Yttrandefrihet attackeras först

De intervjuade diskuterar mönster i avdemokratiseringsprocesser. Lindberg förklarar att yttrandefriheten, särskilt mediefriheten, oftast attackeras först, följt av kontroll över civilsamhället och det juridiska systemet. Manipulation av val brukar komma senare i processen, då det riskerar att provocera fram större protester.

Sverige rankar högt, USA faller dramatiskt

Lindberg bekräftar att Norden, tillsammans med länder som Estland, Costa Rica, Irland, Nya Zeeland och Uruguay, är bland världens mest demokratiska. Sverige rankas som nummer två på liberaldemokratiindexet, men med osäkerhetsmarginal. Han beskriver USA:s dramatiska fall i demokrati under Trumps administration, drivet av en bred och snabb maktkoncentration hos presidenten.

Konsensus om demokratins kärna och egalitär demokrati

Andreas Eriksson ifrågasätter möjligheten att objektivt definiera demokrati. Lindberg svarar att det finns en 250-årig tradition och konsensus om demokratins kärna: fria, rättvisa val, mediefrihet, yttrandefrihet och ett aktivt civilsamhälle. Han nämner också "egalitär demokrati" som inkluderar socioekonomisk utjämning för att säkra fullt åtnjutande av politiska rättigheter.

Regimtyper och Storbritanniens övergång till valdemokrati

Lindberg beskriver V-dems fem kategorier av regimer: sluten autokrati, elektoral autokrati, gråzon, elektoral demokrati och liberal demokrati. Han förklarar att Storbritannien nyligen klassificerats som en elektoral demokrati, inte en liberal demokrati, främst på grund av små förändringar i mediefrihet och yttrandefrihet kopplade till polisens befogenheter och ökad kontroll över BBC. Han betonar att V-dem fokuserar på globala trender snarare än enskilda länders exakta ranking vid gränsfall.

Sveriges oroande signaler för demokratin

Angående Sverige noterar Lindberg att det inte finns statistiskt signifikanta förändringar på indexnivå, men att enskilda indikatorer över de senaste 5-10 åren är oroande. Dessa inkluderar en sämre kvalitet på den offentliga debatten med mer hatretorik, ökande antidemokratiska hållningar bland grupper, självcensur i medier och minskad följsamhet från politiska makten mot juridiska institutioner, som exemplifieras av att man inte lyssnar på lagrådet.

Balansgång för yttrandefrihet och den toleranta paradoxen

Andreas Eriksson och Lindberg diskuterar gränserna för yttrandefrihet, särskilt i relation till lagen om hets mot folkgrupp. Lindberg argumenterar att en helt oreglerad yttrandefrihet inte är det mest demokratiska och refererar till Karl Poppers toleransparadox – att ett tolerant samhälle inte kan acceptera de intoleranta som vill avskaffa toleransen. Han betonar att V-dem mäter de facto yttrandefrihet och mediers säkerhet, inte enbart lagstiftningen, och att syftet är att garantera friheten genom att sätta gränser för sådana yttranden som syftar till att avskaffa den.

Hopp om vändning i demokratiseringsvågen

Lindberg spekulerar om tecken på en vändning mot ökad demokratisering. Han hoppas se fler länder bli demokratiska och färre autokratiseras, med exempel som Brasilien som vänt om. Han betonar vikten av att stora länder som USA skulle vända runt. Rapporten visar dock att även om 70% av demokratiseringssträvanden initialt lyckas, är det sällan en permanent process.

Källinformation

AI-genererad 27 mars 2026 12:39
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1