Den glömda och gömda ryska imperialismen

Introduktion och presentation av gäst🕓00:00:00 - 00:01:27

Mattias Svensson introducerar podden Ledarredaktionen och dagens ämne om historiens betydelse i samtiden. Han välkomnar gästen Fredrik Segerfeldt från tankesmedjan Timbro och nämner hans nya bok

Bakgrund till boken om rysk imperialism🕓00:01:27 - 00:03:09

Fredrik Segerfeldt förklarar att han började skriva boken efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Han insåg att det saknades en bredare förståelse för rysk imperialism, i kontrast till det eurocentriska synsättet på imperialism som dominerat historieskrivningen. Boken syftar till att ge en djupare förståelse för Rysslands agerande.

Putins historiska argument för Ukraina-invasionen🕓00:03:09 - 00:06:12

Samtalet fokuserar på Putins historiska argument för att Ukraina skulle vara en del av Ryssland, baserat på myter från vikingatiden om Kievriket. Fredrik Segerfeldt menar att detta argument är historiskt felaktigt och jämför det med att hävda danskt ägarskap över Blekinge. Han poängterar att Ukraina har en egen identitet, kultur och språk.

Ukrainas historiska utveckling skild från Ryssland🕓00:06:12 - 00:09:18

Fredrik Segerfeldt beskriver hur Kievriket delades och hur Moskva påverkades mer av mongolerna, medan Ukraina närmade sig västvärlden. Ukraina var en del av den västeuropeiska civilisationen under renässansen och reformationen, till skillnad från Ryssland. Dessutom utvecklades en unik, jämlik kosackkultur i Ukraina som skiljer sig från Moskvas centralistiska styre, även om de senare kom under tsarens överhöghet.

Rysk imperialism genom 500 år – expansion och metoder🕓00:09:18 - 00:13:31

Fredrik Segerfeldt drar paralleller mellan rysk och västeuropeisk imperialism, med skillnaden att Ryssland expanderade över land snarare än hav. Han beskriver hur det moskovitiska förstendömet med våld expanderade österut och söderut, med folkmord och exploatering av naturresurser och människor. Detta skedde i Sibirien, Kaukasus och Centralasien, och Ryssland har till skillnad från väst inte lämnat detta stadium av imperieexpansion.

Rysslands efterblivenhet jämfört med väst🕓00:13:31 - 00:17:12

Fredrik Segerfeldt hävdar att det ryska imperiet är intellektuellt efterblivet jämfört med väst. Han menar att Ryssland ofta varit tekniskt underlägset Västeuropa men vunnit krig genom överlägsen numerär och villighet att offra människor. Krimkriget på 1800-talet belyser denna efterblivenhet, där Ryssland saknade modern vapenteknik och skepp, vilket tvingade dem att sänka sina egna fartyg.

Ryskt mindervärdeskomplex och överlägsenhetskänsla🕓00:17:12 - 00:19:55

Gästen diskuterar den ryska självbilden, som präglas av en uppfattning om en överlägsen civilisation baserad på ortodox kristendom och en

Kalla kriget: Marxism kontra rysk imperialism🕓00:19:55 - 00:25:33

Samtalet berör hur mycket av kalla krigets fiendskap som berodde på marxismen kontra rysk imperialism. Fredrik Segerfeldt menar att Sovjetunionen var ett ryskt imperium i röd skrud, och att många av Sovjetregimens företeelser, som Gulag och hemlig polis, hade föregångare i Tsarryssland. Han drar slutsatsen att marxismen, oavsett land, lett till liknande negativa resultat, men att den ryska imperialismen var en stark underliggande faktor i Sovjetunionen.

Missade möjligheter i Rysslands historia🕓00:25:33 - 00:30:01

Fredrik Segerfeldt lyfter fram flera avgörande ögonblick där Ryssland hade kunnat välja en annan väg. Han nämner Katarina den Storas misslyckande med att införa liberala reformer, Karl XII:s strategiska misstag vid Poltava, och att Alexander II mördades precis när han skulle införa en konstitution. Även Sovjetunionens upplösning ses som ett kortlivat

Historisk🕓00:30:01 - 00:00:20

Mattias Svensson presenterar programmet

Historien som samtida fenomen🕓00:00:20 - 00:00:36

Mattias reflekterar över att historien sällan är något som läggs bakom oss, utan ofta är djupt samtida. Han antyder att Rysslands historia är särskilt tungrodd, vilket leder till att Fredrik Segerfeldts bok om rysk imperialism är så aktuell.

Introduktion av Fredrik Segerfeldt och hans bok🕓00:00:36 - 00:01:27

Fredrik Segerfeldt välkomnas till podden. Mattias nämner hans bakgrund på Timbro och tidigare medverkan i podden om andra ämnen. Därefter introduceras Fredriks nya bok,

Fredriks motivation bakom boken🕓00:01:27 - 00:03:09

Fredrik förklarar att han började skriva boken efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Han reagerade starkt på det oväntade kriget och insåg att den europeiska synen på imperialism ofta är eurocentrisk, vilket dolt andra imperier som det ryska. Han kände ett behov av att skriva boken för att öka förståelsen för Rysslands agerande.

Putins falska historiska krav på Ukraina🕓00:03:09 - 00:06:12

Mattias frågar varför Putin anser att Ukraina är en del av Ryssland och varför detta är felaktigt. Fredrik förklarar att Putin bygger sina argument på myter om ett medeltida Kievrike, med Kiev som centrum, som han hävdar skapade en unik ortodox östslavisk civilisation. Putin menar att Ukraina har korrumperats av väst och att de saknar rätt till ett eget land, vilket Fredrik starkt dementerar som historiskt osant och absurt, jämförbart med att hävda danskt arv för Blekinge.

Ukrainas västliga kopplingar och kosackkulturen🕓00:06:12 - 00:09:18

Fredrik utvecklar hur Kievriket splittrades och hur den östra delen, som blev Moskva, påverkades mer av mongolerna. De västra och södra delarna, där Kiev ligger, närmade sig istället västvärlden och blev en del av Litauen och den västländska civilisationen under senmedeltiden och tidigmodern tid. Han nämner också kosackernas unika, jämlika och demokratiska kultur som stod i stark kontrast till Moskvas autokratiska styre. Trots ett kontroversiellt avtal på 1600-talet där kosackerna hamnade under tsaren, understryker Fredrik att Ukraina är en självständig stat med egen identitet, språk och kultur.

500 år av rysk expansion och brutalitet🕓00:09:18 - 00:13:31

Fredrik beskriver Rysslands imperialism som liknande den västeuropeiska, men med expansion över land. Han förklarar hur det moskovitiska förstendömet med våld erövrade områden öster- och söderut, som Sibirien, Kaukasus och Centralasien. Dessa erövringar präglades av massdödande, utrotning och hänsynslös exploatering av människor och naturresurser. Fredrik betonar att Ryssland, till skillnad från västländer som avvecklat sina kolonier, fortfarande agerar utifrån samma imperialistiska mentalitet, där länder som Kazakstan och Ukraina inte ses som självständiga utan som ryska kolonier.

Rysk efterblivenhet kontra militär styrka🕓00:13:31 - 00:17:12

Mattias undrar varför Fredrik anser att det ryska imperiet är efterblivet trots dess militära framgångar. Fredrik förklarar att Ryssland ofta varit tekniskt underlägset Västeuropa men har kompenserat detta med större folkmängd och vilja att offra många liv. Han ger Krimkriget som exempel, där Ryssland saknade modern teknik som pansrade kanonbåtar och räfflade gevär, vilket illustrerar deras ständiga tekniska eftersläpning jämfört med väst.

Den ryska paradoxen: överlägsenhet och mindervärdeskomplex🕓00:17:12 - 00:19:55

Fredrik beskriver den ryska självbilden som en schizofren blandning av överlägsenhetskänsla och mindervärdeskomplex. Ryssarna anser sin ortodoxa kristendom vara den äkta och betraktar Västeuropa som degenererat, liknande Putins uttalanden idag. Samtidigt är de medvetna om sin efterblivenhet, vilket leder till frustration och aggressiva utbrott. Denna känsla av att vara det

Kalla kriget – rysk imperialism i röd skrud🕓00:19:55 - 00:25:33

Mattias och Fredrik diskuterar om kalla kriget främst var en kamp mellan ideologier (marxism vs. kapitalism) eller rysk imperialism. Fredrik förklarar att hans forskning visade att Sovjetunionen var mycket mer ryskt än han tidigare trott, med Stalin som använde rysk nationalism i propagandan under andra världskriget. Många av Sovjetunionens förtryckande metoder, som Gulag och hemlig polis, hade även föregångare i Tsarryssland. Han drar slutsatsen att Sovjetunionen i grunden var ett ryskt imperium i röd skrud, även om marxismen i sig ledde till liknande katastrofala resultat överallt där den tillämpades.

Missade vändpunkter i Rysslands historia🕓00:25:33 - 00:30:01

Fredrik listar flera historiska vändpunkter där Ryssland hade kunnat ta en annan väg. Han nämner Katarina den Storas misslyckande med att genomföra liberala reformer, Karl XII:s strategiska beslut att gå söderut istället för mot Moskva, samt att Alexander II, den store befriaren, mördades samma dag som han skulle införa en konstitution. Han menar att även Sovjetunionens upplösning bara erbjöd ett mycket kort

Historiebruk och historieförfalskning i Ryssland🕓00:30:01 - 00:32:58

Mattias ifrågasätter om Putins intresse för historia och historieskrivning inte snarare är en sen utveckling för strategiska skäl. Fredrik svarar att hans bok handlar om historia, inte historiebruk, men bekräftar att Ryssland har en lång tradition av historieförfalskning. Han ger exempel från 1400-talet med Ivan III:s anspråk på Kiev-arvet, och myten om kejsar Augustus bror Prus. Han nämner också hur Ryssland tonar ner Molotov-Ribbentrop-pakten och börjar sin version av andra världskriget vid Operation Barbarossa 1941.

Varför väst missar rysk imperialism🕓00:32:58 - 00:39:00

Mattias frågar varför rysk imperialism sällan nämns i västerländska akademiska sammanhang. Fredrik ger flera orsaker: under Sovjetunionen var det viktigt att förneka rysk imperialism för att mobilisera stöd från antiimperialistiska länder i tredje världen. Västvärldens självreflektion över egna koloniala brott saknas i auktoritära regimer som Ryssland. Dessutom har en del västexperter på Ryssland haft sympati för landet eller kommunismen. Slutligen bidrar eurocentrismen och populärkulturens fokus på väst till att rysk imperialism, trots exempel som ryska kolonier i Kalifornien och försök i Afrika, förblir okänd.

Rysslands periferi i populärkulturen🕓00:39:00 - 00:41:04

Fredrik menar att Rysslands periferiska roll i västerländsk populärkultur bidrar till okunskapen om rysk imperialism. Krig och kejsare är kända, men få filmer eller romaner fokuserar på det ryska imperiet som huvudämne, utan snarare som motståndare. Detta gör att exempel som ryska kolonier i Kalifornien eller på Afrikas horn är okända för de flesta.

Avslutning och uppmaning🕓00:41:04 - 00:42:15

Mattias Svensson tackar Fredrik Segerfeldt för att han medverkade och för hans bok

Avslutning av programmet🕓00:42:15 - 00:42:15

Mattias Svensson tackar Fredrik Segerfeldt och lyssnarna. Han uppmanar lyssnarna att mejla tankar och förslag samt att stötta Ukraina. Jesper Sandström nämns som producent och Lisa Irenius som ansvarig utgivare.