Djupet: Svaren på era frågor om Kina

Medverkande: Magnus Thorén (programledare), Ola Wong (gäst), Kristian Åström (gäst), Malin Hammarén (gäst)

Ämnen

• Kinas ekonomiska utveckling och innovation: Panelen diskuterade huruvida Kinas företag styrs av vinstkrav eller politiska mål, samt om landets innovation fortfarande bygger på imitation eller om verklig innovation sker från grunden. Det konstaterades att Kina har gått från kopiering till att vara världsledande inom flera områden.
• Kinas demografiska utmaningar och inrikespolitiska trender: En genomgång av Kinas demografiska situation, inklusive minskande befolkning och låg fertilitet, samt ungdomsrörelser som 'Ligg still' som uttrycker missnöje och brist på framtidstro. Diskussionen berörde även svårigheten att lösa demografiska problem med immigration på grund av Kinas homogena befolkning och rasistiska inställning.
• Kinas globala inflytande och relationer med Afrika: Analys av Kinas närvaro i Afrika, huruvida den drivs av statliga eller genuina affärsintressen, och vad Europa kan lära sig av Kinas sammankoppling av handel, diplomati och bistånd. Kinas modell med färre krav och snabbare projektgenomförande lyftes fram.
• Säkerhetsrisker och akademiska samarbeten med Kina: Diskussion om potentiella säkerhetsrisker med kinesiska bolags engagemang i svensk infrastruktur och vindkraft, samt granskning av kinesiska forskares kopplingar till Kina och risker för spionage och självcensur vid västerländska universitet. Kinas strategi att inhämta teknologi utomlands belystes.
• Västvärldens respons på Kinas ekonomiska framfart och framtida relationer: Reflektioner över Europas reaktion på Kinas ekonomiska framgångar, inklusive frågor om avindustrialisering och klimatpolitik, samt hur västerländska demokratier kan utveckla långsiktighet i sin relation med Kina utan att kompromissa med demokratiska värderingar. Kinas 'Kinaspeed' och strategiska dominans utmanar väst.

Positioner

• Malin Hammarén (Kina har gått från imitation till ledande innovation inom flera områden.): Fram till 2015 handlade det mest om kopiering, men idag är Kina världsledande inom områden som elbilsbatterier (CATL, BYD) och drönare (DJI med 70% av världsmarknaden). Kinesiska fabriker är högautomatiserade, och vissa är 'dark factories' med enbart robotar.
• Kristian Åström (Västvärlden har haft en mental blockering och hybris gällande Kinas innovationsförmåga.): Man trodde att innovation endast kunde ske i öppna, fria marknader och att statlig styrning inte var förenligt med innovation. Detta har visat sig vara felaktigt, vilket exemplifieras av Harvard Business Reviews artikel 'Why China Can't Innovate' från 2014, som var helt felaktig.
• Ola Wong (Kina uppvisar betydande innovation, även om västvärlden ibland nedvärderar det.): Kinesiska företag som Unitree tillverkar humanoida robotar som kan hoppa två meter och springa som Usain Bolt. Trots att amerikanska konkurrenter kallar dem 'snabba leksaker' är de teknologiskt avancerade och billiga. Kina producerar 3,6 miljoner studenter inom STEM-ämnen årligen, vilket är en stor styrka.
• Kristian Åström (Kinesiska globala företag har generellt lägre vinstmarginaler än västerländska.): Detta beror på att de prioriterar omsättning och tillväxt, är världsledande på att skala upp produktion, och möter oerhört hård priskonkurrens på hemmamarknaden. Statliga företag lever ofta på subventioner för att upprätthålla sysselsättning, medan privata företag är mer innovativa men har svårare att få kapital.
• Malin Hammarén (Kina använder hård inhemsk konkurrens för att 'slipa fram' företagsdiamanter.): Det finns otroligt många kinesiska bilmärken med hög konkurrens, där staten vill få ut många på marknaden för att sedan låta en gallring ske. Detta leder till prispress och deflation, och många 'zombibolag' hålls vid liv med subventioner.
• Ola Wong (Det finns en växande rörelse av missnöje bland unga i Kina, vilket påverkar demografin.): Unga vill inte skaffa barn och ser inte framtid, vilket manifesterades under pandemin med uttryck som 'vi är den sista generationen'. Rörelser som 'Tangping' (att ligga platt och inte göra mycket) visar på en motreaktion mot att jobba 16 timmar om dagen.
• Kristian Åström (Kinas demografiska problem är allvarliga och svåra att lösa med immigration.): Kinas befolkning har minskat fyra år i rad, och fertiliteten är mycket låg (1,0 eller 0,7). Till skillnad från Europa, som talar om immigration som en lösning, har Kina en homogen befolkning (90% hankineser) och en rasistisk inställning som gör det svårt att importera arbetskraft och integrera medborgare med fulla rättigheter.
• Ola Wong (Kinas närvaro i Afrika är en blandning av statliga strategier och privata affärsintressen.): Stora statliga bolag etablerar industrizoner, medan privata entreprenörer följer efter för vinst. Västvärldens biståndsarbete har börjat ta efter Kinas modell med transaktionsbaserat engagemang och stora projekt, snarare än fokus på mjuka mål som demokrati.
• Kristian Åström (Kinas biståndsmodell skiljer sig från västvärldens genom att ställa färre krav.): När kinesiska företag eller myndigheter kommer in i Afrika ställer de inga krav på demokrati, mänskliga rättigheter eller miljö, vilket gör att projekt kommer igång snabbare. Dessa projekt är ofta strategiskt placerade i länder med råvaror eller militär betydelse.
• Ola Wong (Det finns säkerhetsrisker med kinesiska bolags engagemang i svensk infrastruktur, men det finns också en risk för överdriven paranoia.): Den verkliga risken ligger i tillgång till information om svensk infrastruktur och möjligheten att styra eller manipulera system. Han nämner uppkopplade fordon med många kameror som potentiellt kan skicka data till Kina, och att Volvo, som är Kina-ägt, är ett exempel på detta.
• Malin Hammarén (Säkerhetsfrågor kring Kina har alltid varit högt på agendan men har accelererat på senare tid.): Det är en komplex fråga som svenska företagare blir alltmer intresserade av och ställer fler frågor kring.
• Ola Wong (Kina har en långsiktig strategi för att kinesiska forskare utomlands ska inhämta teknologi, och det finns oro för åsiktskontroll och spionage.): Forskarstudenter i Sverige har tvingats skriva under hemliga avtal om lojalitet mot kommunistpartiet. Västländska universitet har också ägnat sig åt självcensur på grund av ekonomiska intressen. Samtidigt har kinesiska forskare bidragit mycket, och Trumps hårda linje fick många att återvända till Kina och driva innovation där.
• Kristian Åström (Västvärlden måste lära sig av Kina inom vissa teknologiska områden där Kina nu är ledande.): Om Kina är ledande inom batteriteknik, måste Europa lära sig av dem. Det finns förslag inom EU att kopiera Kinas metoder, som att kräva europeiskt majoritetsägande och tekniköverföring för utländska investeringar, vilket tidigare kritiserades när Kina gjorde det.
• Malin Hammarén (Kinas innovationshastighet och kvalitet är imponerande och västvärlden riskerar att halka efter.): Svenska företagare som besöker kinesiska fabriker som BYD imponeras av den höga innovationstakten och 'Kinaspeed'. Det som tar en månad i Europa kan ta två dagar i Kina, och kvaliteten är hög.
• Kristian Åström (Europa kan inte matcha Kinaspeed på grund av sitt system med myndigheter, politiska strukturer och långsamma förhandlingsprocesser inom EU.): Ett förslag som Industrial Accelerator Act, presenterat i februari, förväntas träda i kraft först 2027-2028 på grund av omfattande förhandlingar. Detta gör Europa sårbart för kinesiska straffåtgärder och riskerar avindustrialisering.
• Ola Wong (Västvärlden uppvisar dubbelmoral i sin kritik mot Kinas ekonomiska metoder, och Kina har en tydlig strategi för självförsörjning och globalt beroende.): Väst har historiskt utnyttjat naturresurser och billig arbetskraft i utvecklingsländer, och subventionerar också sina egna företag. Kina har satsat på att bli självförsörjande på nästan allt och göra omvärlden beroende av kinesisk teknologi och varor för att kunna tvinga fram eftergifter.
• Kristian Åström (Tysklands bilindustri står inför stora utmaningar, delvis på grund av Kinas framfart och Tysklands tidigare handelsöverskott.): Tyskland har nu ett stort handelsunderskott med Kina, vilket inte var ett problem när de hade rekordstora överskott. Tysk bilindustri, som Volkswagen, har förlorat stora marknadsandelar i Kina och måste rationalisera sin produktion.
• Malin Hammarén (Kina har en imponerande långsiktighet i sin planering, men detta kan också leda till problem.): Kina planerar för 2050 med femårsplaner där 80% av målen uppnås. Långsiktigheten är inte samma sak som auktoritär kontroll. Dock kan långsiktigheten orsaka problem, som ettbarnspolitiken som fick vara kvar för länge och ledde till demografiska problem.
• Kristian Åström (Europa måste tuffa till sig och hitta en balans i relationen med Kina, med fokus på att minska farliga beroenden.): Total autonomi är ineffektivt och skapar konflikter. Europa måste ta kontroll, minska beroenden och skydda sig mot kinesiska lagar som kan straffa utländska bolag.
• Ola Wong (Kinas samhällskontrakt, som bygger på ekonomisk utveckling i utbyte mot politisk kontroll, omförhandlas under Xi Jinping och kan ifrågasättas om partiet inte levererar.): Tidigare var kontraktet 'du gör vad du vill, låt oss styra i fred', men nu handlar det mer om att tjäna fosterlandet i ett nationellt återfödelseprojekt. Om ekonomisk tillväxt avtar på grund av skuldsättning, korruption, demografi eller felaktiga beslut, kan partiet bli ifrågasatt.

Slutsatser

• Kina har genomgått en snabb transformation från imitation till ledande innovation inom flera nyckelsektorer, som elbilsbatterier och robotik, vilket utmanar västvärldens tidigare uppfattning om Kinas innovationsförmåga.
• Kinas ekonomiska framgångar döljer underliggande problem som lägre vinstmarginaler för många företag, hård inhemsk konkurrens, omfattande statliga subventioner samt allvarliga demografiska utmaningar och ett växande missnöje bland unga.
• Västvärlden, och särskilt Europa, behöver ompröva sin strategi gentemot Kina genom att minska farliga beroenden, skydda känslig teknologi och utveckla en mer långsiktig industripolitik för att möta Kinas 'Kinaspeed' och strategiska dominans.
• En positiv framtida relation med Kina kräver en balanserad strategi av 'de-risking' och diversifiering, där man samarbetar där det är möjligt men samtidigt skyddar egna intressen och värderingar, medveten om de politiska risker och utpressningssituationer som kan uppstå.