Dödar Trumps krig världsekonomin?

Medverkande: Daniel Suhonen (programledare), Enna Gerin (biträdande chef), Max Jerneck (chefsekonom), Jonas Algers (industripolitisk utredare)

Kriget, Hormuzsundet och ekonomiska följder🕓00:00:00 - 00:01:14

Programmet inleds med att beskriva USA:s och Israels krig mot Iran som pågått i tre veckor, vilket skapar rädsla i regionen. Persiska viken, särskilt Hormuzsundet, är central för global olje- och gastransport. Frågan ställs om Donald Trump förstår konsekvenserna av kriget, som påverkar världsekonomin, maktbalansen och Sveriges ekonomi. Programledare Daniel Suhonen introducerar dagens panel med Enna Gerin, Max Jerneck och Jonas Algers.

Attack mot gasfält – ett mardrömscenario🕓00:01:14 - 00:03:52

Kriget har eskalerat med riktade attacker mot energiinfrastruktur. Israel och USA anföll Irans oljefält, vilket möttes med Irans angrepp på Qatars stora gasfält och LNG-anläggningar. Denna anläggning, som står för 17% av Qatars export, förväntas ta 3-5 år att återuppbygga, vilket har årslånga konsekvenser. Experter kallar detta ett "mardrömscenario" eller "armageddonscenario" då det får gaspriserna att stiga kraftigt globalt under flera år.

Trumps dubbelspel och global oro över ekonomin🕓00:03:52 - 00:08:44

En dispyt har uppstått kring Trumps kännedom och godkännande av attackerna, där han nekar trots israeliska påståenden. Ledande ekonomiska medier uttrycker stor oro för krigets oförutsedda ekonomiska implikationer, som inte tycks ha beaktats av USA:s militär trots deras upplevda framgång. Kritiker pekar på att kriget är folkrättsvidrigt, och att amerikanska oljebolag dessutom gynnas ekonomiskt av de stigande priserna. Det framhålls också att amerikanska experter på Hormuzsundet och Irankrigsscenarier avskedats.

USA:s planlöshet och försvagad folkrätt🕓00:08:44 - 00:13:16

Panelen ifrågasätter USA:s avsaknad av en klar plan och de ändrade målen för kriget, från att slå ut kärnanläggningar till regimskifte. Det finns också oro över religiösa motiv bakom agerandet, och att Irans regim inte har incitament att förhandla när deras ledare dödas. Detta undergräver folkrättens trovärdighet globalt och får allierade att tveka att stödja USA, med exempel som Danmarks rädsla för en amerikansk invasion av Grönland.

USA:s inkonsekvens och hotande energikris🕓00:13:16 - 00:17:44

Trots påstått stängt Hormuzsund tillåter Iran oljeexport till allierade, och USA har till och med tagit bort sanktioner mot iransk och rysk olja för att stabilisera marknaden, vilket leder till att Iran tjänar pengar. Denna inkonsekventa strategi förvärrar situationen, och med skador på infrastrukturen kan det inte längre återgå till det normala. Experter varnar för att man måste börja planera för energiransonering inför nästa vinter, då gaslagren kommer vara tomma och priserna höga.

Global recession och katastrofala ekonomiska följder🕓00:17:44 - 00:23:51

Osäkerheten om krigets slut kvarstår, då varken Israel eller Iran visar tecken på att vilja sluta attackera. De senaste angreppen på världens största naturgasfält South Pars och LNG-anläggningen Ras Lafan har förödande konsekvenser, med uppbyggnadskostnader på tusentals miljarder kronor och flera års återställning. Börsen i Stockholm har fallit kraftigt, och experter befarar att världsekonomin är på väg mot en "istid" med global recession som följd.

Svält, tech-bubblor och sektorella kollapser🕓00:23:51 - 00:29:00

Kriget medför stora kaskadeffekter, särskilt inom jordbruket där brist på konstgödsel från Gulfen (en femtedel av världsproduktionen) kommer att leda till minskade skördar i Europa och potentiell svält i fattiga länder som Sudan. Även diesel för jordbruk och helium för mikrochipsproduktion drabbas, vilket kan leda till en kollaps av AI-bubblan. Höjda flygbränslepriser hotar flyg- och gruvbranschen, samtidigt som Kina börjar begränsa exporten av kemiska produkter.

Geopolitiskt skifte: Ryssland och Kina i fördel🕓00:29:00 - 00:32:37

Ryssland gynnas stort av de höjda olje-, gas- och konstgödselpriserna, vilket ger dem en "livboy" och får asiatiska länder att närma sig dem som handelspartner. Kina framstår som en stabil kraft som i decennier förberett sig för sådana här scenarier med buffertlager, utbyggd energiproduktion och självförsörjning. Deras långsiktiga planering står i stark kontrast till västvärldens kortsiktighet.

Trumps kaos och centralbankernas räntevapen🕓00:32:37 - 00:37:02

Kriget driver upp bränslepriserna i USA, vilket skapar inrikespolitiska problem för Trump, trots hans tidigare fokus på "drill baby drill". Panelmedlemmarna kritiserar centralbankernas svar med räntehöjningar, som ses som ett trubbigt verktyg som förvärrar ekonomin och försenar omställningen till förnybar energi, vilken är beroende av låga räntor för stora investeringar. Detta visar på en farlig inkonsekvens mellan ekonomiska och klimatpolitiska mål.

Kinas långsiktiga strategi och USA:s imperium i kris🕓00:37:02 - 00:54:21

USA:s agerande i kriget visar på ett imperium i förfall, där "våldsmakten" inte räcker för att upprätthålla global hegemoni och förtroende eroderas. Kina, å andra sidan, presenterar sig som en "provider of global public goods" med sin 15:e femårsplan som fokuserar på självförsörjning, grön teknologi och minskade energiimportkostnader med 70% till 2035. Detta långsiktiga och planerade agerande, inklusive handel i kinesisk valuta, kontrasterar starkt med USA:s kaos och kan leda till ett finansiellt systemskifte.

Sveriges energisårbarhet och politiska handlingsprogram🕓00:54:21 - 01:14:51

Sverige, under Tidöpartierna, kritiseras för att ha ökat sin sårbarhet genom att stoppa elektrifieringen och minska stödet för solenergi, vilket resulterar i konkurser. Internationella Energibyrån föreslår konkreta åtgärder som sänkta hastigheter, ökad kollektivtrafik och hemarbete för att minska beroendet av fossila bränslen. För att hantera krisen föreslås "Sverigepriser" på el för att skydda svenska konsumenter och industrier från europeiska prisfluktuationer, samt krisprogram för jordbruket med stöd för konstgödsel och diesel. Regeringen uppmanas att agera snabbt med blocköverskridande överenskommelser.