Tillbaka till senaste
Efter elprischocken: Nu kräver EU Sverige på miljardbelopp
Riks TV 19 mars 2026 15:41

Efter elprischocken: Nu kräver EU Sverige på miljardbelopp

Det här programmet handlar om EU:s förslag att beslagta delar av Sveriges flaskhalsintäkter för att finansiera energiinfrastruktur i andra EU-länder. Tobias Andersson (SD) förklarar varför alla svenska riksdagspartier är eniga i sitt motstånd mot förslaget, som de anser strider mot subsidiaritetsprincipen och hotar svensk energiinfrastrukturfinansiering.

Medverkande: Tobias Andersson (intervjuad), Okänd (programledare)

EU:s krav på Sveriges flaskhalsintäkter

Programmet inleder med att beskriva att EU:s energiministrar har haft ett möte där Sverige, representerat av Ebba Busch, har framfört sin kritiska inställning mot förslaget att stora delar av Sveriges flaskhalsintäkter ska överföras till andra EU-länder. Tobias Andersson från Sverigedemokraterna och ordförande i riksdagens näringsutskott introduceras för att diskutera frågan.

Kritik mot förslaget och Sveriges ståndpunkt

Tobias Andersson förklarar att Sverige har interna prisområden för el, vilket genererar "flaskhalsintäkter" som ska investeras i det svenska elnätet. EU vill istället lägga beslag på dessa pengar för att bygga elnät mellan andra länder. Han betonar att detta provocerar alla svenska riksdagspartier, som är eniga om att frågan inte ligger inom EU:s kompetens.

EU:s intressen mot Sveriges intressen

Programledaren ifrågasätter om Bryssel vet bättre än Stockholm, varpå Andersson svarar att EU inte har Sveriges intressen framför ögonen. EU motiverar förslaget med en "EU-nytta" som överstiger den svenska nyttan, vilket upplevs som känslosamt för svenskar då pengarna behövs på hemmaplan. Han förklarar att Sverige försöker stoppa förslaget.

Storleken på de hotade intäkterna

Frågan om hur mycket pengar det handlar om besvaras. Andersson uppger att 25% av Sveriges flaskhalsintäkter, som ligger på cirka 87 miljarder idag, riskerar att överföras. I nuläget rör det sig om runt 20 miljarder, men beloppet ökar och det finns ingen klarhet i hur många miljarder det kan bli i slutändan över tid.

Nationell kontroll över energiinfrastruktur

Programledaren undrar om inte mer EU-gemensam energiinfrastruktur är bra. Andersson håller med om att handel med el är nödvändig, men betonar att flaskhalsintäkterna är pengar som svenskar betalat in och ska gå till svensk energiinfrastruktur. Han menar att andra länder får ta ansvar för sina egna problem, inte via svenska medel.

Sveriges breda motstånd i riksdagen

Andersson förklarar att det finns en bred enighet i riksdagen mot förslaget. Ett "motiverat yttrande" har riktats från näringsutskottet som anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att det inte är en EU-kompetens. Regeringen och riksdagen söker brett stöd bland andra EU-länder för att stoppa det.

Veto och skydd av svenska medel

Frågan om att ministerrådet kan klubba igenom beslutet med kvalificerad majoritet tas upp. Andersson menar att frågor som rör finansiering och pengar som tas från Sverige och distribueras till andra länder borde kräva enhällighet med vetorätt för Sverige. Han ser en trend i Bryssel mot mindre vetorätt, vilket han anser är problematiskt när svenska intressen riskeras.

Hopp om framgång och hot om utträde

Andersson är hoppfull om att förslaget kan stoppas tack vare den breda enigheten bland svenska partier. Han nämner Ebba Busch uttalande om att Sverige kan behöva se över sitt medlemskap i energimarknadsunionen, vilket i praktiken skulle innebära att diskutera det svenska EU-medlemskapet. Han hoppas att EU-kommissionen omprövar beslutet så att svenska flaskhalsintäkter kan investeras i Sverige.

Källinformation

Utgivare:
YouTube
AI-genererad 7 april 2026 18:53
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1