En antiimperialistisk stafettpinne

Medverkande: Programledare (programledare), Torkil Lauesen (gäst)

Välkommen Torkel Lauesen och hans nya bok🕓00:00:53 - 00:02:05

Programledaren välkomnar Torkel Lauesen till podden Apans anatomi. De diskuterar Lauesens nya bok "I imperialismens kölvatten: Sveriges roll i det imperialistiska systemet", som nyligen släppts på svenska. Lauesen nämner att han har blivit mer produktiv sedan han gick i pension.

Anti-imperialismens centrala roll🕓00:02:05 - 00:03:33

Torkel Lauesen betonar vikten av att bidra med analyser om anti-imperialism och att föra vidare sina erfarenheter. Han menar att anti-imperialistisk kamp är helt central för kampen för socialism och mot kapitalism, och att man inte kan vara socialist utan att vara anti-imperialist.

Sveriges unika imperialistiska profil🕓00:03:33 - 00:05:00

Lauesen förklarar att han valde att skriva om Sveriges roll, snarare än Danmarks, eftersom Sverige är ekonomiskt viktigare och representerar idealtypen för den socialdemokratiska modellen. Sverige har aggressivt marknadsfört sig som "den svenska modellen" eller "tredje vägen" globalt, även mot tredje världen och Nordamerika.

Den nordiska välfärdsstatens koloniala dimension🕓00:05:00 - 00:06:25

Lauesen kritiserar Pelle Dragstedts bok "Nordisk socialism" för att missa den imperialistiska eller koloniala dimensionen av den nordiska välfärdsstaten. Samtalet berör också den nuvarande multipolära världsordningen och behovet av anti-imperialistiska analyser, särskilt med tanke på solidaritetsrörelsen för Palestina.

Sveriges logistiska och ideologiska bidrag till imperialismen🕓00:06:25 - 00:11:52

Sverige kom in i imperialismens kölvatten, påverkades av Tyskland. Sverige spelade en stor roll som transportör och logistikpartner i kolonialhandeln, med tredje största handelsflottan på 1700- och 1800-talen. Sverige stödde även tyska intressen diplomatiskt under kolonialfördelningen i Berlin 1885 och inspirerades ideologiskt av tysk socialdemokrati och Bismarcks välfärdsstatstanke, vilket ledde till "folkhemstanken" som avskrev klasskampen.

Järn, sill och bosättarkolonialister från Sverige🕓00:11:52 - 00:18:52

Sverige bidrog till slavhandeln med järn och sill (som föda till slavar), men den viktigaste rollen var genom den massiva emigrationen till USA. 1,2 miljoner svenskar, cirka 25% av befolkningen, emigrerade och blev en del av det amerikanska systemet som bosättarkolonialister. Detta tredubblade deras levnadsstandard och integrerade dem i samhällets övre arbetarklasskikt, samtidigt som emigrationen avradikaliserade den svenska arbetarklassen genom att minska det sociala trycket.

Grunden för det svenska välfärdssamhället🕓00:18:52 - 00:24:02

Den stora emigrationen till USA lättade det sociala trycket i Sverige och stärkte arbetarklassens förhandlingsläge, vilket bidrog till uppbyggnaden av det svenska välfärdssamhället. Lauesen beskriver Sverige som ett av Europas mest totalitära och repressiva länder före industrialiseringen och menar att folkhemstanken, med inspiration från tysk nationalkonservatism, var en kooperativ idé som avskrev klasskampen.

Sveriges "mänskliga kapitalism" och dolda NATO-samarbete🕓00:24:02 - 00:29:20

Efter andra världskriget positionerade Sverige sig som en "särskilt avancerad kapitalism med ett mänskligt ansikte", särskilt gentemot tredje världen, som ett antikommunistiskt alternativ. Samtidigt som Olof Palme protesterade mot Vietnamkriget, hade Sverige ett tätt militärt samarbete med NATO och USA, där man levererade information och fick hjälp med vapenutveckling. Lauesen menar att Palmes kritik främst var en profilering och strategisk politik, inte en grundläggande analys av imperialismen.

Imperialismens ekonomiska grundval🕓00:29:20 - 00:33:04

Lauesen definierar imperialism som ett primärt ekonomiskt fenomen, en överföring av värde från globala syd till globala nord, med politisk och militär överbyggnad. Han menar att kapitalismen inte längre utvecklar produktivkrafterna och att de tidigare försöken till socialism var övergångssamhällen som levde i skuggan av kapitalismen.

Globalt paradigmskifte och USA:s nedgång🕓00:33:04 - 00:56:06

Lauesen hävdar att kapitalismen nu nått en vändpunkt där den blivit destruktiv och USA:s hegemoni är på nedgång. Det globala syd, ledd av Kina, bryter polariseringen av levnadsstandard och utvecklar egna handelsrelationer och finansiella institutioner, vilket minskar dollarns roll som världsvaluta. BRICS-länderna är inte nödvändigtvis anti-imperialistiska i sig, men de utmanar västs dominans. Kriget i Ukraina ses som en geopolitisk kamp om handelsvägar snarare än rysk aggression mot Europa.

Repression och puritanism inom anti-imperialism🕓00:56:06 - 01:06:50

Lauesen kritiserar "campism" och menar att anti-imperialistiska rörelser i norr har en marginal betydelse. Han ser inte det autonoma arbetarproletariatet som en betydelsefull drivkraft i Europa just nu. Han varnar för en "utopisk puritanism" inom västlig marxism som dömer stater som inte är "rena". Han betonar vikten av realism och att stödja de krafter som vill ha förändring, även om de inte är ideologiskt perfekta, för att undvika "ragnarök" i en tid av ekonomisk, politisk och ekologisk kris. Han anser att Palestina-rörelsen framför allt synliggör rasism och maktobalanser.

Förberedelse inför en dramatisk framtid🕓01:06:50 - 01:16:56

Torkel Lauesen menar att kampen i Palestina kommer att fortgå under decennier och förblir en central punkt. Han uppmanar anti-imperialister, både individer och organisationer, att förbereda sig för ett mycket dramatiskt och farligt årtionde präglat av fortsatt militarisering, klimatkonfrontation och ökad repression. Motsättningarna kommer att skärpas, och trycket att anpassa sig och utöva självcensur kommer att öka.