Ex-polisen: Oroande att se vilka som kommer vara framtidens poliser

Medverkande: Jan Wronkow (Gäst), Programledare (Programledare)

Jan Wronkows bakgrund som polis och utredare🕓00:00:00 - 00:03:07

Programledaren introducerar Jan Wronkow, en före detta polis, nämndeman och konsult. Wronkow berättar om sin långa karriär som polis, från patrullerande uniformspolis till kriminalinspektör. Han delar med sig av erfarenheten från ett olöst hedersmord i Mellanöstern-karaktär som han utredde, vilket ledde honom till att studera islamism i London.

Brottslighetens förändring och uppklarningsstatistik🕓00:03:07 - 00:05:40

Wronkow diskuterar brottslighetens utveckling i Sverige, där de grövsta brotten har eskalerat och skjutvapen används i allt större utsträckning. Han konstaterar att antalet mord inte ökat dramatiskt, men att det är oroväckande att unga personer begår grova brott. Trots omkring en miljon brottsanmälningar per år, klaras allt färre brott upp.

Kritik mot polisens prioriteringar och utbildning🕓00:05:40 - 00:11:09

Wronkow kritiserar polisens bristande utredningar av vardagsbrott och det stora antalet olösta våldtäktsfall. Han menar att polisutbildningen har försämrats avsevärt jämfört med hans tid, med för mycket fokus på teori och för lite praktik. Dessutom har kraven för att komma in på polishögskolan sänkts och dagens poliser saknar mentorer.

Polisens hantering av demonstrationer och dialogpoliser🕓00:11:09 - 00:16:59

Wronkow menar att poliser idag är rädda för att ingripa mot större grupper av demonstranter som skriker högt. Han kritiserar dialogpolisernas roll i Göteborg där de låtit brott passera vid Palestina-manifestationer, som ockuperade Vasaparken och döptes om till 'Gazaparken'. Han anser att detta är tjänstefel och att Göteborgs kommun även har medverkat till situationen genom att tillåta demonstrationerna att fortgå trots brottslighet.

Resursfördelning och verbala brott i rättssystemet🕓00:16:59 - 00:22:12

Polisen lägger en majoritet av sina resurser på att utreda skjutningar och sprängningar, vilket leder till att andra brott blir lidande och hanteras sent. Wronkow är kritisk till den nya lagen om förolämpning av tjänsteman, som han anser vara löjlig i många fall. Han uttrycker stark irritation över att hets mot folkgrupp sällan leder till fällande domar, och menar att det finns en dubbelmoral beroende på vem som begår brottet.

Utvisningspraxis och politisk omvärdering🕓00:22:12 - 00:27:49

Wronkow delar sin erfarenhet från tingsrätten, där åklagare sällan yrkar på utvisning, och domstolarna följer en praxis att hålla nere antalet fängelsestraff. Han ger exempel på hur personer som är väl integrerade kan utvisas för relativt milda brott, medan grovt kriminella från klansamhällen får stanna. Han avslutar med att förklara att han omvärderar sin politiska ståndpunkt och överväger att rösta på Sverigedemokraterna, då han anser att Jimmy Åkesson är den politiker som tydligast adresserar dessa samhällsproblem.