Tillbaka till senaste
Finns det någon kulturhöger?
SvD Ledarredaktionen TV 10 feb. 2026 16:21

Finns det någon kulturhöger?

Poddavsnittet utforskar avsaknaden av en stark kulturhöger i Sverige och dess konsekvenser för kulturpolitiken, med särskilt fokus på borgerlighetens bristande intresse för sin intellektuella tradition och hur detta påverkar det offentliga samtalet. Gästerna diskuterar populismens inverkan, budgetnedskärningar inom kultursektorn, och ser både utmaningar samt optimistiska tecken i en yngre generations ökade kulturella engagemang.

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Victor Malm (gäst), Andreas Johansson-Heinö (gäst)

Introduktion och presentation av ämne och gäster

Programledare Andreas Eriksson hälsar lyssnarna välkomna till Ledarredaktionen. Han introducerar dagens ämne om den svenska kulturhögern och dess intresse för kulturella uttryck. Gästerna Victor Malm, kulturchef på Expressen, och Andreas Johansson-Heinö, förläggare på Timbro förlag, presenteras.

Victor Malms kritik: Borgerligheten saknar kulturell förankring

Victor Malm refererar till sin artikel där han hävdar att det inte finns någon svensk kulturhöger. Han menar att regeringen och idéproducenter på högerkanten inte bottnar i sin egen kulturella tradition. Han exemplifierar med borgerliga litterära författarskap som sällan figurerar i det offentliga tänkandet på högerkanten.

Andreas Johansson-Heinö instämmer och lyfter egna initiativ

Andreas Johansson-Heinö håller delvis med om kritiken gällande ointresset för kulturell tradition. Han menar att okunskapen är tvärideologisk men beskriver Timbros ansträngningar. Förlaget har gett ut Victor Rydberg-samlingar och planerar projekt med Lars Gustafsson, vilket tyder på motkrafter mot det stora tomrummet.

Vänsterns starkare kulturella infrastruktur

Victor Malm argumenterar att vänstern har en bättre förmåga att förvalta sin kulturella tradition. Han nämner flera vänsterförlag som Arena och Ordfront som exempel på en robustare infrastruktur. Vänstern har enligt honom fler kanaler att formulera sitt traditionsmedvetande offentligt.

Reinfeldt-effekten och kulturpopulismens inverkan

Victor Malm utökar kritiken till film och scenkonst, där konsten ofta är vänstersinnad. Han framhåller 'Reinfeldt-effekten' från mitten av 00-talet som en vändpunkt. Genom att omfamna kulturpopulism, som att Reinfeldt gav Victoria en platt-tv och hyllade populärkultur, avskräcktes traditionell elitism inom högern.

Historisk populism och konvergens i kultursyn

Andreas Johansson-Heinö ser Reinfeldts kulturpopulism som omdiskuterad och att kritiken ofta kom från höger. Han drar en historisk parallell till 70-talets vänsterpopulism som avfärdade kulturella hierarkier. Victor Malm menar att nyliberalismen och radikal kulturvetenskap konvergerar i synen på smak som maktuttryck, även om vänstern ändå byggde upp institutioner för att bevara traditioner.

Spänningar i dagens kulturpolitik

Andreas Johansson-Heinö konstaterar att dagens kulturpolitik uppvisar liknande spänningar. Det finns projekt som syftar till att öka privat finansiering och skattesänkningar för kultur, men också initiativ som kulturkollagen som bygger på en idé om gott och dåligt oberoende av marknaden.

Brist på intellektuell förvaltning av kulturarvet

Victor Malm kritiserar borgerligheten för att prata om kulturarv och nationell identitet utan att fylla det med konkret innehåll. Han menar att man borde bebo traditionen genom att läsa och diskutera äldre borgerliga författare som Heidenstam och Söderberg. Han saknar fler starka borgerliga skribenter som driver dessa perspektiv i offentligheten och gör kulturen relevant.

Kulturens avgörande roll i samtida politik och generationsskifte

Andreas Johansson-Heinö betonar att en generationsspänning och den populistiska tidsåldern gör det svårt för det offentliga samtalet. Han efterlyser kulturella referenser som inte enbart är bildningstest, utan som bottnar i analys och beskrivning av verkligheten. Han menar att politikens fokus på siffror gör att den missar kulturens betydelse för identitet, tradition och religion, som blivit allt viktigare frågor.

Kulturens förklaringskraft och tystnaden i politiken

Victor Malm hävdar att politik som endast fokuserar på 'politik-politik' missar kulturens djupare förklaringskraft. Han lyfter Nils Håkanssons roman 'Bandi Futura' som ett exempel på ett samtida verk som analyserar Sverige men som politiker inte uppmärksammar. Andreas Johansson-Heinö menar att politiker kan vara intresserade men inte vågar referera till verk som inte är allmänt kända, vilket leder till få litterära referenser i politiken. De diskuterar avsaknaden av den 'syntetiserande samhällsskildringen' i dagens litteratur.

Den nya kulturpolitiken och finansieringsfrågan

Victor Malm bekräftar att nuvarande kulturdepartement bedriver en ny kulturpolitik, främst fokuserad på privat finansiering. Han anser dock frågan ointressant med tanke på de små summorna. Andreas Johansson-Heinö ser en ny vilja till förändring, särskilt inom Moderaterna, men påpekar att befintliga strukturer hindrar en snabb revolutionerande förändring av kulturpolitiken.

Kulturpopulism, SD:s inflytande och budgetnedskärningar

Victor Malm beskriver kulturdepartementets politik som 'schizofren', med både intresse för kulturkanon och populärkultur. Han menar att Sverigedemokraternas inflytande för in civilisationsidéer om kulturarv, men att Moderaterna är oinformerade om denna tradition. Andreas Johansson-Heinö konstaterar att få i SD är genuint intresserade av kultur, men de som är det har stort inflytande, även om SD i praktiken också ser kultur som en utgiftspost.

Nyliberalismens syn på kultur som underhållning

Victor Malm kritiserar den svenska nyliberalismen för att se kultur som underhållning snarare än en intellektuell tradition, vilket gör att den inte anses ha med politik att göra. Han menar att detta tankefel bygger på en grundläggande inställning till kulturen. Andreas Eriksson håller med om uppdelningen men Victor menar att denna syn inte är hållbar i dagens politiska klimat.

Kulturens betydelse för nationell självrespekt och internationellt inflytande

Programledaren påpekar att kulturbudgeten minskat med 22%. Victor Malm menar att detta leder till att kulturinstitutionerna försvagas snabbt och att Sverige riskerar att bli ett mindre betydelsefullt kulturland internationellt. Han ser kulturellt inflytande som avgörande för ett lands självrespekt och förmåga att sprida demokratiska värderingar. Andreas Johansson-Heinö ser nedskärningarna som en konsekvens av försvarsatsningar och tror att privat finansiering kan kompensera för statens minskade bidrag.

Performativ traditionalism och optimistiska tecken

Victor Malm lanserar termen 'performativ traditionalism' för högerns intresse för tradition utan faktiskt innehåll. Han uttrycker besvikelse över bristen på en verklig 'kulturkonservativ blomstring'. Trots detta ser han positiva tecken i en yngre liberal generation av skribenter (ex. Max Hjälm, Henrik Dahlgård) som är tydligt informerade av kulturkunnande och ett litteraturintresse, vilket ger hopp om ett attitydsskifte mot kulturpopulismen.

Källinformation

AI-genererad 25 mars 2026 06:35
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1