Tillbaka till senaste
Finns det någon kulturhöger?
SvD Ledarredaktionen TV 10 feb. 2026 16:21

Finns det någon kulturhöger?

I detta avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras huruvida det finns en kulturhöger i Sverige, dess engagemang i kulturella traditioner och hur det påverkar kulturpolitiken. Gästerna, Victor Malm och Andreas Johansson-Heinö, debatterar högerns 'performativa traditionalism', vänsterns kulturella förankring, populismens rötter och effekterna av minskad statlig kulturbudget.

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Victor Malm (gäst), Andreas Johansson-Heinö (gäst)

Inledning och frågeställning

Andreas Eriksson inleder podden och presenterar dagens huvudfråga: hur mår den svenska kulturhögern och finns den överhuvudtaget? Han frågar även om borgerlighetens intresse för kultur påverkar den kulturpolitik som förs av regeringen.

Dagens gäster välkomnas

Programledaren välkomnar Victor Malm, kulturchef på Expressen, och Andreas Johansson-Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, till diskussionen.

Victor Malm om kulturhögerns frånvaro

Victor Malm menar att en svensk kulturhöger saknas och att borgerliga tänkare inte bottnar i sin egen kulturella tradition. Han exemplifierar med en stark borgerlig litteraturtradition som den skrivande högern verkar omedveten om. Detta ser han som paradoxalt och pinsamt med tanke på högerns tal om tradition.

Andreas Johansson-Heinö håller delvis med

Andreas Johansson-Heinö instämmer delvis i kritiken om ointresset men menar att det är tvärideologiskt. Han framhåller Timbros insatser för att återuppliva borgerliga författarskap, men konstaterar att intresset från den bredare offentligheten är begränsat.

Vänsterns kulturinfrastruktur

Victor Malm anser att vänstern har en bättre koll på sin kulturella tradition och en mer robust infrastruktur för dess bevarande. Han ger exempel på vänsterlutande förlag och menar att detta ger dem fler möjligheter att formulera sitt traditionsmedvetande offentligt.

Reinfeldt-effekten och kulturpopulism

Malm kopplar högerns ointresse till 'Reinfeldt-effekten' och en kulturpopulism som uppstod i mitten av 00-talet. Han beskriver det som en identitetspolitik för 'verklighetens folk', där traditionell elitistisk kultur avvisas till förmån för populärkultur.

Populismens historiska rötter

Johansson-Heinö fördjupar diskussionen om kulturpopulismens rötter, från 70-talets vänster till 00-talets höger. Han kritiserar synen att 'det folk vill se är bra', oavsett ideologisk sida, och efterlyser en kulturhöger som tar avstånd från detta.

Neoliberalism och radikal kulturkritik

Malm förklarar hur nyliberalismens kultursyn konvergerar med radikala kulturstudier som ser smak som makt. Han noterar paradoxen att vänstern kritiserade traditionella smak-hierarkier men ändå byggde upp institutioner som bevarade dem.

Kulturpolitiken idag: Kanon och mecenater

Johansson-Heinö drar paralleller till dagens kulturpolitik, där ett statligt kulturkanonprojekt samexisterar med en idé om mecenatskap och skattesänkningar för kultur. Han menar att spänningen mellan dessa olika viljor finns kvar.

Högerns performativa traditionalism

Malm kritiserar högerns 'performativa traditionalism' där man pratar om kulturarvet men inte fyller det med konkret, seriöst innehåll. Han menar att högern borde 'bebo' de historiska verken och visa deras relevans för dagens samhälle, men att detta saknas hos både politiker och opinionsbildare.

Svårt att hitta borgerliga kulturröster

Johansson-Heinö bekräftar att det är svårt att hitta borgerliga skribenter som uttrycker sig kulturellt. Han lyfter fram vänsterns institutionella övertag inom kultursfären, samt att den populistiska tidsåldern gör det svårt för alla att föra ett meningsfullt offentligt samtal.

Kritik mot kulturkanonens motivering

Johansson-Heinö kritiserar kulturkanonprojektet för dess instrumentella inramning, där det motiveras med 'sammanhållning' och 'integration' istället för kulturens egenvärde. Båda är eniga om att ett kulturland har en kanon för att den är bra i sig.

Kulturens roll i politiken

Johansson-Heinö efterlyser kulturella referenser i politiken som går bortom enkel bildningstest. Han menar att politiker behöver en kulturell förankring för att hantera dagens frågor om identitet, tradition och religion, då politiken inte längre enbart handlar om ekonomi.

Saknade politiska berättelser

Malm menar att en politik som bara är 'politik, politik' saknar djup samhällsanalys och de stora berättelser som kulturen kan erbjuda. Han ger exempel på samtida litteratur som politiker borde engagera sig i. Johansson-Heinö menar att politiker inte vågar referera till mindre kända verk av rädsla för att verka elitistiska.

Ny kulturpolitik med bristande vilja

Diskussionen kretsar kring om dagens kulturpolitik under nuvarande regering är ny. Malm erkänner en ny sorts kulturpolitik, men kritiserar fokuset på finansiering framför kulturens innehåll. Johansson-Heinö ser en ny vilja till förändring inom Moderaterna, men förväntar sig ingen dramatisk förändring på kort sikt.

Kulturdepartementets schizofrena intryck

Malm beskriver kulturdepartementets politik som 'schizofren', då den kombinerar strävan efter en kanon med att höja statusen för dataspel och gastronomi. Han menar att Moderaterna är obekväma med de Sverigedemokratiska influenserna kring nationell identitet och kultur. Johansson-Heinö håller med om bristen på ideologisk samverkan inom regeringen.

Nyliberalismens syn på kultur

Malm hävdar att den nyliberala inställningen till kultur som ren underhållning, snarare än en intellektuell tradition, är grundorsaken till bristande engagemang. Programledaren Andreas Eriksson försvarar den liberala synen att politik inte ska lägga sig i kultur, men Johansson-Heinö menar att denna inställning inte längre är gångbar.

Minskad statlig kulturbudget

Diskussion om att statens kulturbudget har minskat med 22%. Malm varnar för att detta leder till att kulturinstitutionerna försvagas och att Sverige förlorar internationellt inflytande. Han jämför med länder som Norge, vilka satsar på kultur för att stärka sin självbild och påverka omvärlden.

Privat finansiering och framtidshopp

Johansson-Heinö ser nedskärningarna som ett resultat av prioritering för försvaret, men hoppas på ökad privat finansiering. Han menar att näringslivet skulle kunna täcka det statliga bortfallet om de känner press, och Victor Malm håller med om att det är möjligt.

Performativ traditionalism och idealism

Malm uttrycker besvikelse över högerns 'performativa traditionalism', där tal om tradition inte fylls med innehåll. Han kallar sig idealist och tror på människans vilja att bilda sig. Johansson-Heinö instämmer i att det finns positiva tecken bland en yngre liberal generation som läser mer skönlitteratur, vilket ger hopp.

Avslutning

Andreas Eriksson tackar gästerna Victor Malm och Andreas Johansson-Heinö samt lyssnarna. Han informerar om ett prenumerationserbjudande för Svenska Dagbladet och uppmanar till att skicka in feedback och ämnesförslag till redaktionen.

Källinformation

AI-genererad 14 april 2026 19:05
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1