Förlorad kontroll var bra för boendet

Medverkande: Mattias Svensson (Programledare), Jan Jörnmark (Gäst)

Introduktion till bostadsmarknadsrapporten🕓00:00:00 - 00:00:55

Mattias Svensson välkomnar lyssnarna till podden "Ledarredaktionen" och gästen, ekonomihistorikern Jan Jörnmark. De ska diskutera Jörnmarks nya ESO-rapport om den svenska bostadsmarknaden under åren 1969-2024. Avsnittet kommer att fokusera på rapportens fynd om "två steg framåt" i bostadspolitiken.

Avreglering gav småhusmarknaden explosionsartad fart🕓00:00:55 - 00:03:02

Jan Jörnmark förklarar hur avregleringen av bostadsmarknaden 1968-69 ledde till en oväntat snabb tillväxt för småhusmarknaden. Detta drevs av höga marginalskatter och att låga statliga räntor var fullt avdragsgilla. En stor reserv av begagnade småhus kom ut på marknaden, vilket gjorde det ekonomiskt förmånligt att äga ett småhus.

Miljonprogrammet misslyckades, pensionspengar förlorades🕓00:03:02 - 00:07:37

Miljonprogrammets byggande av flerfamiljshus upphörde tidigt 70-tal på grund av bristande efterfrågan och dess ruinerande effekter på ekonomi och stadscentrum. Jörnmark kritiserar hur AP-fondernas medel användes för att finansiera dessa oönskade bostäder, vilket dränerade pensionssystemet. Han hävdar att det var den oplanerade småhusmarknaden, snarare än planering, som löste bostadsbristen – en politiskt känslig sanning.

Bostadsrätternas revolution och städernas förnyelse🕓00:07:37 - 00:12:29

Det andra steget framåt var bostadsrättsmarknadens oplanerade expansion på 90- och 00-talet. Bruksvärdessystemet pressade ner hyror i attraktiva centrala lägen, vilket skapade starka incitament för ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. Detta sanerade fastighetsbolagens ekonomi efter krisen, skapade stor förmögenhetsbildning för hushållen och bidrog till att revitalisera städerna från ett tidigare förfall.

Kritik mot marknadsutvecklingen bemöts analytiskt🕓00:12:29 - 00:18:34

Mattias Svensson tar upp kritiken mot bostadsmarknadens utveckling, såsom att hyresrätter försvunnit och att villaboendet ökat bilberoendet. Jörnmark medger att lågt prissatta hyresrätter har försvunnit och pendlingen ökat. Han betonar vikten av att analysera orsakerna till dessa effekter snarare än att moralisera, och föreslår konstruktiva lösningar som att lätta på plansystemet för enklare byggande.

Första bakslaget: Massiva subventioner och bruksvärdessystemet🕓00:18:34 - 00:19:16

Jörnmark identifierar det första "steget tillbaka" som de massiva subventionerna på 70-talet och det missriktade bruksvärdessystemet. Systemet var inte ursprungligen avsett att jämna ut hyrorna så radikalt. Detta skapade stora problem och kritiserades av ekonomer som Assar Lindbeck för att inte vara marknadskonformt.

Halvreformer och brister i plan- och hyressystem🕓00:19:16 - 00:23:05

På 90-talet togs subventionerna bort i en politisk enighet, men planen och hyressystemen förblev orörda, vilket skapade en "halvreform". Detta ledde till obalanser när ombildningarna och inflyttningen till städerna tog fart i slutet av 90- och början av 00-talet. Resultatet blev lappverk av regleringar snarare än systematiska lösningar, med dyrare husmarknad och ökad pendling som följd, men också att samhällen utanför tätorterna fick nytt liv.

Riksintressen – byråkratiskt hinder för stadsbyggande🕓00:23:05 - 00:30:04

Jörnmark förklarar riksintressenas historia, från att ha varit ett verktyg för att kontrollera småhusbyggandet till att idag täcka 90% av en normal svensk stad. Dessa normer, som tolkas nästan som lagar, har skapat en trög byråkrati på länsstyrelserna. Det gör det osäkert och dyrt att bygga där folk faktiskt vill bo, och ett exempel på detta är det stoppade byggprojektet vid Telefonplan.

Bostadsöverproduktion i glesbygd ledde till sociala problem🕓00:30:04 - 00:33:40

Sverige byggde för mycket bostäder i glesbygden fram till 1990 på grund av nationella kvoter, trots bristande efterfrågan. Detta resulterade i tomma lägenheter som senare användes för flyktingmottagande och social dumpning, vilket skapade stora problem för kommuner som Säffle. Jörnmark menar att delar av denna överflödiga infrastruktur behöver tas bort, och att privatisering inte löser problemet utan kan förvärra det med social dumpning.

Kreditavreglering förstärkte byggmisstag och kunskapsbrist🕓00:33:40 - 00:37:18

Kreditavregleringen 1985 i kombination med befintliga subventioner gjorde det enormt förmånligt att bygga, även i områden utan verklig efterfrågan, vilket förvärrade problemen. Den svenska bostadspolitiken har utmärkts av en ständig upprepning av misstag på grund av bristande kunskap om marknadens mekanismer. Jörnmark kritiserar politiken för att förlita sig på moralistiska perspektiv istället för analytisk förståelse.

Bostadsköerna – en illusion byggd på önsketänkande🕓00:37:18 - 00:42:56

De långa bostadsköerna, som de 20-åriga köerna i Stockholms innerstad, representerar en illusion av tillgänglighet snarare än verklig brist. Jörnmark förklarar att den "snorbilliga, konstlat billiga" lägenheten i innerstaden är en lotterivinst, medan dyrare alternativ finns tillgängliga. Han menar att politiken är byggd på illusioner och missförstånd om marknadens realiteter, vilket skapar en märklig och ständigt fascinerande bostadsmarknad.

Avslutning och uppmaning till lyssnare🕓00:42:56 - 00:44:47

Mattias Svensson tackar Jan Jörnmark för att ha belyst den komplexa och "märkliga" svenska bostadsmarknaden och skämtar om bostadskön för synpunkter. Han uppmanar lyssnarna att mejla till ledarsidan@svd.se och tipsar om att teckna en digital prenumeration på Svenska Dagbladet för att få tillgång till fler artiklar och poddar, inklusive de bakom betalvägg.