Fredagsintervjun: Därför upplever sig Ryssland vara i krig med oss

Medverkande: Jörgen Huitfeldt (moderator), Oskar Jonsson (gäst)

Ämnen

• Rysslands syn på krigföring och väst: Ryssland upplever sig vara i krig med väst på grund av västs
• Behovet av att förstå Ryssland: Det är viktigt att förstå Rysslands drivkrafter utan att sympatisera för att kunna hantera situationen. Den offentliga debatten tenderar dock att avfärda försök till förståelse som relativism.
• Rysslands version av kriget i Ukraina: Ryssland ser Ukraina som ett essentiellt säkerhetsintresse som hotar både regimens överlevnad och stormaktsstatus. Folkliga uppror i Ukraina tolkas som västliga kupper, så kallade färgrevolutioner.
• Färgrevolutioner som västlig krigföring: Ryssland betraktar färgrevolutionerna som en komplex uppsättning västliga åtgärder, inklusive informationskrigföring, underrättelseoperationer och diplomatiskt tryck, i syfte att destabilisera grannländer och Ryssland självt. Detta ses som ett hot mot den ryska ledningen.
• Västs liberal-ekonomiska politik som krigföring: Ryssland tolkar västs strävan efter ekonomiskt utbyte som en förtäckt politisk förvandlingsstrategi, ett medel för att få Ryssland att anta västliga värderingar. Detta uppfattas som en form av krigföring.
• Rysslands syn på NATO som hot: Ryssland ser NATO:s expansion nära sina gränser som ett hot, men inte primärt militärt. Det verkliga hotet upplevs ligga i västs icke-militära krigföring och förmåga att påverka befolkningar.
• Rysslands paradoxala syn på väst: Ryssland har en dubbel syn på väst, som å ena sidan är dekadent och svagt, men å andra sidan en potent och farlig 'kuppmakare'. Ryssland tror att väst inte kommer att orka i längden och att Ryssland är bättre på att acceptera smärta.
• Nyliga varningar om rysk eskalering: Västliga underrättelsetjänster varnar för ökade ryska hybridattacker och icke-militära operationer i Europa. Ryssland, som befinner sig i ett svårt läge i Ukraina, försöker återupprätta trovärdigheten i sina hot genom att öka dessa lågkonsekvensattacker.
• Artikel 5 och rädslan för direkt konfrontation: Det diskuteras om Ryssland skulle testa NATO:s artikel 5. Gästen menar att Ryssland inte skulle riskera en existentiell konflikt för små territoriella vinster, då sådana 'nålstryck' snarare skulle öka europeisk beslutsamhet och upprustning.
• Nuvarande läge i Ukraina-kriget: Fronten i Ukraina står nästan helt stilla, och Ryssland lider höga förluster med sämre rekryteringar. Rysslands bästa hopp är att bomba Ukraina till kapitulation under vintern, särskilt med tanke på Ukrainas brist på luftvärnsrobotar.
• Ukrainas försvarsvilja och västs stöd: Trots en svår vinter och ryska bombkampanjer är Ukrainas försvarsvilja otrolig. Väst kan stötta genom att leverera luftvärn och hjälpa Ukraina att slå mot ryska robotplattformar på ryskt territorium.
• Rysslands förmåga att tåla förluster: Ryssland kan tåla enorma förluster på hemmaplan på grund av avsaknaden av organiserad opposition, fängslade ledare och ekonomiska incitament för att strida, vilket gör det svårt att kanalisera missnöje.
• Rysslands mål med kriget: Militärt är minimimålet att ta hela Donetsk och Luhansk. Politiskt är målet fortfarande kontroll över hela Ukraina. Putin kan inte avsluta kriget utan en betydande vinst för att legitimera de enorma kostnaderna.
• Effekten av sanktioner på Ryssland: Sanktionerna har inte knäckt Rysslands ekonomi över en natt, men de har infogat betydande kostnader. Ekonomin är i recession i alla sektorer utom försvarsindustrin, och staten har svårt att låna pengar.
• Generalstabens roll och inflytande: Den ryska generalstaben är militärens elit, men dess politiska inflytande har minskat. Säkerhetstjänsterna, Putins nätverk från KGB/FSB, styr militärdoktrinerna och har prioriterat icke-militära hot, trots ökade militärbudgetar.
• Lärdomar från tidigare krig och förändrad krigföring: Gulfkriget var en 'game changer' som visade att västlig high tech slår sovjetisk massa. Ukraina-kriget visar en ny förändring med 'massa med precision' (billiga drönare) och distansbekämpning, som Ryssland nu försöker anpassa sig till.
• Försvar mot psykologisk manipulation och västerländskt inflytande: Ryssland försvarar sig genom att kontrollera sociala medier, censurera internet och sprida propaganda som framställer väst som dekadent, i syfte att skydda sig mot 'psykologisk manipulation' och 'urholkning av samhällsvärden'.
• Varför Ukraina-kriget inte följde 'kontaktlös' krigföring: Kriget inleddes som en underrättelsekupp med politiska mål som krävde en stor markinsats, trots militärteoretikernas fokus på kontaktlös krigföring. Bristen på mobilisering i början ledde till stora förluster.
• Rysslands historiska lärdomar och framtida fokus: Ryssland har historiskt sett industriell produktion och mobilisering som nyckeln till seger, inte snabb teknologi. Detta har fått vatten på sin kvarn i Ukraina, vilket försvarsministerns ekonomiska bakgrund återspeglar.
• Konsekvenser av att tysta förnuftiga röster: Ett citat från generalöverste Leonid Ivashov belyser faran med att tysta kritiker, vilket leder till dumhet, korruption och i slutändan förlust för landet.
• Framtidsutsikter och vad man ska hålla ögonen på: Ökade icke-militära attacker från Ryssland kommer sannolikt att göra Europa mer beslutsamt. Viktigt att följa demobiliseringsbeslutet efter kriget och hur Ryssland bygger upp sina förband och materiel.
• Västs policy i Ukraina-kriget: Västs policy har varit att undvika eskalation med Ryssland, tillfoga Ryssland en förlust och säkerställa Ukrainas överlevnad, snarare än att aktivt sträva efter en ukrainsk seger.

Positioner

• Oskar Jonsson (Ryssland upplever sig vara i krig med väst på grund av västs icke-militära krigföring.): Ryska ledningen ser västs strategier som 'icke-militär krigföring' och 'hjärntvättning' av befolkningar, med Ukraina som en skådeplats i en större konflikt med NATO. De tolkar västs liberal-ekonomiska politik som en förtäckt förvandlingsstrategi.
• Oskar Jonsson (Det är en plikt att förstå Rysslands drivkrafter utan att sympatisera.): Förståelse är nödvändig för att kunna hantera Rysslands agerande, och att inte skilja på förståelse och sympatisering är ett problem i den offentliga debatten.
• Oskar Jonsson (Ryssland ser Ukraina som ett essentiellt säkerhetsintresse.): Ukraina hotar både den ryska regimens överlevnad (genom folkliga uppror inspirerade av väst) och Rysslands stormaktsstatus (genom att vända sig mot Europa och därmed minska Rysslands inflytande och buffertstater).
• Oskar Jonsson (Ryssland ser 'färgrevolutioner' som västlig krigföring.): Dessa revolutioner uppfattas som komplexa åtgärder av informationskrigföring, underrättelseoperationer och diplomatiskt tryck, syftande till att destabilisera och få inflytande. De är ett hot mot den ryska ledningen.
• Oskar Jonsson (Ryssland har en paradoxal syn på väst.): Väst ses både som dekadent och svagt, men också som en mycket effektiv och farlig 'kuppmakare' som kan destabilisera Ryssland.
• Oskar Jonsson (Nyliga varningar om rysk eskalering handlar om icke-militära attacker.): Ryssland är i ett svårt läge i Ukraina och försöker återupprätta trovärdigheten i sina hot genom att öka lågkonsekvensattacker i Europa, snarare än att förbereda ett storskaligt militärt angrepp.
• Oskar Jonsson (Ryssland skulle sannolikt inte testa NATO:s artikel 5 med ett storskaligt militärt angrepp.): En sådan handling skulle innebära en nästan existentiell risk för Ryssland med liten potentiell vinst, och skulle snarare öka europeisk beslutsamhet och upprustning.
• Oskar Jonsson (Kriget i Ukraina står stilla på fronten, men Rysslands bombkampanj är ett allvarligt hot.): Ryssland lider höga förluster men hoppas bomba Ukraina till kapitulation under vintern, särskilt med tanke på Ukrainas brist på luftvärnsrobotar.
• Oskar Jonsson (Ryssland kan tåla stora förluster på hemmaplan.): Avsaknaden av organiserad opposition, fängslade ledare och ekonomiska incitament för att strida (höga löner och bonusar) gör att den ryska befolkningen har svårt att kanalisera missnöje.
• Oskar Jonsson (Rysslands politiska mål är fortfarande kontroll över hela Ukraina.): Putin kan inte avsluta kriget utan en betydande vinst för att legitimera de enorma kostnaderna, och ett minimimål är att ta hela Donetsk och Luhansk.
• Oskar Jonsson (Sanktionerna har inte knäckt Rysslands ekonomi men har infogat betydande kostnader.): Rysslands ekonomi är i recession i alla sektorer utom försvarsindustrin, och staten har svårt att låna pengar, vilket visar på sanktionernas verkan.
• Oskar Jonsson (Ryska generalstabens politiska inflytande har minskat.): Säkerhetstjänsterna, Putins nätverk från KGB/FSB, styr militärdoktrinerna och har prioriterat icke-militära hot, trots att militärbudgeten ökar.
• Oskar Jonsson (Ukraina-kriget visar en ny form av krigföring med 'massa med precision'.): Billiga drönare och distansbekämpning har blivit avgörande, en utveckling från Gulfkrigets 'precisionsrevolution' som Ryssland nu försöker anpassa sig till.
• Oskar Jonsson (Ryssland försvarar sig mot västligt inflytande genom informationskontroll.): Genom att kontrollera sociala medier, censurera internet och sprida propaganda om västs dekadens försöker Ryssland skydda sig mot 'psykologisk manipulation' och 'urholkning av samhällsvärden'.
• Oskar Jonsson (Västs policy i Ukraina-kriget har varit att undvika eskalation och säkerställa Ukrainas överlevnad, inte att uppnå en ukrainsk seger.): Beslut om militärt stöd har präglats av tvekan på grund av eskalationsrisker, och det har inte funnits en tydlig strategi för hur Ukraina ska vinna.

Slutsatser

• Ryssland uppfattar sig vara i ett 'icke-militärt krig' med väst, där västs liberala värderingar och inflytande ses som ett existentiellt hot mot den ryska ledningen.
• Trots enorma förluster och ekonomiska påfrestningar kan Ryssland fortsätta kriget i Ukraina på grund av avsaknaden av organiserad inhemsk opposition och förmågan att mobilisera resurser.
• Väst har en paradoxal hållning i konflikten, där man vill undvika eskalation och säkerställa Ukrainas överlevnad, men saknar en tydlig strategi för en ukrainsk seger.
• Kriget i Ukraina har förändrat krigföringens natur, där 'massa med precision' (billiga drönare och distansbekämpning) blivit avgörande, vilket Ryssland nu försöker anpassa sig till.