Gamers kan bli ny resurs i Sveriges försvar

Medverkande: Faruk Pita (Initiativtagare till projektet, professionell gamer), Carl-Oskar Bohlin (Minister för civilt försvar), En representant från Handelshögskolan (Gäst), Moderator (Moderator)

Ämnen

• Projektet "Gamers som samhällsresurs": En introduktion till ett projekt vid Handelshögskolan som undersöker hur gamers färdigheter kan användas vid kris och krig, särskilt för drönarflygning.
• Drönarteknikens betydelse och teknikskiftet: Diskussion om drönarnas snabbt ökande roll militärt och civilt, och hur denna utveckling förändrar befintliga doktriner och strategier.
• Handelshögskolans roll och innovationsförmåga: Hur Handelshögskolan agerar som en katalysator för innovation och samhällslösningar, samt dess förmåga att anpassa sig till snabba utvecklingscykler.
• Krock mellan gamerkultur och myndighetssverige: Utmaningar och möjligheter som uppstår när gamerkulturen ska integreras i traditionella myndighetsstrukturer, med fokus på konstruktiv friktion.
• Mål med projektet och gamers som samhällsresurs: Faruk Pitas vision om att gamers kan utgöra en bred samhällsresurs för olika typer av kriser, inte enbart militära, för att skapa robusthet i samhället.
• Sveriges beredskap och upphandlingsprocesser: En diskussion om Sveriges förmåga att anpassa sig till snabb teknikutveckling och behovet av att våga tänka utanför boxen i upphandlingar för att möta framtida hot.
• Drönarutveckling och Sveriges position: Utvecklingen av drönarteknik för olika ändamål och Sveriges tekniska eftersläpning, samt behovet av att reformera regelverk för att hinna ikapp.
• Drönarvärnet: Diskussion om förslaget om ett drönarvärn för att skydda luftrummet mot lågkvalificerade hot, där gamers ses som en central del i mobiliseringen.

Positioner

• Faruk Pita (Gamers är en viktig samhällsresurs för kris och krig.): Gamers har färdigheter som hand-öga-koordination och snabba beslut som är värdefulla för drönarflygning i både civila och militära sammanhang, inklusive naturkatastrofer, missing people, pandemier och militärt försvar. Han menar att det finns en stor grupp människor som kan bidra till samhället och skapa robusthet.
• Faruk Pita (Sverige är inte tillräckligt rustat för den snabba teknikutvecklingen.): Sverige är långt ifrån där det borde vara när det gäller att utnyttja människors resurser och anpassa sig till snabba utvecklingscykler för teknik som drönare. Han uppmanar till att våga titta utanför boxen, satsa på studier, lita på akademiska resultat och samarbeta med startups.
• Faruk Pita (Sverige ligger efter tekniskt gällande drönare.): Rent tekniskt är Sverige efter i drönarutvecklingen och behöver våga dra ut svängarna i dessa frågor och satsa mer för att hinna ikapp.
• Faruk Pita (Ett drönarvärn är klockrent och nödvändigt för försvar.): Ett drönarvärn, med 100 000 gamers som kan flyga drönare, skulle kunna skydda luftrummet i försvarssyfte mot inkommande hot.
• Carl-Oskar Bohlin (Gamers är en värdefull resurs för Sveriges försvar.): Gamers har en förfinad hand-öga-koordination som kan skapa faktisk försvarsförmåga i både civila och militära försvaret, och hjälpa till att skydda Sverige mot lufthot. Han ser stor potential i att tillgängliggöra denna förmåga.
• Carl-Oskar Bohlin (Drönare bör användas överallt där de potentierar förmågan.): Drönare har en enorm utvecklingspotential och kan användas inom polis, räddningstjänst och många andra områden för att stärka samhällets förmåga. Detta kräver dock reformer av tidsenliga regelverk.
• Carl-Oskar Bohlin (Ökad inhemsk produktion av drönare är viktig.): Det är viktigt att stötta den egna produktionsbasen för drönare i Europa och Sverige för att ha rådighet över förmågan, med tanke på den kinesiska dominansen på den civila marknaden.
• Carl-Oskar Bohlin (Drönarvärnet ska komplettera det militära luftvärnet.): Drönarvärnet ska skydda breda delar av samhället mot lågkvalificerade lufthot som kan orsaka stor skada och oreda.
• En representant från Handelshögskolan (Handelshögskolan vill stötta studenters innovativa idéer som gynnar samhället.): Handelshögskolan vill hjälpa studenter som Faruk Pita att utveckla idéer som kan komma hela samhället till gagn. De jobbar nära Försvarsmakten och andra myndigheter inom Center for Security and Resilience.
• En representant från Handelshögskolan (Handelshögskolan fungerar som en katalysator för innovation.): Som en liten institution med snabba beslutsprocesser och ett "House of Innovation" kan de bidra till att lösa samhällsproblem och uppmuntra studenter att engagera sig i samhällsutmaningar.
• En representant från Handelshögskolan (Sverige börjar bli snabbare på att anpassa sig till nya hot.): Även om Sverige inte var snabbt för några år sedan, då försvarsmakten var byggd för något annat, ser man nu initiativ i alla vapengrenar och från reservofficerare, vilket ger hopp.
• En representant från Handelshögskolan (Friktion mellan gamerkultur och myndigheter kan vara konstruktiv.): Krockar och skav kan vara till godo om friktionen är konstruktiv, vilket kan leda till positiva resultat när myndighetssverige och gamingkulturen möts.

Slutsatser

• Gamers besitter värdefulla färdigheter som hand-öga-koordination och snabb beslutsförmåga, vilka kan utnyttjas som en samhällsresurs för att hantera kriser och krig, särskilt inom drönarflygning.
• Sverige behöver anpassa sina upphandlingsprocesser och regelverk för att möta den snabba teknikutvecklingen inom drönarområdet och våga tänka innovativt för att stärka totalförsvaret.
• Ett drönarvärn, som involverar gamers i försvaret av luftrummet mot lågkvalificerade hot, ses som ett viktigt komplement till det militära luftvärnet.
• Det finns en potential för konstruktiv friktion mellan gamerkulturen och myndighetssverige, där gamers revanschlusta att bidra kan möta samhällets behov av robusthet.