Programmet granskar den gröna omställningen och hävdar att den alltmer liknar ett bedrägeri, med fokus på den svenska batterifabriken Northvolt som utreds för ekobrott. Det kritiserar hur politiska ambitioner och bidragsmiljarder skapar en 'grön fantasiekonomi' med orealistiska projekt, där mediebevakningen ofta är okritisk och problem döljs.
Medverkande: Henrik Jönsson (Samhällsdebattör), Harald Mix (Intervjuad), Bankir (Intervjuad), Peter Karlsson (Intervjuad), Norrbottens landshövdning (Intervjuad), Anna Hallberg (Intervjuad), Sylvi Listhaug (Intervjuad)
Den gröna omställningen som bedrägeri och Northvolt-utredningen
Programmet inleds med att beskriva den gröna omställningen som ett potentiellt bedrägeri. Ekobrottsmyndigheten utreder Northvolts styrelse för bokföringsbrott och skattebedrägeri, med misstankar om svindleri och dolda kompisnätverk bakom bidragsrullningen. Det konstateras att gröna högrisksatsningar faller över hela Europa, samtidigt som bidragsmiljarderna fortsätter att flöda.
Uppmaning till stöd och turnéinformation
Berättaren poängterar att hans videoproduktion är beroende av frivilligt stöd. Ett tack riktas till dem som bidrar, vilket möjliggör fortsatt exponering av 'grön korruption'. Information ges om turnén '100% live on the road' med Aron Flam och Jan Manuel, som besöker tio orter i Sverige.
Historisk jämförelse med Kinas stora språng och EU:s gröna given
Kinas 'Stora språng' beskrivs som en kommunistisk kampanj för snabb industriell omställning som ledde till ekonomisk förstörelse och svält. En parallell dras till EU:s beslut 2019 om en snabb grön omställning, med målet att bli världens första klimatneutrala kontinent. EU:s satsning på över 10 biljoner kronor på gröna omställningsprojekt nämns.
Northvolt: Löften, hyllningar och ifrågasatta metoder
Den svenska satsningen Northvolt attraherade stora summor med löften om gröna, europeiska batterier och byggandet av en stor batterifabrik i Skellefteå. Gröna politiker och medier hyllade satsningen, medan kritiker hånades. Programmet hävdar att det skapade en kapitalrullning utan motstycke, ofta genom att undvika kritisk granskning och runda regelverk.
Oregelbundenheter och Northvolts kollaps
Det uppges att AP-fonderna ändrade regler för att kunna investera i det onoterade Northvolt. Trots att bolaget saknade råvaror, tillverkningskompetens och missade produktionsmål, strömmade pengar in. Northvolt brände miljarder per månad och uppdragsgivare drog tillbaka beställningar, vilket ledde till en konkurs som beskrivs som den största sedan Kreugerkraschen 1932, utan att ha levererat ett enda helsvenskt batteri. Ekobrottsmyndigheten utreder detta som ett potentiellt bedrägeri.
Northvolts kommunikationsstrategi och mörkande
Journalisten Gunnar Lindstedts bok 'Northvolt-fallet' beskrivs, vilken hävdar att Northvolts konkurs var en systemisk konsekvens av Europas orealistiska omställningspolitik. Styrelsen anklagas för att ha eldat på investeringshysterin genom att mörka bolagets verkliga situation, bland annat för banker. Harald Mix påstod i Sveriges Radio att produktion i stor skala bedrevs, men en rapport till länsstyrelsen indikerade endast testkörning. Ekonomiska problem och kvalitetsproblem uppges också ha mörkats medvetet, och det framkom senare att svensk batteritillverkning aldrig existerat som utlovat.
Politisk och medial hantering av Northvolt-haveriet
Vänstern och traditionella medier anklagas för att lägga skulden för Northvolts haveri på högerregeringen, som inte gav tillräckligt med skattemedel. Sveriges Television kritiseras för att ha gjort reklam för Peter Karlssons bok och framställt honom som en hjälte, samtidigt som haveriet beskrevs som ett resultat av olycklig timing och fega högerpolitiker. SVT:s okritiska kampanjjournalistik för den gröna omställningen ifrågasätts, med exempel på att satsningar liknades vid en 'Guldrusch' och att 'det omöjliga gått'.
Fler exempel på havererande gröna projekt
Europas klimatmål har skapat ett 'bidragsentreprenörskap' med riskabla affärsmodeller och oprövad teknologi. Exempel ges på andra havererande projekt: norska batteriprojektet Morrow Batteries som gick i konkurs; svenska Liquid Wind som utvecklade metanol men gick i konkurs efter att ha fått statligt stöd; Carbon Capture-bolaget Stockholm Exergi som fick rekordstort statligt stöd för koldioxidinfångning, men där effekten ifrågasatts av forskare och kundstöd upphört; samt svenska bussbolaget Power Cell med vätgasdrivna bränsleceller, som anklagas för att vara en bluff med överdrivna livslängdssiffror. Varningssignaler inom dessa bolag uppges ha tryckts undan.
Slutsats: Faran med den gröna kommandoekonomin
Det understryks att problemet inte är gröna projekt i sig, utan föreställningen att politiker kan tvinga fram framgångsrika företag med skattemedel. Detta jämförs återigen med Kinas 'Stora språng', som misslyckades katastrofalt. Det hävdas att kommandoekonomi skapar obalanserade marknader och fördröjer utvecklingen av verklig teknologi. Europa behöver bli ledande på ny teknologi, men kan inte nå målet genom att byråkrater förslösar resurser på orealistiska gröna drömmar.
Vidare rekommendationer och uppmaning till engagemang
Programmet rekommenderar att titta på 'Replik' på 100.se för mer information om den gröna kommandoekonomin. Tittarna uppmanas att dela videon, stödja arbetet via olika betalningsalternativ och dela åsikter i kommentarsfältet. Berättaren identifierar sig som Henrik Jönsson och avslutar med att den gröna fantasiekonomin är destruktiv för samhälle och klimat.
Källinformation
- Utgivare:
- YouTube
AI-genererad 16 maj 2026 08:05
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.3