Har Nato ens några muskler utan USA, Magnus Petersson?

Medverkande: Ivar Arpi (Programledare), Magnus Petersson (Gäst, professor i internationella relationer, NATOforskare)

Introduktion och information om poddens nya plattform🕓00:00:00 - 00:01:50

Ivar Arpi presenterar att hans poddar, "Rak höger med Ivar Arpi" och "Under all kritik", nu ingår i Kvartal. Han förklarar hur befintliga prenumeranter kan få tillgång till innehållet och erbjuder en gratis provmånad för nya lyssnare. Satsningen innebär mer innehåll inklusive video och texter för betalande prenumeranter.

Reklam för spelbolag🕓00:01:50 - 00:02:08

Ett kort reklaminbrott görs för spelbolaget BetM. Reklamen informerar om möjligheten att uppleva spänning från Las Vegas i mobilen, med roulettbord och exklusiva slots. Åldersgräns på 18 år och regler och villkor gäller.

Programintroduktion: Säkerhet i Norden och Arktis🕓00:02:08 - 00:04:08

Programledaren introducerar dagens gäst, Magnus Petersson, professor i internationella relationer och NATOforskare. Diskussionen kommer att fokusera på hur kriget i Ukraina, Sveriges NATO-inträde och stormaktskonkurrens har gjort säkerhetskartan i Norden och Arktis konkret och obekväm. Ämnen som Norden som militärt område, Arktis betydelse, Grönlands roll, USA som garant, Rysslands svaghet och Europas självständiga säkerhetsansvar presenteras.

Arktis säkerhetsläge efter Ukrainakriget🕓00:04:08 - 00:06:21

Samtalet inleds med en diskussion om en artikel med titeln "Cold Winds in the North" och hur Rysslands krig i Ukraina påverkat säkerheten i Arktis. Det konstateras att det ofta talas om kris i Arktis, men programmet syftar till att identifiera de faktiska förändringarna sedan den fullskaliga invasionen 2022. Frågan ställs om vad som verkligen har hänt med säkerhetssituationen i regionen.

NATO:s förstärkning i Nordkalotten och Rysslands perspektiv🕓00:06:21 - 00:07:56

Sveriges och Finlands NATO-medlemskap har ökat alliansens närvaro i Nord- och Arktisområdet. Detta möjliggör ett gemensamt försvar på Nordkalotten på ett sätt som inte var möjligt tidigare, inklusive integration av armé-, flyg- och sjöstridskrafter. Det uppges att Ryssland förmodligen ser detta som ett ökat hot mot dess viktigaste militära resurs: de strategiska ubåtarna i Murmanskområdet.

Grönland: Från symbolpolitik till strategiska och ekonomiska intressen🕓00:07:56 - 00:12:29

Diskussionen övergår till Grönlands ökade strategiska intresse. Smältande is och möjligheten till nya sjötransporter samt exploatering av sällsynta jordartsmetaller på Grönland nämns som drivkrafter. Donald Trumps intresse för att köpa Grönland kopplas till att han såg ekonomiska vinster i en uppvärmning som skulle göra dessa resurser tillgängliga.

USA:s historiska och förnyade engagemang i Grönland och Island🕓00:12:29 - 00:15:48

USA:s strategiska intresse för Grönland har varit konstant sedan efterkrigstiden, framförallt under Kalla kriget för att upptäcka sovjetiska angrepp. Ett avtal med Danmark från 1951 möjliggjorde amerikansk militär närvaro. Intresset har nu förnyats, med exempel som återaktiveringen och moderniseringen av flygbasen Keflavik på Island efter att den avvecklades 2006.

Sveriges och Finlands NATO-inträde: Effektivare alliansförsvar🕓00:15:48 - 00:18:32

En central punkt är hur Sveriges och Finlands medlemskap i NATO påverkar alliansens förmåga. Kritik om att det skulle öka säkerhetshoten avfärdas. Medlemskapet har ökat tilliten och möjliggjort en mer effektiv operativ planering, exempelvis en väst-östlig förstärkning av Finland av norska och svenska arméer, vilket är mer effektivt än tidigare syd-nordliga strategier. Utvecklingen uppges vara på gång, även om mycket fortfarande pratas om.

USA:s kritik mot Europa och förtroendekris inom NATO🕓00:18:32 - 00:22:13

Den amerikanska administrationens kritik mot europeiska länders försvarsbidrag har en lång historia, men den nuvarande retoriken och 'Twitterdiplomatin' är ny och mer högljudd. Det påpekas att det inte bara är militära bidrag som är problematiska, utan även att det politiska och ekonomiska förtroendet mellan USA och Europa rivs ner. Detta anses vara värre än tidigare spänningar, som inför Irakkriget 2003.

Europeisk solidaritet och amerikansk irritation kring Grönland🕓00:22:13 - 00:25:58

Händelsen där europeiska NATO-länder skickade observatörer till Grönland i respons på Trumps intresse och hans efterföljande hot om strafftullar analyseras. De amerikanska reaktionerna beskrivs som svårförståeliga, då de europeiska ländernas agerande uppges ha varit en signal om att man tar säkerheten i Arktis på allvar som allierade. Europeiska bedömare såg det som solidaritet, medan USA tolkade det som obstruktion.

En brytningstid: Mellanstora länders oberoende och den starkes rätt🕓00:25:58 - 00:31:16

Diskussionen belyser USA:s tendens att fokusera på sina egna intressen, vilket påminner om Monroe-doktrinen och kanonbåtsdiplomati. Kanadas premiärminister Mark Carneys uttalande om en världsordning i 'brytningstid' framhålls, där medelstora och små länder inte är maktlösa om de samarbetar. Farhågan är att om stormakterna agerar som imperier kommer 'den starkes rätt' att råda, vilket alltid missgynnar mindre stater.

Europas eget säkerhetsansvar och Rysslands svaghet🕓00:31:16 - 00:35:50

Det framhålls att Europa måste ta ansvar för sin egen säkerhet, oavsett USA:s agerande, och bygga upp egna försvar och strategiska resurser. Ryssland beskrivs som konventionellt svagare än Sovjetunionen, med en ekonomi jämförbar med Italiens och utan allierade. Östersjön är nu ett NATO-innanhav, vilket ger europeiska länder större möjligheter att agera tillsammans.

Svaghet som drivkraft för förändring i den multipolära världen🕓00:35:50 - 00:38:36

Frågan ställs om Rysslands svaghet är farligare än dess styrka, då en svag stormakt kan driva på förändringar som drabbar andra. USA:s relativa styrka har minskat sedan andra världskriget, från att ha 50% av världens BNP. Världen beskrivs som multipolär, eller möjligen på väg mot en bipolär ordning där Kina är det enda meningsfulla hotet mot USA.

Europas försenade upprustning efter rysk aggression🕓00:38:36 - 00:41:16

Europas reaktion på rysk aggression beskrivs som försenad; Georgienkriget 2008 passerade utan större åtgärder. Annekteringen av Krim 2014 ledde till verkliga reaktioner i Sverige och Norge, med höjda försvarsanslag och återuppbyggnad av territorialförsvar. Trots beslut om att fördubbla armén i Sverige, tar det lång tid att återuppbygga försvaret från en låg nivå.

Sveriges försvarsutmaningar: Brist på enheter och faran med logistikhubbar🕓00:41:16 - 00:44:21

Sverige är tekniskt avancerat men lider av brist på militära enheter och reserver, särskilt luftvärn, vilket tvingar fram svåra prioriteringar i skarpa lägen. En oro uttrycks för att nordiska länder positionerar sig som enbart 'logistikhubbar' för förstärkningar från väst. Detta anses farligt eftersom ett sådant försvar blir sårbart om förstärkningarna uteblir, och förmågan till självständigt strid är begränsad.

Behov av ökad armévolym och europeiskt försvarssamarbete🕓00:44:21 - 00:49:56

En jämförelse med Finlands omfattande territorialförsvar belyser Sveriges behov av en större armé och fler värnpliktiga. Den globala försvarsmarknaden är präglad av knapphet, och det finns en rädsla för att inte kunna lita på amerikanska vapensystem och uppdateringar. Detta förstärker behovet av att europeiska länder samarbetar för att utveckla gemensamma vapensystem och öka effektiviteten, istället för att varje land köper många olika varianter.

Avslutning och ytterligare information🕓00:49:56 - 00:51:30

Programledaren Ivar Arpi tackar gästen Magnus Petersson för samtalet. Han uppmanar lyssnare att bli prenumeranter på Kvartal för att få tillgång till resten av avsnittet och annat innehåll. Programmet avslutas med en reklam för Lendo, som erbjuder tjänster för att samla lån.