Har politikerna abdikerat för juristerna, eller har Sverige fått en nödvändig maktdelning?

Sverige har kallats ett konstitutionellt u-land. Men i dag sätter domstolarna allt tydligare gränser för politiken. Sverige har historiskt beskrivits som ett konstitutionellt u-land, med en politisk maktutövning som saknat tydliga gränser, osjälvständiga domstolar och svagt skydd för individens fri- och rättigheter. Men i dag begränsas det politiska manöverutrymmet av EU-rätten och Europakonventionen. Konflikter mellan regler på olika nivåer avgörs i praktiken av domstolar. Vår egen grundlag börjar få liv. På senare år har svenska domstolar avgjort kontroversiella frågor om bland annat kvotering och fackliga blockader. Och när Högsta domstolen i några uppmärksammade avgöranden polemiserat med lagstiftaren i fråga om narkotikabrott och livstidsstraff har debatten inte låtit vänta på sig. 20 år efter det svenska EU-inträdet finns skäl att diskutera framtidens rollfördelning mellan juridik och politik. Har vi fått den maktdelning som bör känneteckna en modern rättsstat? Eller tar sig landets domare för stora friheter? Lunchen blir startskottet för en seminarieserie om konstitutionella frågor som kommer att genomföras under hösten 2016 och våren 2017. Samtalar gör: Fredrik Wersäll, president i Svea hovrätt Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet Caroline Szyber, riksdagsledamot (kd) och ordförande i civilutskottet Modererar gör Gunnar Strömmer, advokat på Gernandt & Danielsson och grundare av Centrum för rättvisa.