Lör 20 jun 2026

Medverkande: Erik J. Olsson (intervjuad, författare), Katarina Grönqvist Olsson (intervjuad, författare), Richard Sörman (programledare)

Introduktion till boken 'Det nya matriarkatet'🕓00:00:36 - 00:01:22

Programmet inleds med en presentation av Erik J. Olsson och Katarina Grönqvist Olsson, som har släppt en ny bok med titeln 'Det nya matriarkatet'. Boken beskrivs som en kartläggning av feminiseringen inom den svenska staten, och den följer upp deras tidigare verk 'Den mjuka staten'.

Utvidgad kartläggning av statens feminisering🕓00:01:22 - 00:03:31

Den nya boken fördjupar analysen av staten genom att inkludera en kartläggning av alla länsstyrelser, departement och myndigheter. Det framkommer att empirin är betydligt större än i den förra boken, och den kompletteras med teori om empati samt olikheter i synen på rättvisa och etik mellan könen.

Problem med kvinnligt styre🕓00:03:31 - 00:04:30

Det diskuteras att det, i motsats till den gängse uppfattningen om att kvinnligt styre är neutralt och bra, kan finnas problem med en sådan dominans. Exempel nämns gällande totalförsvaret och polisen, där en hög kvinnlig representation sägs leda till annorlunda utfall och potentiella problem.

Statens paradoxala jämställdhetspolitik och kvinnlig dominans🕓00:04:30 - 00:07:00

Svensk jämställdhetspolitik strävar efter lika friheter och möjligheter oberoende av kön, men programmet belyser en paradox. Enligt presenterad statistik är 55 % av alla större myndigheter kvinnodominerade (över 60 % kvinnor), medan endast 7 % är mansdominerade. Bland myndigheter med mer än 50 % kvinnor är siffran hela 80 %.

Exempel på kvinnodominerade myndigheter och departement🕓00:07:00 - 00:11:40

Specifika exempel på kvinnodominerade myndigheter och departement lyfts fram, såsom Samskolstyrelsen (89 % kvinnor), Jämställdhetsmyndigheten (85 % kvinnor) och Diskrimineringsombudsmannen (79 % kvinnor). Även Kultur-, Social- och Utbildningsdepartementen visar en hög andel kvinnor. Detta förklaras delvis med kvinnors intresse för dessa områden.

Bristande medvetenhet om kvinnlig dominans som problem🕓00:11:40 - 00:17:23

Det uppges att kvinnlig dominans inom myndigheter och departement inte uppfattas som ett problem av ansvariga, trots att man är medveten om ojämställdheten. Instruktioner om att öka andelen kvinnor ges till mansdominerade myndigheter, men det saknas motsvarande direktiv för kvinnodominerade. Detta indikerar att jämställdhetsprincipen endast tillämpas när män uppfattas ha en fördel, och att kvinnors intressen prioriteras inom den feministiska omsorgen.

Könsskillnader i intressen, personlighet och etik🕓00:17:23 - 00:23:40

Programmet diskuterar grundläggande könsskillnader som påverkar statens feminisering. Män sägs vara mer intresserade av saker och teknik, medan kvinnor intresserar sig mer för människor och omsorg. Personlighetsmässigt tenderar kvinnor att vara vänligare och mer neurotiska. En viktig del är könsskillnader i etisk inriktning: kvinnor fokuserar på omsorgsetik och social harmoni, medan män värderar rättvisetiken med universella lagar och meritokrati.

Konsekvenser av omsorgsetiken i offentlig förvaltning🕓00:23:40 - 00:32:46

Omsorgsetikens dominans i myndigheter leder till att lika representation blir mindre viktigt, särskilt om män ses som privilegierade. Intersektionalitet används för att strukturera omsorgsetiken inom juridiken, vilket kan leda till godtycklighet. Kritiken mot den tidigare boken, 'Den mjuka staten', avfärdade den ibland som 'misogyn' och 'omoralisk', vilket exemplifierar hur det kvinnliga nu blivit norm för det mänskliga och manliga attribut betraktas som 'toxiska'.

Kvinnlig dominans som säkerhetsrisk och effekter på polisen🕓00:32:46 - 00:41:20

En riksrevisionsrapport indikerar att kvinnlig dominans kan utgöra en säkerhetsrisk, till exempel genom att kvinnliga chefer undviker svåra frågor till medarbetare, och fall av kvinnliga kriminalvårdare som förälskar sig i brottslingar. Fallet med skolskjutningen i Örebro diskuteras som ett exempel på hur polisens agerande, präglat av affektiv empati och en sänkt ribba för personligt risktagande, avvek från officiell strategi. Männen gick in men fullföljde inte uppdraget, medan kvinnorna stannade utanför.

Omsorgsvänstern, skolan och behovet av omprövning🕓00:41:20 - 00:58:16

Begreppet 'omsorgsvänster' introduceras för att beskriva den politik som präglas av ett kvinnligt tänkande, fokuserat på omsorg om förfördelade grupper. Detta förklarar varför kvinnor röstar vänster och män höger. Skolan pekas ut som en avgörande arena där den kvinnliga kulturen präglar läroplaner och betygssystem, till nackdel för pojkar. En omprövning av skolan, jämställdhetsmyndigheten och rättsväsendet förespråkas, med ett ökat fokus på meritokrati, kognitionsvetenskap och biologiska perspektiv för att uppnå sann jämställdhet och funktionalitet.

Sverige som matriarkat och västvärldens utveckling🕓00:58:16 - 01:19:48

Det hävdas att Sverige har ett institutionellt matriarkat, och att historiska matriarkala samhällen oftast inte klarade sig mot aggressiva grannar eller i resursrika miljöer. Sverige ses som extremt i sin feminina kultur, vilket gör landet till ett fallstudie för vad som kan komma att hända i västvärlden. Programmet avslutas med en uppmaning att bredda kunskapen om könsfrågor, inkludera biologiska perspektiv och undvika den normativitet som präglat genusvetenskapen. Utmaningar för förändring, inklusive motstånd från en stark 'självbild' som det goda, förutses.