Historical Currents in Psychedelics | J. Christian Greer & Mike Jay | Academic to Academic

Medverkande: J. Christian Greer (expert), Mike Jay (expert)

Introduktion till Academic to Academic🕓00:00:01 - 00:00:20

Programmet inleds med en välkomsthälsning och beskrivning av formatet 'Academic to Academic', som fokuserar på tankeväckande samtal mellan forskare utan rubriker eller ljudklipp. Det är ett utbyte av idéer mellan två experter.

Personliga ingångar till psykedeliska studier🕓00:00:20 - 00:02:58

En av deltagarna uttrycker glädje över att få samtala med den andre, vars bok han har läst länge. Det diskuteras hur de båda hamnade i den lite udda disciplinen psykedelika och hur det har format deras akademiska karriärer. Det framkommer att syftet inte var att bli 'knarkkillen', utan att förstå förändrade medvetandetillstånd som en del av en större mänsklig berättelse genom flera discipliner.

Psykedelika som lins och forskningsvägen🕓00:02:58 - 00:06:19

Det hävdas att studiet av droger kan användas som en lins för att undersöka en mängd olika områden, inklusive neurovetenskap, antropologi och konst. En av experterna berättar om sin väg in i ämnet på 90-talet, driven av ett intresse för upplevelsen snarare än 'drogproblemet'. Tillgången till material från Welcome Library of the History of Medicine och internet lyfts fram som avgörande för att utforska ett då outforskat fält.

Bortom 60-talets narrativa: 70- och 80-talens betydelse🕓00:06:19 - 00:09:42

Deltagarna diskuterar hur historieskrivningen ofta missar utvecklingen av psykedelisk kultur efter 60-talet. Det framhålls att 70- och 80-talen var viktiga perioder för diversifiering och expansion av nätverk och ideal. Många av dagens subkulturer, som festivalkultur och rave-scenen, har sina rötter i grupper från 80-talet, snarare än enbart hippierörelsen.

Historiska luckor och omprövning av🕓00:09:42 - 00:14:08

Vikten av att avlära sig den vanliga berättelsen om psykedelika och återupptäcka förlorade röster betonas. Begreppet 'motkultur' kritiseras för att vara reduktionistiskt och dölja att även teknologer, ekologer och till och med militära projekt var intresserade av medvetandets expansion. Det påpekas att det finns en rik historia av vetenskaplig utforskning av förändrade tillstånd långt före 60-talet.

Undvika presentism och bredda perspektiven🕓00:14:08 - 00:19:50

Det lyfts fram att det är viktigt att inte projicera nutidens föreställningar om psykedelika bakåt i historien, exempelvis genom att anta att alla transformativa upplevelser måste ha orsakats av psykedelika. En mer empirisk metod förespråkas, där varje kultur och tidsperiod studeras utifrån sina egna termer och uppfattningar. Forskningens äventyr ligger i att släppa invanda teorier och öppna upp för nya horisonter, till exempel genom att utforska psykoaktiva ämnens historia i olika globala regioner.

Termen 'psykedelika' och dess implicita antaganden🕓00:19:50 - 00:21:49

Begreppet 'psykedelika' kritiseras för att platta ut komplexiteten och smuggla in en västerländsk, individualiserad syn på jaget och medvetandeutvidgning. Det menas att termen bär med sig antaganden som inte stämmer överens med exempelvis inhemska former av subjektivitet. För att omdefiniera psykedelika föreslås en fördjupning i de specifika diskurser som omger ämnet i olika kulturer.

Farmakologisk kalvinism kontra enteogen syn🕓00:21:49 - 00:23:58

Två dikotomiska synsätt på psykedelikas historia presenteras: farmakologisk kalvinism, som menar att droger inte kan framkalla mystiska uppenbarelser, och den enteogena skolan, som ser psykedelika som drivkraften bakom mänsklighetens utveckling. Båda dessa perspektiv ses som reduktionistiska och artefakter av drogkriget. En empirisk metod förespråkas istället, utgående från bevis snarare än förutfattade definitioner.

Det heliga och profana i drogdiskursen🕓00:23:58 - 00:27:05

Det diskuteras hur begreppen 'drog' och 'psykedelika' speglar en kvarvarande religiös ram av heligt och profant. Det kritiseras att kategorin 'psykedelika' kan ha en chauvinistisk uppfattning, där substanser som tas av vita människor ses som viktiga och andliga, medan andra droger avfärdas. Exemplet med PCP illustrerar hur en substans kategorisering kan ändras över tid utifrån sociala och kulturella narrativ.

1800-talets estetiska utforskning och framtida forskning🕓00:27:05 - 00:29:35

Programmet avslutas med en diskussion om 1800-talets vetenskapsmäns estetiska intresse för psykoaktiva ämnen, med fokus på färg och intensitet snarare än enbart det heliga. Denna historiska tråd, som återfinns även i Huxleys tidiga verk, lyfts fram som ett outforskat område. De medverkande uttrycker uppskattning för samtalet och den holistiska idén som tagit form.