Höghastighetsjärnväg – tillväxtmotor eller Göta kanal 2?

I höst beslutar riksdagen om de kommande 12 årens infrastruktur. Den mest omdiskuterade frågan är om Sverige ska bygga höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Alltfler röster höjs nu för att projektet blir för dyrt, olönsamt och riskerar att tränga ut andra investeringar i väg och järnväg. I Almedalen 2014 offentliggjorde dåvarande alliansregeringen att den avsåg att bygga höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet, som skulle kosta 140 miljarder kronor, fick stöd också av oppositionen och frågan verkade därför vara mer eller mindre avgjord, trots att inget formellt beslut hade fattats. Förespråkarna har argumenterat för betydande miljövinster när fler transporter kan ske med tåg, ökat bostadsbyggande kan realiseras och en avlastning av det befintliga nätet kan göras. Efter att Trafikverket i december 2015 offentliggjorde att kostnaderna snarare skulle bli 260 miljarder kronor (senare reviderat ner till 230) höjdes dock allt fler kritiska röster mot det lämpliga i att genomföra projektet. Aktörer såsom Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och SNS Konjunkturråd ifrågasatte bland annat lönsamheten i projektet, miljönyttan av ny järnväg och det kloka i att under lång tid bygga fast sig i dagens teknik. Inför höstens fortsatta debatt om höghastighetsbanorna bjuder Timbro in till seminarium om höghastighetsjärnvägar. Dr Richard Wellings på Institute of Economic Affairs i London presenterar Storbritanniens erfarenheter från tidigare byggande av höghastighetsjärnväg och hur diskussionen ser ut inför den planerade utbyggnaden. Kommenterar gör Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet; PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri och Björn Hasselgren, infrastrukturforskare och senior fellow på Timbro. Samtalet hålls på engelska och leds av vår chefekonom Jesper Ahlgren.