How has OECD thinking on labour markets and collective bargaining changed over time?

Medverkande: Elinor Odeberg (Moderator), Sandrine Cazes (Presentatör, senior ekonom, panelist), Alexander Hijzen (Presentatör, senior ekonom, panelist), Adnan Habibija (Debattör, Senior Economic Policy Advisor), Roger Mörtvik (Debattör, Konsult, tidigare statssekreterare), Patrick Joyce (Debattör, Chefekonom), Oskar Nordström Skans (Debattör, Professor i ekonomi)

Välkommen och introduktion till OECD:s policyutveckling🕓00:00:00 - 00:01:01

Elinor Odeberg välkomnar deltagarna tillbaka från lunchen och introducerar sessionen. Ämnet är OECD:s förändrade tänkande kring arbetsmarknader och kollektivförhandlingar över tid. Sandrine Cazes och Alexander Hijzen, seniora ekonomer vid OECD, är dagens presentatörer och kommer att tala i cirka 30 minuter.

Återuppväckt intresse för kollektivförhandlingar🕓00:01:01 - 00:04:20

Sandrine Cazes inleder sin presentation genom att betona det återuppväckta intresset för kollektivförhandlingar och social dialog i OECD-länderna. Hon argumenterar för att kollektivförhandlingar är ett relevant instrument som främjar social fred, hanterar maktobalanser på arbetsmarknaden och skyddar utsatta arbetstagare. Dessutom kan kollektivförhandlingar underlätta övergången i en föränderlig arbetsvärld genom att hitta flexibla lösningar på nya problem, exempelvis rätten att koppla bort sig eller hantera AI-frågor.

Utmaningar för kollektivförhandlingar🕓00:04:20 - 00:08:47

Sandrine presenterar utmaningar som kollektivförhandlingssystemen står inför. Hon lyfter fram den minskande fackliga anslutningen och kollektivavtalstäckningen i OECD-länderna under de senaste decennierna. Icke-standardiserade arbetsformer är underrepresenterade av fackföreningar, och det finns juridiska hinder för oberoende arbetare att organisera sig. Dessutom reagerade förhandlade löner långsamt under den senaste levnadskostnadskrisen.

Fem viktiga lärdomar för fungerande system🕓00:08:47 - 00:13:39

Sandrine lyfter fram fem centrala lärdomar från OECD:s arbete med kollektivförhandlingar. Hon betonar att ett system är mer än bara centralisering, och att detaljer samt samspelet mellan olika parametrar är avgörande. Flexibilitet kan introduceras på olika sätt inom sektoriella system, exempelvis genom ramavtal eller undantag. Hon belyser också arbetsgivarorganisationernas nyckelroll för att förhandlingar ska fungera effektivt och medlingsbyråers betydelse för att lösa konflikter.

Policyrekommendationer och design🕓00:13:39 - 00:16:10

Sandrine avslutar med att betona vikten av välutformade kollektivförhandlingssystem som balanserar inkludering och flexibilitet. Inkludering uppnås bäst genom brett förankrade sociala parter och välutformade utvidgningar, medan flexibilitet kräver ramavtal som kan skräddarsys på företagsnivå. Det är också viktigt att anpassa tillgången till kollektivförhandlingar för icke-standardiserade arbetare och att arbetsmarknadens parter diversifierar sina strategier.

Drivkrafter bakom OECD:s skiftande syn🕓00:16:10 - 00:17:32

Elinor Odeberg ställer följdfrågor till Sandrine och Alexander, och reflekterar över skiftet i OECD:s normativa syn från flexibilisering mot mer arbetstagarvänlig politik. Hon undrar vad den främsta kraften bakom detta skifte är, och om de tidigare flexibiliseringsstrategierna var nödvändiga då men inte längre är det. Hon lyfter fram att tonläget har skiftat från tillväxt i allmänhet till inkluderande tillväxt.

Svar om orsakerna till policyförändringen🕓00:17:32 - 00:24:59

Alexander Hijzen förklarar att skiftet främst är ett resultat av förändrade politiska prioriteringar, från att fokusera på hög arbetslöshet på 90-talet till att nu hantera ojämlikhet och främja god jobbkvalitet. Sandrine tillägger att nya arbetsformer och insikten om att vissa strukturreformer inte fungerade har bidragit. De diskuterar också den ökade betydelsen av modern empirisk arbetsmarknadsekonomi och hur forskningens konsensus nu har större politisk inverkan, vilket leder till en mer balanserad bedömning av politiken.

Adnans reflektioner: Anglosaxiska modellers misslyckande🕓00:24:59 - 00:27:38

Adnan Habibija kommenterar att det är svårt att peka ut exakt vem som är ansvarig för förändringen, men att skiftet sker brett, även vid Världsbanken och IMF. Han menar att de anglosaxiska modellerna inte har levererat som utlovat, vilket lett till ökad ojämlikhet och otrygga anställningar till följd av avregleringar. Han befarar också att tvetydigheten i OECD:s nyare rapporter kan leda till en återgång till 90-talets avregleringsagenda.

Rogers reflektioner: Val mellan olika arbetsmarknadsmodeller🕓00:27:38 - 00:30:48

Roger Mörtvik berättar om sin erfarenhet från 2006 års jobbstrategi och menar att OECD då presenterade ett val mellan olika vägar, exempelvis den anglosaxiska med låg arbetslöshet men stora inkomstskillnader, eller den nordiska med bättre resultat på flera fronter men högre skatter. Han betonar att det alltid finns politiska val med fallgropar och att man måste bestämma vilken typ av land man vill bygga. Det som vinns på kort sikt kan förloras i kvalitet och produktivitet på längre sikt.

Patricks reflektioner: Starka parter och konkurrens🕓00:30:48 - 00:34:40

Patrick Joyce håller med om att perfekt konkurrens sällan existerar men menar att starka fackföreningar i Sverige motverkar arbetsgivarmakt. Han lyfter fram den offentliga sektorn som ett område med monopolistisk arbetsgivarmakt, särskilt inom vård och utbildning, där löner och arbetsvillkor är likartade oavsett arbetsgivare. Almega, som representerar privata leverantörer, vill öka konkurrensen inom dessa sektorer för att stärka arbetstagarnas makt.

Oscars reflektioner: Forskning och databrist i Sverige🕓00:34:40 - 00:39:12

Oskar Nordström Skans diskuterar utvecklingen inom arbetsmarknadsforskningen och välkomnar OECD:s mer mogna och holistiska perspektiv. Han saknar dock ett fortsatt fokus på omstrukturering och effektiv användning av arbetskraft. Han kritiserar även bristen på data om kollektivavtal i Sverige, vilket hindrar forskning på området, till skillnad från andra länder där sådana studier är möjliga.

Diskussion om data och policyimport🕓00:39:12 - 00:44:27

Panelen diskuterar vikten av datatillgång för forskning och utmaningen med att importera forskningsresultat mellan länder med olika institutionella förutsättningar. Alexander Hijzen lyfter fram OECD:s arbete med att samla in jämförbara data för att förstå hur effekterna av arbetsmarknadspolitik skiljer sig åt. Han menar att arbetsmarknaderna är ofullständigt konkurrensutsatta men att kollektivavtalssystem kan mildra koncentrationseffekter, vilket visar att kontexten är avgörande för policyrekommendationer.

OECD:s roll i den offentliga debatten🕓00:44:27 - 00:51:00

Panelen diskuterar OECD:s inflytande på arbetsmarknadspolitiken och utmaningarna i en alltmer polariserad offentlig debatt. Adnan Habibija menar att 1994 års jobbstudie fortfarande dominerar, trots nyare rapporter, och att tvetydigheten i nya rapporter kan leda till en återgång till avregleringsagendan. Sandrine Cazes förtydligar att OECD inte förespråkar en "one-size-fits-all"-modell utan en balans mellan flexibilitet och trygghet, och att en mer teknokratisk strategi kan leda till framsteg även om den är mindre politiskt inflytelserik.