Hur är läget på oljemarknaden?

Medverkande: Andreas Eriksson (Moderator), Henrik Wachtmeister (forskare vid Utrikespolitiska institutet), Christian Kopfer (råvaruanalytiker på Arctic Securities)

Ämnen

• Inledning och bakgrund till oljemarknadsläget: Andreas Eriksson introducerar panelsamtalet om oljemarknaden, med bakgrund i Irans stängning av Hormuzsundet. Han belyser hur detta har påverkat oljepriserna globalt och drivmedelspriserna i USA, samt nämner Trumps utspel om ryska dieselleveranser.
• Situationen i Hormuzsundet och oljepriser: Diskussionen fokuserar på huruvida olja kan fraktas genom Hormuzsundet, de ökade kostnaderna och riskerna. Panelen analyserar skillnaden mellan terminspriser och spotpriser på olja, där spotpriset är betydligt högre och speglar en akut brist.
• Världens hantering av oljebristen och lagernivåer: Panelen diskuterar hur världen har hanterat den minskade oljetillgången sedan Hormuzsundet stängdes. Detta inkluderar omdirigering av oljeflöden, användning av strategiska lager och Kinas roll som importör. Man konstaterar att lagernivåerna nu är kritiskt låga.
• Trumps uttalanden och Ukrainakrigets påverkan på drivmedelspriser: Samtalet behandlar Trumps påståenden om att Ukrainas attacker mot ryska raffinaderier är den primära orsaken till höga drivmedelspriser i USA. Panelen jämför denna påverkan med effekterna av kriget i Persiska viken och Rysslands dieselleveranser.
• Ryska raffinaderiers skick och USA:s ekonomiska påverkan: Diskussionen rör den tekniska komplexiteten i att reparera ryska raffinaderier efter attacker. Man analyserar också hur de höga drivmedelspriserna påverkar den amerikanska ekonomin och det politiska landskapet inför mellanårsvalet.
• Drivmedelspriser i Sverige och orsaker till dieselprisökning: En jämförelse görs mellan drivmedelspriserna i Sverige och USA, där Sveriges priser är lägre på grund av skattesänkningar. Man förklarar också varför dieselpriset har stigit mer än bensinpriset, med fokus på Rysslands roll som dieselproducent.
• Irans ekonomiska situation och framtidsperspektiv: Panelen diskuterar Irans ekonomiska situation, som drabbats hårt av blockaden och kriget, och hur detta har blivit en existentiell fråga för regimen. Avslutningsvis diskuteras framtidsperspektiven för oljemarknaden och behovet av att minska det globala oljeberoendet.

Positioner

• Henrik Wachtmeister (Oljefrakt genom Hormuzsundet är möjlig men riskfylld och kostsam.): Oljeflödena har återgått till nästan tidigare nivåer, men systemet är riskfyllt med dagliga attacker och binder upp mycket tankkapacitet, vilket driver upp kostnaderna.
• Christian Kopfer (Det 'riktiga' oljepriset (spotpriset) är betydligt högre än terminspriset, vilket indikerar en stor obalans.): Världen konsumerar mer olja än den producerar, och marknadens förväntan om lägre priser i framtiden har kontinuerligt visat sig vara felaktig, vilket reflekteras i det högre spotpriset.
• Henrik Wachtmeister (Världen har hanterat oljebristen bättre än väntat, men lagren är nu mycket låga.): Det har inte varit ett totalt stopp i oljeflödet, stora lager har använts (nu nästan uttömda), Kina har minskat sin råoljeimport, och Trumps uttalanden har försökt pressa ner priserna. Detta har dock lett till en mer utsatt position nu.
• Christian Kopfer (Kinas minskade oljeimport var avgörande för att förhindra kaos, men de måste nu importera mer, och lagren är kritiskt låga.): Kina halverade sin import under en kritisk period, vilket förhindrade en större kris. Nu har de tömt sina egna lager och har börjat importera igen. Lagernivåerna är betydligt lägre än tidigare, och världen kommer att tvingas minska konsumtionen innan lagren tar slut.
• Henrik Wachtmeister (Kriget i Persiska viken är den största drivkraften bakom höga drivmedelspriser, mer än Ukrainas attacker.): Den stora uppgången i råoljepriset kommer från Persiska viken, där många raffinaderier fortfarande är nedstängda. Ukrainas attacker mot ryska raffinaderier påverkar priset på raffinerade bränslen, men i mindre utsträckning än situationen i Mellanöstern. Trumps dieseldeal med Ryssland är mer symbolisk.
• Christian Kopfer (Över 50% av drivmedelspriset är avhängigt situationen i Mellanöstern, även om Ukrainas attacker bidrar.): Mellanöstern är avgörande för både råolja och raffinerade produkter. Ukrainas framgångsrika attacker mot ryska raffinaderier har minskat Rysslands exportkapacitet, men fraktpriserna, som också driver upp slutpriset, är inte primärt drivna av detta. Trumps deal med Ryssland har ett signalvärde att pressa Ukraina att upphöra med bombningarna.
• Henrik Wachtmeister (Ryska raffinaderier är komplexa och svåra att reparera, vilket förvärrar situationen över tid.): Raffinaderierna är stora och komplexa anläggningar som har träffats upprepade gånger. Det blir svårare att lappa och laga, och att få reservdelar, ju längre attackerna fortsätter.
• Christian Kopfer (Ryska raffinaderier har tagit mycket stryk och reparationer kommer att ta månader, inte dagar.): Ukraina har varit framgångsrika i att slå ut en väsentlig del av den ryska raffineriproduktionen. Det kommer att ta lång tid för Ryssland att återhämta sig, vilket fortsätter att störa det energikritiska systemet och påverkar världsekonomin.
• Christian Kopfer (Höga drivmedelspriser skadar den amerikanska ekonomin och den sittande administrationen politiskt.): Kriget med Iran har lett till en exceptionell förmögenhetsöverföring från oljekonsumenter till oljeproducenter. Detta driver upp inflationen och får dominoeffekter i ekonomin, vilket tvingar centralbanker att höja räntorna, vilket är skadligt för tillväxten och impopulärt bland väljarna.
• Henrik Wachtmeister (Höga bränslepriser är historiskt sett negativt för sittande politiker.): Forskning visar tydligt att höga bränslepriser inte är bra för de sittande politikerna, vilket förklarar Trumps försök att sänka priserna eller flytta skulden.
• en av panelisterna (Sveriges drivmedelspriser har inte stigit lika mycket som i USA på grund av högre skatter och tillfälliga skattesänkningar.): Sverige har historiskt sett högre skatter på drivmedel, vilket gör att en procentuell uppgång i råoljepriset inte slår igenom lika hårt på pumppriset som i USA. Dessutom har tillfälliga skattesänkningar bidragit till lägre priser.
• Christian Kopfer (Dieselpriset har stigit mer än bensinpriset på grund av Rysslands roll som dieselproducent och störningar i Mellanöstern.): Ryssland är en mycket viktig exportör av diesel, och störningar i deras produktion påverkar dieselpriset specifikt. Dessutom finns tunga dieselraffinaderier i Mellanöstern, vilket skapar en stor specifik störning på denna produkt utöver råvaruledet.
• Henrik Wachtmeister (Irans ekonomi är i en katastrofal situation på grund av blockaden och militära medel, men landet har fortfarande militär kapacitet.): Oljeexporten, Irans största inkomstkälla, har varit nära noll sedan USA införde sin blockad, vilket har lett till skenande inflation. Trots detta har Iran fortfarande militär kapacitet att utföra attacker mot tankers i Persiska viken.
• Christian Kopfer (Irans ekonomiska situation är en katastrof och har blivit en existentiell fråga för regimen.): Den nästan totala bortfallet av oljeexport, som utgör en stor del av Irans BNP, har lett till en ekonomisk katastrof. Regimen ser detta som en fråga om landets överlevnad, vilket gör att konflikten sträcker sig bortom enbart ekonomiska aspekter.
• Henrik Wachtmeister (Den nuvarande situationen i Hormuzsundet är ohållbar på lång sikt och kräver en mer hållbar lösning.): Den pågående konvojverksamheten binder upp mycket amerikansk militärförmåga och är en temporär lösning. Det måste komma en mer hållbar lösning, antingen en militär eskalering eller en diplomatisk lösning med större eftergifter.
• Christian Kopfer (Det totala flödet av olja från Hormuzsundet är överskattat, och det finns fortfarande ett betydande underskott.): Trots rapporter om ökade flöden menar Arctic Securities att det är en kraftig överskattning att oljeflödet skulle vara lika högt som före kriget. Det finns fortfarande ett betänkligt underskott på både olja och oljeprodukter.
• Christian Kopfer (Klockan tickar mot en förvärrad situation med inflation och centralbankshöjningar.): De höga oljepriserna har pågått så länge att de har transplanterats genom hela värdekedjan och ekonomin, vilket leder till inflationistiska effekter. Detta tvingar centralbanker att agera med en åtstramande penningpolitik, vilket bromsar tillväxten.
• Henrik Wachtmeister (Den nuvarande krisen är ytterligare en anledning att minska oljeberoendet på sikt.): För att undvika framtida beroende av problematiska områden och länder är det viktigt att minska oljeberoendet, särskilt inom transportsektorn, genom elektrifiering.
• Christian Kopfer (Det finns stora incitament för en diplomatisk lösning för att uppnå stabilitet.): Trots att en part bär större ansvar i konflikten, finns det starka drivkrafter för båda sidor att söka en diplomatisk lösning. Detta skulle kunna leda till stabilitet och lugna ner situationen på oljemarknaden, snarare än att försöka bomba sig till fred.
• Christian Kopfer (Att minska det fossila beroendet är en 'no-brainer' för energisäkerhet och miljö.): Precis som under oljekrisen på 70-talet, finns det nu stora möjligheter att övergå till elbilar och andra elektriska lösningar. Detta är avgörande för Europas energisäkerhet och för att minska det osunda fossila beroendet av miljömässiga och säkerhetspolitiska skäl.

Slutsatser

• Oljemarknaden präglas av en stor obalans där spotpriset på olja är betydligt högre än terminspriset, vilket indikerar en akut brist på olja här och nu.
• Trots att oljeflödena genom Hormuzsundet delvis har återupptagits, sker detta till en högre kostnad och risk, och världens oljelager är nu på kritiskt låga nivåer.
• Höga drivmedelspriser i USA och globalt beror främst på kriget i Persiska viken och nedstängda raffinaderier där, snarare än enbart Ukrainas attacker mot ryska raffinaderier, även om dessa också bidrar.
• Konflikten har lett till en betydande förmögenhetsöverföring från oljekonsumenter till oljeproducenter, skadar ekonomier globalt och driver inflation, vilket tvingar centralbanker att höja räntorna.
• På lång sikt understryker den nuvarande situationen behovet av att minska det fossila oljeberoendet för både miljömässiga och säkerhetspolitiska skäl, särskilt inom transportsektorn.