Hur klarar världen Irans oljestopp?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Christian Kopfer (expert), Henrik Wachtmeister (expert)

Hormuzsundet stängt – Global oljekris🕓00:00:00 - 00:01:14

Programledare Andreas Eriksson introducerar dagens ämne: hur Irans hot om att stänga Hormuzsundet påverkar världsekonomin och oljehandeln. Han förklarar sundets strategiska betydelse som en avgörande passage för global oljetransport. Frågeställningar kring konsekvenser för världsekonomin och Sverige presenteras.

Gäster introduceras: Christian Kopfer och Henrik Wachtmeister🕓00:01:14 - 00:01:32

Andreas Eriksson välkomnar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, och Henrik Wachtmeister, energisystemsforskare vid Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet. De är inbjudna för att diskutera krisen i Hormuzsundet.

Stängningen av Hormuzsundet: Ett historiskt allvarligt läge🕓00:01:32 - 00:02:49

Christian Kopfer och Henrik Wachtmeister betonar allvaret i att Hormuzsundet, som inte ens stängts under tidigare krig, nu i praktiken är stängt. De varnar för att en långvarig stängning kan leda till den största ekonomiska oljechocken i historien. Konsekvenserna beror helt på hur länge situationen varar.

Hormuzsundets vitala betydelse för världens oljetillförsel🕓00:02:49 - 00:03:47

Henrik Wachtmeister förklarar att Hormuzsundet är ett nav för världens oljehandel, då ungefär hälften av världens olja finns i regionen runt Persiska viken och cirka 20% av världens totala olja passerar genom sundet. Christian Kopfer tillägger att det även gäller en stor mängd flytande naturgas, vilket gör sundet till världens viktigaste energipolitiska passage.

Varför stängdes Hormuzsundet nu?🕓00:03:47 - 00:05:37

Gästerna diskuterar sin förvåning över att Hormuzsundet nu är stängt, då det tidigare ansetts osannolikt även under svåra konflikter. De menar att den omfattande attacken från USA och Israel mot Iran var triggern som fick Iran att svara med att blockera sundet. Situationen handlade troligen om regimens överlevnad.

Världens oljelager räcker upp till tre månader🕓00:05:37 - 00:08:44

Christian Kopfer liknar situationen vid en snara som sakta dras åt runt halsen på världsekonomin. Han förklarar att det finns strategiska oljelager i bland annat USA och EU, vilka kan täcka bortfallet i upp till 90 dagar. Henrik Wachtmeister tillägger att Kina också har stora lager och att en totalstängning i upp till ett år skulle bränna igenom dessa nödreserver.

Globalt oljepris påverkar Sverige direkt🕓00:08:44 - 00:10:14

Henrik Wachtmeister diskuterar hur frakter till Sverige ser ut och att olja sällan går direkt via Hormuzsundet till Göteborg. Christian Kopfer förtydligar att oljepriset är globalt, vilket innebär att prisökningar på en typ av olja, som Nordsjöoljan Brent, omedelbart påverkar priset på all olja, oavsett ursprung, och därmed även Sverige.

Oljeprisets dramatiska kast förklaras av finansmarknaden🕓00:10:14 - 00:13:22

Christian Kopfer förklarar de extrema svängningarna i oljepriset, som att det först steg kraftigt till 115 dollar per fat och sedan sjönk. Han menar att initiala ökningar var fundamentaliskt förankrade, men att helgens händelser och Trumps uttalanden skapade ett riskpåslag. Marknaden reagerar på politiska signaler och osäkerhet, inte alltid på fysiska händelser.

Fat och terminskontrakt: Så fungerar oljehandeln🕓00:13:22 - 00:14:45

Gästerna förklarar vad ett "fat" (barrel) motsvarar (ca 156 liter) och att det är den enhet som används för att prissätta olja. Christian Kopfer betonar även att den fysiska marknaden för olja, cirka 100 miljoner fat per dag, kompletteras av en mångdubbelt större terminsmarknad. Denna domineras av finansiella intressen för hedging och spekulation, vilket bidrar till prisvolatilitet.

Begränsade alternativ för oljetransporter utanför Hormuz🕓00:14:45 - 00:15:48

Henrik Wachtmeister diskuterar de begränsade alternativen till Hormuzsundet, främst en pipeline från Saudiarabien till Röda havet, som kan dirigera om 4-5 miljoner fat per dag. Han påpekar att denna rutt dock kan hotas av huthirebellerna och därmed medför nya osäkerheter. På kort sikt är strategiska och kommersiella lager de primära lösningarna.

Kina hårt drabbat, USA mer självförsörjande🕓00:15:48 - 00:17:51

Henrik Wachtmeister menar att Kina, som världens största nettoimportör av olja, drabbas hårdast ekonomiskt av situationen. Christian Kopfer lägger till att USA, under Bidens mandatperiod, har blivit världens största oljeproducent och nästan självförsörjande. Detta kan tolkas som att USA, trots inflationschocker, klarar sig ekonomiskt bättre än Kina, vilket skulle kunna vara en strategisk fördel.

Irans metoder och skydd av sjöfart🕓00:17:51 - 00:21:55

Christian Kopfer förklarar att Iran främst använder missilangrepp och hot för att stoppa sjöfarten, vilket skapar en livshotande krigszon. Rederier avböjer att skicka fartyg även med försäkring på grund av den personliga risken. Henrik Wachtmeister tillägger att minor, men framför allt billiga drönare, utgör ett svårhanterligt hot som effektivt kan hämma viljan att passera sundet, trots försök till skydd från USA.

Har Iran den strategiska trumfen i Hormuz?🕓00:21:55 - 00:22:55

Christian Kopfer bekräftar att om Iran kan upprätthålla blockaden, sitter världen i en svår situation. Han förstår Irans motiv att skada USA. Henrik Wachtmeister menar att det är en uthållighetskamp mellan Iran och USA:s politiska och ekonomiska förmåga att stå emot.

Större volymbortfall än 70-talets oljechocker🕓00:22:55 - 00:25:05

Henrik Wachtmeister jämför dagens situation med oljechockerna på 70-talet och konstaterar att volymbortfallet från Hormuzsundet är betydligt större än då. Christian Kopfer betonar att det inte är priset i sig, som inte är historiskt högt i reala termer, utan bristen på råvaran som är det allvarligaste. Olja är världsekonomins smörjmedel, och ett bortfall på 20% får enorma konsekvenser.

Marknaden tror på en snabb lösning🕓00:25:05 - 00:27:00

Christian Kopfer tolkar oljemarknadens nuvarande priser som en indikation på att man tror att situationen kommer att lösa sig relativt snabbt. Han menar att om marknaden prisat in en långvarig stängning, skulle priserna vara betydligt högre och börsfallen större. Henrik Wachtmeister instämmer och tillägger att även om det finns potential för ökad oljeproduktion på andra håll, tar det tid innan den kan kompensera ett så stort bortfall.

Orolig stämning och materialiserade energisäkerhetsrisker🕓00:27:00 - 00:28:18

Christian Kopfer beskriver stämningen internt som orolig med stor osäkerhet kring målen för USA och Israels agerande. Henrik Wachtmeister noterar att akademin ser detta som en materialisering av länge diskuterade energisäkerhetsrisker – beroendet av Hormuzsundet och tidigare av rysk gas. Detta belyser hur snabbt världen förändrats.

Sverige drabbas av stigande inflation och lågkonjunktur🕓00:28:18 - 00:31:31

Henrik Wachtmeister förklarar att Sverige, likt andra länder, drabbas hårt av oljechocken, även om vi är vana vid högre bensinpriser. Stigande oljepriser driver upp inflationen brett, då transporter ingår i nästan alla varor och tjänster. Christian Kopfer tillägger att detta kan tvinga Riksbanken att höja räntorna, men en långvarig kris kan senare leda till lågkonjunktur och därmed möjliggöra räntesänkningar. Gödningsmedel, som också är beroende av regionen, kan också påverka matpriserna.

Stort bortfall av flytande naturgas (LNG)🕓00:31:31 - 00:32:21

Christian Kopfer påpekar att Hormuzsundet även påverkar marknaden för flytande naturgas (LNG), där cirka 20% av den sjötransporterade gasen försvinner. Många europeiska länder har bytt rysk gas mot LNG från bland annat Qatar, vilken nu också drabbas av prisökningar. Långvariga effekter kan leda till ransonerings-effekter, som är betydligt värre än kortsiktiga prisökningar.

Trumps politiska tryck avgör Hormuzkrisens framtid🕓00:32:21 - 00:33:51

Henrik Wachtmeister och Christian Kopfer bedömer att Hormuzkrisens längd och prisutveckling i hög grad kommer att bero på det politiska trycket på Trump att avsluta konflikten. Christian hoppas att ekonomiska skäl kommer tvinga USA att mildra situationen, oavsett om Trumps mål i Iran uppnåtts, för att förhindra att den amerikanska ekonomin tar för mycket skada.