Hur ska vi prata om svenskhet?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Lena Andersson (gäst), Andreas Johansson Heinö (gäst)

Introduktion och ämne: Svenskhet och identitet🕓00:00:00 - 00:01:12

Programledare Andreas Eriksson välkomnar till podden och introducerar dagens ämne om svenskhet och identitet. Han hälsar gästerna Lena Andersson, författare och medarbetare, samt Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, välkomna.

Lena Anderssons filosofiska syn på identitet🕓00:01:12 - 00:07:11

Lena Andersson läser ett utdrag ur sin text om att flytta till Skåne men fortfarande inte känna sig som skåning. Hon förklarar sin syn på identitet som en filosofisk fråga, snarare än sociologisk eller administrativ. Diskussionen berör också Andreas Johansson Heinös formulering om Sverige som ett

Andreas Johansson Heinös förklaring av🕓00:07:11 - 00:15:00

Andreas Johansson Heinö förklarar att uttalandet om Sverige som ett 'muslimsland' var en parafras på en fransk ambassadör, och syftade till att motsätta sig Jimmie Åkessons exkluderande syn på svenska muslimer. Lena Andersson ifrågasätter uttrycket 'muslimskt land' och diskuterar Åkessons senare förtydligande som hon ser som en spricka i SD:s identitetstänkande.

Risken för ett totalitärt samhälle🕓00:15:00 - 00:26:14

Lena Andersson varnar för att statens administrativa syn på identitet kan leda till ett 'förljuget' och 'totalitärt' samhälle om den sprider sig till andra samhällssfärer. Andreas Johansson Heinö håller med om att staten bör undvika att definiera identitet, men ser inte en omedelbar risk för totalitarism i Sverige. De tar upp exempel på politiska uttalanden som 'alla på tunnelbanan är svenskar'.

Filosofisk kontra sociologisk identitet🕓00:26:14 - 00:35:46

Gästerna diskuterar skillnaden mellan en filosofisk (existentiell) och sociologisk (föränderlig) förståelse av identitet. Andreas Johansson Heinö beskriver svenskhet som en social konstruktion i ständig omförhandling, särskilt nu kopplad till värderingar. Lena Andersson är kritisk till att koppla svenskhet till värderingar, då hon anser det vara 'bara politik' och att det ignorerar intern mångfald.

Politikens förhållande till nationalism och identitet🕓00:35:46 - 00:43:12

Lena menar att politiker med makt inte bör definiera svenskhet, då det kan uppfattas som ett hot och ett sätt att behålla en nationalistisk 'antietablissemangs'-ryggrad. Andreas Johansson Heinö anser att den svenska nationalstaten är stabil men att nationalismen ständigt söker nya projekt, vilka han vill motverka som Europavän och anhängare av mångkultur.

Kulturkanon och liberalismens gränser🕓00:43:12 - 00:51:00

De diskuterar idén om en 'lätt nationalism' som kulturkanon. Andreas Johansson Heinö är positiv till en kulturkanon men vill inte att den ska ha ett instrumentellt syfte att integrera, utan att den har ett egenvärde som symbol. Lena Andersson ser kulturkanon som deskriptiv, inte normativ, och betonar liberalismens princip om att stat och samhälle ska ha olika logiker, vilket hon menar ofta fallerar i samhällsdebatten.

Slutsatser om diskussionen om identitet🕓00:51:00 - 00:53:08

Lena Andersson anser att diskussionen om identitet och svenskhet hör hemma i privatlivet och på samhällsnivå, men inte på statlig nivå. Andreas Johansson Heinö menar att det är nödvändigt att fortsätta dessa diskussioner, trots att de kan vara mödosamma, för att förhindra att ensidiga röster dominerar debatten.