Inbördes krig

Medverkande: Björn Nordh (gäst)

Introduktion till ett samhälle där rättigheter upphävts🕓00:00:00 - 00:01:47

Programmet inleds med en provocerande monolog som beskriver ett samhälle där medborgarnas rättigheter systematiskt upphävs. Myndigheterna framställs som en allsmäktig maffia som kontrollerar alla aspekter av livet och aktivt försvagar individer för att upprätthålla sin makt. Medborgarna förväntas försöka fly från detta beroende tillstånd.

Välkommen till Apanatomin: Diskussion om krig och inbördeskrig🕓00:01:47 - 00:02:26

Värden välkomnar Björn Nordh till podden 'Apanatomin' i Göteborg. De kopplar an till ett tidigare avsnitt om 'Överlevnadsapan' och introducerar dagens ämne: krig, särskilt inbördeskrig. Detta sätter scenen för en djupgående analys av olika filosofiska perspektiv på våld och samhällskonflikter.

Maurizio Lazzarato och det globala krigsregimen🕓00:02:26 - 00:05:40

Björn Nordh presenterar den autonoma teoretikern Maurizio Lazzarato och hans bok 'Capital Hates Everyone'. Han beskriver Lazzaratos bakgrund inom Potere Operaio och hans flykt till Paris där han studerade Foucault. Diskussionen berör Lazzaratos plats i den autonoma traditionen i relation till tänkare som Tony Negri.

Kapitalets ursprungliga ackumulation och våld🕓00:05:40 - 00:07:08

Lazzaratos centrala tes är att krig, inbördeskrig och den 'ursprungliga ackumulationen' är oskiljaktigt förbundna med kapitalets utveckling. Han argumenterar att denna ackumulation, som innefattar proletarisering och plundring av resurser, är en ständigt pågående och våldsam process. Våldet formar klasser och reproducerar relationerna mellan segrare och besegrade.

Krigets förvandling och biopolitikens roll🕓00:07:08 - 00:11:09

Programmet diskuterar hur krig uppfattats som försvunnet från Europa efter andra världskriget och hur global handel betraktats som ett fredsprojekt. Nu syns krigets återkomst, men i en ny form som regionala inbördeskrig snarare än mellan suveräna nationer. Detta kopplas till Foucaults begrepp biopolitik, där makten utövas över populationer för att producera önskvärda beteenden genom 'pastoral makt'.

Våld och fascism som profitens förutsättning🕓00:11:09 - 00:13:10

Lazzarato hävdar att profitens existens kräver nationalstat, rasism, sexism och vid behov även fascism och inbördeskrig för att upprätthålla exploatering. Neoliberalismen, som introducerades med våld i Latinamerika på 70-talet, ses som en kapitalistisk kontrarevolution. Tortyr och militär repression var grundläggande för att krossa fackföreningsrörelsen och etablera det nya systemet.

Globalt inbördeskrig enligt Schmitt och Arendt🕓00:13:10 - 00:18:46

Carl Schmitt och Hannah Arendt formulerade tankar om det globala inbördeskriget redan på 60-talet, när gränserna mellan krig och fred började suddas ut. Schmitt, en tysk jurist och nazist, såg detta som en kris för suveräna stater där traditionella maktstrukturer kollapsat. Arendt framhöll hur totala krig, som första världskriget, suddade ut gränsen mellan militära och civila mål, och jämför det med Roms förstörelse av Karthago.

Revolution som den våldsamma brytningen🕓00:18:46 - 00:22:34

Hannah Arendt beskriver 1900-talet som präglat av krig och revolutioner, där revolutionen är en start på något nytt och en tydlig gränsdragning från det gamla. Lazzarato menar att det är ett misstag att glömma revolutionen och därmed osynliggöra det våld som är inbyggt i kapitalismen. Revolutionen ses som en våldsam brytning, antingen som självständig handling eller som en reaktion på fascismens kontrarevolutionära våld.

Kapitalocen: Produktiv förstörelse och klimatkris🕓00:22:34 - 00:30:37

Lazzarato förespråkar termen 'kapitalocen' framför 'antropocen' för att understryka att klimatkrisen orsakas av kapitalistisk produktion och dess destruktiva krafter. Krig beskrivs som 'produktiv förstörelse', där ny teknik och forskning kopplas till militära system för att övervaka och kontrollera. Krig har blivit en av kapitalismens huvudsakliga produktionskrafter, där vetenskap och teknik ständigt expanderar för att generera profit oavsett konsekvenser.

Enzensbergers molekylära inbördeskrig🕓00:30:37 - 00:34:50

Hans Magnus Enzensberger introducerade konceptet 'det molekylära inbördeskriget' 1993, där han ser inbördeskriget som ständigt närvarande och redo att bryta ut. Han menar att efter socialdemokratins och välfärdsstatens kris, då samhällsfreden bröts, sprids konflikter som ett 'socialt virus' från gängkrig till otrygghet på gatorna. Kriget kommer inte utifrån, utan växer inifrån samhället och startas av minoriteter.

Den nya fascismens identitetslogik och syndabockar🕓00:34:50 - 00:41:30

Efter finanskrisen 2008 och uppror som Arabiska våren behövde kapitalet statens skydd, vilket ledde till en identitär logik. Lazzarato analyserar den nya fascismen som national-liberalism, en allians av nationalism, fascism och liberalism som använder rasism, sexism och krigsretorik mot befolkningen. Denna fascism pekar ut migranter, HBTQI-rörelsen och feminister som fiender, vilket strukturellt tillfredsställer kapitalets behov av syndabockar för neoliberalismens missär. Människor lockas av en illusorisk nationell självkänsla i avsaknad av ekonomisk trygghet.

Tiqqun och Agamben om civil olydnad och livsformer🕓00:41:30 - 00:50:37

Den franska gruppen Tiqqun och Giorgio Agamben utforskar civil olydnad som en fundamental existentiell konflikt mellan 'livsformer'. De menar att staten ständigt bekämpar denna 'civil olydnad' genom att passivisera och omkanalisera politiska antagonismer för att inte förlora kontrollen. Konceptet handlar om olika sätt att leva och vara, och hur friktion uppstår när dessa möts, vilket utgör det de kallar inbördeskrig.

Revolutionär teori och den moderna arbetaren🕓00:50:37 - 00:59:09

Lazzarato skiljer mellan revolutionär teori och en teori om revolution, där det senare innefattar strategiska principer för en revolutionär organisation. Han menar att tidigare revolutionsmodeller, som Lenins fabriksbaserade organisering, inte är tillämpbara idag på grund av den moderna, heterogena arbetskraften. Istället pekar han på lärdomar från postkoloniala och feministiska rörelser som fokuserade på att 'expellera makt' och dekolonialisera sina rörelser, snarare än att ta över statsmakten.

Skuld som osynligt fängelse och fascistisk grogrund🕓00:59:09 - 01:07:47

Gilles Deleuze och Lazzarato analyserar skuld som ett kraftfullt, osynligt kontrollverktyg i ett 'kontrollsamhälle'. Skulden skapar ett 'osynligt fängelse' av individualiserad risk och ansvar, vilket kontrollerar individens beslut och handlingar. Denna politiserade individualism och isolering gör människor mottagliga för fascism, då de skuldsatta blir frustrerade och lätt kan vända sig mot utpekade syndabockar när ekonomisk trygghet saknas. I Sverige leder en växande skuldsättning till att många, särskilt unga, fastnar i skuldfällor och lever i en 'kronisk skuld'.

Avslutning och framåtblick🕓01:07:47 - 01:08:45

Värden tackar Björn Nordh för diskussionen och nämner att fler avsnitt i serien är planerade. De tipsar också om Björn Nordhs texter i tidskriften 'Brand' och 'Svärm', samt hans kommande framträdande på Radikala Bokmässan i Göteborg. Detta avsnitt bidrar till en löpande utforskning av de komplexa sambanden mellan kapitalism, våld och samhällskonflikter.

Slutord om överlevnad och motstånd🕓01:08:45 - 01:10:37

Programmet avslutas med en dikt som betonar att överlevnad kräver solidaritet, eftersom man inte kan fly ensam. Alla former av autonom socialitet har 'likviderats', och endast 'kontrollerad socialitet' genom arbete återstår. Motståndshandlingar som vänskap, sabotage och självorganisering betraktas som brott av systemet. Diktens budskap är en uppmaning att göra motstånd mot ett samhälle som övervakar och kontrollerar genom skuld och hot om att stämpla oliktänkande som brottslingar eller terrorister.