Programmet diskuterar resultaten från "Landsbygdsbarometern 2026", som visar landsbygdsbornas låga förtroende för nationella politiker trots lokal framtidstro. En paneldebatt belyser behovet av bättre offentlig service, infrastruktur och civilsamhällets avgörande roll för gemenskap och beredskap. Diskussionen mynnar ut i krav på ökad statlig närvaro och lokala ekonomiska möjligheter för att stärka landsbygden.
Medverkande: Irene Oskarsson (ordförande för Hela Sverige ska leva), Clas Flittson (programledare), Josefin Heed (analytiker), Matilda Molander (debattör), Lisa Pelling (debattör), Linus Olofsson (debattör), Tomas Eneroth (debattör)
Välkomnande och introduktion till Landsbygdsbarometern 2026
Irene Oskarsson, en av ordförandena för Hela Sverige ska leva, välkomnar publiken till lanseringen av Landsbygdsbarometern 2026. Clas Flittson tar sedan över som moderator och introducerar kvällen som ett "superår" för landsbygdspolitiken. Han nämner kommande val, Landsbygdsriksdagen, en landsbygdspolitisk proposition och utredningen Svesan som viktiga händelser.
Landsbygdsbarometern 2026: Resultat och insikter
Josefin Heed presenterar huvudresultaten från Landsbygdsbarometern 2026, en opinionsundersökning bland drygt 1000 landsbygdsbor. Hon belyser att 88 % anser att landsbygdsfrågor är viktiga för partivalet, med sjukvård som den viktigaste frågan både nationellt och lokalt. Undersökningen visar lågt förtroende för nationella beslutsfattare men stark framtidstro för de egna bygderna, samt stöd för ökad statlig närvaro och kompensation för naturresurser.
Politikens roll och landsbygdsborna: En paneldiskussion
Josefin Heed, Matilda Molander och Lisa Pelling diskuterar rapportens resultat om landsbygdsbornas förtroende för politiker. De belyser klyftan mellan upplevd missnöjdhet på nationell nivå och lokal framtidstro. Molander argumenterar att allt inte kan finnas överallt, men understryker vikten av infrastruktur och utlokalisering av myndigheter till regionala huvudstäder, medan Pelling kritiserar statens tillbakadragande och marknadisering av välfärden.
Civilsamhället och folkbildningens avgörande roll på landsbygden
Linus Olofsson och Tomas Eneroth diskuterar civilsamhällets och folkbildningens betydelse på landsbygden. De pekar på att lokala organisationer och studieförbund är centrala för gemenskap, sociala relationer och beredskap i lokalsamhällena. Båda uttrycker oro över neddragningarna inom folkbildningen, vilka undergräver denna vitala infrastruktur och skapar ojämlikhet, trots att lokalt engagemang är fortsatt starkt.
Avslutande reflektioner och politiska prioriteringar
Paneldeltagarna ger sina topprioriteringar för en positiv framtid för landsbygden, inklusive en fungerande klimatomställning, säkerställd statlig närvaro och lokala intäkter från kraftproduktion. Irene Oskarsson avslutar med att sammanfatta vikten av att landsbygdens invånare blir sedda, hörda, trodda på och lyssnade till. Hon understryker att med rätt resurser kan det lokala engagemanget bygga både gemenskap och beredskap.
Källinformation
- Utgivare:
- YouTube
AI-genererad 30 april 2026 19:07
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1