Inläst: ”Det misslyckade kriget”

Medverkande: Ashkan Fardost (poddare, profil), Staffan Dopping (inläsare)

Mediebilden av kriget mot Iran🕓00:00:00 - 00:03:40

Programmet inleds med att beskriva hur svenska medier och experter samstämmigt rapporterade att kriget mot Iran var ett "monumentalt misslyckande" för USA och Israel. De menade att Iran hade stärkts och att demokrati inte kan bombas fram. Flera medieaktörer citeras som stöd för denna bild, bland annat från DN och Aftonbladet. Författaren ifrågasätter redan här om det är medierapporteringen eller verkligheten som hallucinerar.

Omfattande förluster för iranska regimen🕓00:03:40 - 00:06:03

Ashkan Fardost presenterar en omfattande lista över iranska nyckelpersoner inom säkerhetsråd, milis och militär som har dött under kriget. Dessutom har viktiga militära anläggningar, polisens kommandocentraler och delar av flottan förstörts. Dessa faktiska förluster motsäger starkt den mediala bilden av en stärkt iransk regim. Regimens alla fundament sägs vara i fullständigt chocktillstånd.

Regimens grunder i gungning🕓00:06:03 - 00:07:30

Programmet förklarar att den iranska regimen befinner sig i ett fullständigt chocktillstånd, från dess högsta ledning till underrättelseverksamheten och militärindustrin. Bilden av regimen som en orubblig maktfaktor, immun mot både USA och Israel, har krossats. Regimens anhängare vet att de från och med nu lever på någon annans nåder och kan dödas när som helst, var som helst.

Mediekritik och ekonomiska påståenden🕓00:07:30 - 00:08:52

Fardost ifrågasätter varför medierna missat de faktiska rönen om regimens förluster och fortsätter att måla upp en bild av ett misslyckat krig. Han bemöter specifikt argumentet att blockaden av Hormuzsundet skulle vara en ekonomisk vinst för Iran. Istället pekar han på att 90 procent av Irans handel passerar sundet och att förlusten av dessa intäkter kastar regimens ekonomi bortom räddning, vilket är en total ekonomisk kollaps.

Demokrati och Irans unika förutsättningar🕓00:08:52 - 00:11:50

Argumentet att demokrati inte kan bombas fram, med Irak, Libyen och Afghanistan som de enda exemplen, kritiseras. Fardost lyfter fram Irans unika historiska bakgrund med en rik nationell identitet, intakta riksgränser och folkliga rörelser som banat väg för reformer mot en ökad maktfördelning. Han menar att i Iran handlar det snarare om ett "kirurgiskt ingrepp för att avlägsna tumören" än att "bomba fram" demokrati, med tanke på landets högutbildade och uppkopplade befolkning. Han avfärdar de diplomarade vetarnas metod som oskicklig och ovetenskaplig.

Iran – en gigantisk militäranläggning🕓00:11:50 - 00:15:50

Analysen förklarar att det relativt låga antalet civila dödsfall, upp till 3000 enligt regimens egna siffror, trots över 30 000 bomber över tätbefolkade områden, indikerar kirurgisk precision. Detta ses som ett bevis på att attackerna varit riktade mot en gigantisk militäranläggning, inte ett land, som regimen byggt och finansierat i 47 år, där befolkningen blivit gisslan. Regimen beskrivs som en militant sekt vars ideologi är en avart av shia-islam, syftande till att utplåna Israel och påskynda den tolfte imamens återkomst.

Regimens ideologi och informationskrig🕓00:15:50 - 00:17:30

Programmet belyser den iranska regimens radikala ideologi, centrerad kring den tolfte imamens återkomst, och hur den med lätthet slaktade 40 000 demonstranter för att uppnå sina mål. Det diskuteras även hur regimen håller internet nedsläckt för att kontrollera narrativet som når omvärlden. Samtidigt visar fåtaliga, insmugglade bilder folk som firar bombningarna mot regimens inrättningar, vilket kontrasterar mot den officiella bilden västerländska medier sprider.

Historiska lärdomar och dödsfallens vikt🕓00:17:30 - 00:20:40

Paralleller dras till pacifismen före andra världskriget, där de som förespråkade militära medel mot Hitler avfärdades som krigshetsare, trots nazisternas hotfulla ambitioner. Fardost ifrågasätter varför 3000 civila dödsfall i kriget anses tyngre än de tiotusentals som slaktas av regimen under protester eller avrättas årligen i den islamiska regimens juridiska vardag. Han argumenterar att dödstal inte kan vara det enda argumentet, då det antyder att livet är värt att leva till vilket pris som helst, en inställning som främst existerar i fredade demokratier.

Avslutning och upphovsmän🕓00:20:40 - 00:20:57

Programmet avslutas med information om textens författare, Ashkan Fardost, som är doktor i kemi, poddare och profil på Kvartal. Även inläsaren Staffan Dopping omnämns.