Inläst: Från Västmanland till Frankrike – därför brinner Europa

Genre: analys, av Matilda Berg

Medverkande: Jenny Sander (handläggare på MSB för naturolyckor som skogsbrand och medlem i EU-kommissionens expertgrupp för skogsbränder), Erik Anders Granström (på Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet), Hannah Ritchie (biträdande chefredaktör på Our World in Data)

Tes: Europa, inklusive Sverige, måste skifta strategi från reaktiv brandbekämpning till proaktivt förebyggande arbete och landskapsförvaltning för att hantera det ökande antalet skogsbränder, samtidigt som allmänhetens åsikter om orsakerna är delade.

Matilda Berg inleder med att beskriva hur Sverige efter den omfattande Västmanlandsbranden 2014 förbättrade sin nationella skogsbrandsberedskap med fler vattenbombflygplan och bättre samordning. Trots detta visade brandsäsongen 2018, med dess många samtidiga bränder, att systemet utmattades och att internationell hjälp återigen behövdes. Skribenten framhåller att historiskt sett brann betydligt större arealer i Sverige före 1800-talets mitt, och att dagens brandbekämpning har minskat antalet bränder, men att de få som blir stora istället får katastrofala följder.

Berg fortsätter med att analysera den europeiska situationen, där stora skogsbränder traditionellt varit vanligare runt Medelhavet, men nu ökar i omfattning och sprids geografiskt till länder som Frankrike och Spanien. Hon påpekar att statistik kan vara missvisande om Ryssland inkluderas, men att en analys av EU-länderna visar en tydlig ökning av brända arealer. Orsakerna till bränderna är komplexa; de flesta har mänskliga orsaker, ofta oaktsamhet, men även anlagda bränder förekommer. Klimatförändringar påverkar främst hur lätt och snabbt bränderna sprider sig, snarare än själva antändningen.

Enligt Berg har förändringar i landskapet, som igenväxning av tidigare jordbruksmark, skapat sammanhängande bränslelager som underlättar snabb brandspridning. EU har insett att man närmar sig kapacitetstaket för brandbekämpning och måste skifta fokus från att skaffa fler flygplan till att förebygga bränder genom landskapsförändringar, som kontrollerade bränningar, röjning och brandgator. Frankrike diskuterar till exempel att återplantera mer varierade och brandtåliga skogar.

Slutligen lyfter Berg fram att i Sverige är det de små gräsbränderna nära bebyggelse som orsakar flest skador på egendom, snarare än de stora skogsbränderna. Hon konstaterar också att den allmänna opinionen i Sverige är djupt splittrad gällande sambandet mellan klimatförändringar och skogsbränder, vilket gör frågan politiskt polariserad. Forskningen pekar dock på ett komplext samspel mellan klimat, väder, vegetation, mänsklig aktivitet och samhällets beredskap.

Slutsats: Matilda Berg drar slutsatsen att Europa, liksom Sverige, måste övergå från att enbart fokusera på brandbekämpning till att implementera förebyggande åtgärder och strategisk landskapsförvaltning för att minska risken för omfattande bränder i ett förändrat klimat.