Inläst: Krasch är bättre än konsensus – transkript

1 00:00:00,840 --> 00:00:06,900 Krash är bättre än konsensus, av Matilde Tiotzo.

2 00:00:09,360 --> 00:00:18,620 Inser de inte att konflikter är nödvändiga för en demokratis överlevnad, frågar statsvetaren Matilde Tiotzo.

3 00:00:20,890 --> 00:00:29,570 Sveriges Radio lanserade i höstas Krash eller konsensus, ett program som handlar om att få meningsmotståndare att förstå den andras perspektiv.

4 00:00:29,570 --> 00:00:38,810 Det är en slags hermenetivsk ansats om att vidga sin egen förståelsehorisont kring frågor där det råder oenighet.

5 00:00:39,350 --> 00:00:52,870 Programmet är originellt och valet av gäster ger intressanta perspektiv, men upplägget illustrerar också en böjelse för försoning då programledaren ofta trevar efter att de inbjudna ska komma överens om något.

6 00:00:53,510 --> 00:00:59,550 Denna böjelse återspeglar en bredare uppfattning som råder i Sverige, nämligen en tyst motvilja.

7 00:00:59,570 --> 00:01:10,750 Att partiledare kramas var tydligen inte bara ett nyhetsvärde, utan mottas som en slags seger över omoderna föreställningar om konflikt.

8 00:01:11,050 --> 00:01:16,650 Efter den omtalade kramen mellan Mohamsson och Åkesson ökade förtroendet för Mohamsson.

9 00:01:17,050 --> 00:01:25,410 Inte för att hon kommit med ett nytt banbrytande reformförslag, utan just för att hon valt att överskrida en konflikt och istället ingå en deal.

10 00:01:25,830 --> 00:01:29,010 För konflikter skapar ju bara dålig stämning.

11 00:01:29,570 --> 00:01:31,470 Kan politikerna inte bara komma överens?

12 00:01:32,230 --> 00:01:37,630 Motviljan blir extra tydlig nu under rådande valår, då partiledardebatten avlöser varandra.

13 00:01:37,630 --> 00:01:42,010 När osämja uppstår heter det exempelvis att det gapas.

14 00:01:42,730 --> 00:01:50,110 Att inte vara överens och uttrycka det öppet har fått ett eget paradord, nämligen politiskt käbbel.

15 00:01:50,910 --> 00:01:57,090 Begrepp som tjafsigt och sandlåda används tämligen ofta som analysredskap för att tolka politiska debatter.

16 00:01:57,090 --> 00:02:01,250 Ord som för tankarna till något infantilt, ovärdigt vuxna.

17 00:02:01,970 --> 00:02:07,110 Här åberopas då gärna lösningen en vuxen i rummet för att få barnaskaran att zonas.

18 00:02:07,970 --> 00:02:13,770 Som exempel kan nämnas efterdyningarna av Sveriges televisions partiledardebatt den 12 oktober,

19 00:02:14,270 --> 00:02:17,090 då flera medier och partiledare uttryckte sig negativt kring tonfallet.

20 00:02:18,230 --> 00:02:23,150 Ulf Kristersson, som tyckte Storm trivas i den självpålagda rollen som den vuxna i rummet,

21 00:02:23,650 --> 00:02:26,930 beklagade sig över hur gymnasialt andra politiker betedde sig.

22 00:02:27,090 --> 00:02:30,190 Liksom oförmögna att föra ett vuxet samtal.

23 00:02:30,830 --> 00:02:36,410 Med andra ord får denna tolkning konflikter att framstå som något som egentligen hör barnaåren till,

24 00:02:36,810 --> 00:02:41,730 och inte det som är grunden för demokrati, nämligen åsiktspluralism.

25 00:02:44,540 --> 00:02:49,940 Under Sveriges televisions andra partiledardebatt i maj ville man visa att man lärt sin läxa,

26 00:02:50,380 --> 00:02:55,760 och programmet inleddes med att Kristersson grötmyndigt förklarade hur en god debatt ser ut,

27 00:02:55,760 --> 00:02:59,000 följt av en sorts offentlig avbön från

28 00:02:59,000 --> 00:03:03,180 om att inte hemfalla åt sitt förra beteende.

29 00:03:03,660 --> 00:03:08,620 Även programledarna försäkrade att de skulle ta sitt ansvar och se till att debatten går rätt till.

30 00:03:09,380 --> 00:03:14,140 I sin analys av programmet slog SVTs politiska reporter Mats Knutsson senare fast att

31 00:03:14,140 --> 00:03:19,720 väljarna blev de riktiga vinnarna, när debatten denna gång var mer saklig och informativ.

32 00:03:20,660 --> 00:03:25,880 Men politik är inte något sakligt och informativt, som ett trist avstämningsmöte på jobbet.

33 00:03:25,940 --> 00:03:28,880 Politik är föreställningar om vad som utgör ett gott.

34 00:03:29,000 --> 00:03:31,200 Vårt samhälle och hur man uppnår det.

35 00:03:31,620 --> 00:03:35,220 Vilken människosyn man har, liksom vad som är rätt och fel.

36 00:03:35,660 --> 00:03:42,540 Dessa normativa föreställningar griper in i vårt känsloliv och vår vilja att bevara eller förändra vår omvärld.

37 00:03:43,020 --> 00:03:46,000 Politiska beslut får direkta effekter i människors levande och vardag.

38 00:03:46,700 --> 00:03:47,400 På gott och ont.

39 00:03:48,160 --> 00:03:51,320 Med andra ord är det på allvar och mycket står på spel.

40 00:03:51,920 --> 00:03:56,100 Det är därför inte heller underligt att starka känslor kommer till uttryck

41 00:03:56,100 --> 00:03:58,980 då man försvarar sina idéer och angriper andra.

42 00:03:59,520 --> 00:04:04,960 Att det var två kvinnors starka känslor som blev föremål för kritik är inte underligt

43 00:04:04,960 --> 00:04:08,760 då kombinationen kvinna plus ilska associeras med hysteri.

44 00:04:09,520 --> 00:04:14,700 Att det var en man som i efterspelet fick inkarnera förnuftighet är väl egentligen inte heller något nytt.

45 00:04:15,400 --> 00:04:20,180 Problemet med detta är att vad konflikten handlar om blev sekundärt

46 00:04:20,180 --> 00:04:23,540 genom att fokus på formen avpolitiserar politiken.

47 00:04:24,300 --> 00:04:28,340 Istället för att se två färgstarka politiker med geometralt olika syn

48 00:04:28,340 --> 00:04:28,660 försvarar politiken.

49 00:04:28,660 --> 00:04:28,680 I stället för att se två färgstarka politiker med geometralt olika syn

50 00:04:28,680 --> 00:04:28,780 försvarar politiken.

51 00:04:28,780 --> 00:04:28,900 I stället för att se två färgstarka politiker med geometralt olika syn

52 00:04:28,900 --> 00:04:33,440 försvarar sina övertygelser ville man tona ner konflikten genom att kritisera formen.

53 00:04:34,280 --> 00:04:38,660 Men passionerade konflikter är ibland nödvändiga och ofta drivande

54 00:04:38,660 --> 00:04:41,500 för att komma fram till beslut och eventuella samarbeten.

55 00:04:42,060 --> 00:04:48,160 Kriget är alltings fader, hävdade Herakleitos, och det finns en viss sanning i det.

56 00:04:50,180 --> 00:04:54,080 Viktigast av allt är det faktum att politiska konflikter är nödvändiga

57 00:04:54,080 --> 00:04:56,400 för en demokratis överlevnad och vitalitet.

58 00:04:56,400 --> 00:04:58,680 Som den liberale filosofen John F. Kennedy,

59 00:04:58,680 --> 00:05:02,300 John Stuart Mill argumenterar i On Liberty,

60 00:05:02,980 --> 00:05:07,460 gör öppna diskussioner möjligt att slipa och förbättra sina argument

61 00:05:07,460 --> 00:05:09,140 i förhållande till motståndarens.

62 00:05:09,660 --> 00:05:12,640 Konflikterna mejslar ut vad som står på spel

63 00:05:12,640 --> 00:05:16,480 och gör det möjligt för väljarna att urskilja tydliga val.

64 00:05:17,220 --> 00:05:20,800 Oenighet är en garant för olikhet och pluralism.

65 00:05:21,640 --> 00:05:24,500 Om konflikter uppfattas som obekväma och tonas ner

66 00:05:24,500 --> 00:05:28,460 så finns risken att man inte ens accepterar tanken på andra alternativ

67 00:05:28,460 --> 00:05:29,220 och tolkningar.

68 00:05:30,420 --> 00:05:32,200 Migrationspolitiken är ett bra exempel på detta.

69 00:05:32,840 --> 00:05:34,740 Igår fick man inte kritisera invandringen.

70 00:05:35,080 --> 00:05:36,280 Idag får man inte försvara den.

71 00:05:36,980 --> 00:05:38,760 Det rör sig alltså om samma logik,

72 00:05:39,000 --> 00:05:40,960 dock iklädd toleransens tvångströja,

73 00:05:41,420 --> 00:05:42,460 idag folksjälens.

74 00:05:42,840 --> 00:05:44,980 Men likväl samma ovilja till konflikt.

75 00:05:46,620 --> 00:05:49,460 En annan tendens till att tona ner konflikter

76 00:05:50,120 --> 00:05:52,280 är att ersätta politik med teknokrati.

77 00:05:53,120 --> 00:05:54,460 Detta går ofta under namnet sakpolitik.

78 00:05:55,560 --> 00:05:58,440 Man når överenskommelser för att få igenom sin sakpolitik.

79 00:05:58,460 --> 00:06:01,460 Det ordet framstår som någonting objektivt och neutralt.

80 00:06:02,680 --> 00:06:06,540 Ett problem som måste fixas lite som en punka på cykeln.

81 00:06:07,160 --> 00:06:11,680 Inte sällan presenteras den som om det vore någon slags teknikalitet

82 00:06:11,680 --> 00:06:14,800 som uppnås genom att man förhandlar fram gemensamma linjer

83 00:06:14,800 --> 00:06:17,260 så att väljarna ska få valuta för pengarna.

84 00:06:18,140 --> 00:06:20,880 Men det är att förneka att sakpolitiken handlar om ideologi.

85 00:06:21,400 --> 00:06:23,820 En uppsättning föreställningar om människans natur,

86 00:06:24,180 --> 00:06:26,860 den sociala sammanhållningens grundvalar och förutsättningar.

87 00:06:27,520 --> 00:06:28,440 Om andra, om man inte har en sakpolitik,

88 00:06:28,460 --> 00:06:30,960 om man inte har antaganden om hur samhället bör se ut

89 00:06:30,960 --> 00:06:32,800 och vad som är eftersträvansvärt.

90 00:06:33,480 --> 00:06:36,720 Det som kallas sakpolitik utgör ett medel

91 00:06:36,720 --> 00:06:39,580 för att förverkliga ideologins ändamål.

92 00:06:40,320 --> 00:06:42,940 Sakpolitik är alltså allt utom objektivt.

93 00:06:43,640 --> 00:06:45,720 Skulle man fördjupa sig lite i Sverigedemokraternas

94 00:06:45,720 --> 00:06:49,120 och Liberalernas världsbild hade man ganska snabbt insett

95 00:06:49,120 --> 00:06:51,580 att de till stora delar är oförenliga.

96 00:06:52,720 --> 00:06:56,460 Slutligen, mitten fanatiska idéer om en koalitionsregering

97 00:06:56,720 --> 00:06:58,440 mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

98 00:06:58,460 --> 00:07:02,500 Eller att blockpolitiken bör förpassas till historiens skräphög

99 00:07:02,500 --> 00:07:05,280 som den tidigare S-ledaren Stefan Löfven hävdade

100 00:07:05,280 --> 00:07:08,340 är bara ytterligare sätt att kringgå konflikter

101 00:07:08,340 --> 00:07:12,460 och därmed alternativ som är grunden för pluralism och demokrati.

102 00:07:13,540 --> 00:07:15,760 Begrepp som blocköverskridande överenskommelser

103 00:07:15,760 --> 00:07:19,160 kommuniceras ofta som nödvändighetens lag

104 00:07:19,160 --> 00:07:22,140 eller att verkligheten, situationen, kräver det.

105 00:07:22,780 --> 00:07:25,460 Så blev det till exempel kring beslutet om upprustningen

106 00:07:25,460 --> 00:07:27,520 av det svenska försvaret

107 00:07:27,520 --> 00:07:30,380 eller det svenska medlemskapet i NATO.

108 00:07:31,020 --> 00:07:33,560 Det är inte för att verkligheten kräver det

109 00:07:33,560 --> 00:07:36,460 utan för att man gör en normativ bedömning

110 00:07:36,460 --> 00:07:37,660 bland andra möjliga.

111 00:07:38,600 --> 00:07:40,960 Andra politiska bedömningar hade kunnat vara

112 00:07:40,960 --> 00:07:43,800 att Sverige skulle ingå en militär allians med Ryssland

113 00:07:43,800 --> 00:07:45,660 bli radikalt pacifistiskt

114 00:07:45,660 --> 00:07:47,440 med ett helt nedlagt försvar

115 00:07:47,440 --> 00:07:49,240 eller förbli alliansfritt.

116 00:07:50,020 --> 00:07:52,860 Som statsvetaren Chantal Mouffe hävdat

117 00:07:52,860 --> 00:07:55,140 leder motviljan till konfrontation

118 00:07:55,140 --> 00:07:56,700 och främjandet av konsensus

119 00:07:56,700 --> 00:07:59,540 till att vår demokratiska ordning sätts ur spel

120 00:07:59,540 --> 00:08:02,820 och skapar apati med bristande deltagande

121 00:08:02,820 --> 00:08:03,900 bland väljarna som följd.

122 00:08:04,740 --> 00:08:07,740 När det blir konsensus snarare än krasch

123 00:08:07,740 --> 00:08:12,260 är det definitivt inte väljarna som blir de stora vinnarna.

124 00:08:16,600 --> 00:08:18,420 Det här var en artikel från Kvartal.

125 00:08:18,580 --> 00:08:22,580 Krasch är bättre än konsensus av Matilde Tjotso

126 00:08:22,580 --> 00:08:25,660 doktor i romanska språk vid Göteborgs universitet

127 00:08:25,660 --> 00:08:27,400 och i statsvetenskap.

128 00:08:28,240 --> 00:08:29,920 Inläsare Magnus Thorén.

129 00:08:30,540 --> 00:08:31,980 Undertexter från Amara.org-gemenskapen